Blir du också deprimerad när du blir påmind om 80-talet?

Vi som är födda på slutet av 70-talet växte upp i ett Sverige som nästan inte på något vis liknar det som finns idag. Det var på många sätt en bättre tid med mindre problem. Sverige var aldrig någon utpoi direkt men det fanns något tidigare som inte finns kvar idag.

Att kunna vara ute på nätter och härliga sommarkvällar utan att behöva oroa sig för att bli rånad eller våldtagen var en frihet som inte finns längre på många platser. Jag växte upp strax utanför en medelstor stad i Mellansverige och de flesta låste inte ens dörren på kvällarna. Så är det inte numera. En grundläggande trygghet som försvunnit.

Mångkulturen höll sig till större städer och kunde väljas bort om man så ville. Denna möjlighet finns knappt längre. Denna förgångna tid har satt sina spår och gör sig ibland påmind på olika sätt. Inte minst populärmusik från 80-talet väcker upp minnen om hur det en gång var.

Exempel på nostalgi:
https://www.youtube.com/watch?v=yETLZorvixM
https://www.youtube.com/watch?v=tYF9gKlhJ-k
https://www.youtube.com/watch?v=RHIIATt0BaM
https://www.youtube.com/watch?v=2PqhOrgk11A
https://www.youtube.com/watch?v=P-WP6POdTgY

Jag tycker inte låtarna är särskilt bra, men när jag hör dem kommer tankarna tillbaka på en svunnen tid som gått förlorad. Det mest sjuka är att folk som upplevt Sverige innan massinvandringen har valt att stödja dess fortgång.

Samma sak med att kolla på gamla svenska filmer. Det är en annan värld som speglas. I övrigt var 80-talet inte på något sätt positivt i någon politisk bemärkelse men det var början på slutet för något som funnits under lång tid. Folkhemmets döende årtionde.

Hur blir ni påminda om det etniskt homogena Sverige? Hur är eran relation till Sverige innan det blev mångkulturellt? Vad väcker era minnen till liv?

Läste titeln och trodde att du menade att 80-talet var så illa att du blev deprimerad... Tur att det var jag som tolkade som ett arsle.

Varje gång jag hör musik, ser filmer eller läser om 70, 80, 90-talet så blir jag euforisk och full av kämparglöd. Jag föddes 94 så jag vet inte ens hur det var, men jag är så fullständigt övertygad om att det var det närmsta man kunde komma ett paradis på jorden.

Jag var inte heller född på 80-talet men jag tror att det var en fantastisk tid i Sverige på väldigt många sett.

Jag önskar du kunde upplevt det jag fick uppleva. Ligga nere vid ett skogsbryn till vattnet, alla samlades och hade roligt. Vi drack pilsner in på småtimmarna till morgonen och spelade blandband med våran bästa musik.

Men då var det vi som bestämde om det skulle bli bråk.

https://www.youtube.com/watch?v=VFJa7nAELnE

allt går att romantisera i barndomens skimmer. om man inte blev systematiskt agad eller liknande som barn. beklagar isf. men vettefan om det verkligen var bättre förr. och om det var det så berodde det nog på att internet inte fanns tillgängligt för gemene man än.

Visst fasen var det bättre förr. Man umgicks mer och kunde säga vad man tyckte och tänkte utan att dömas.
Så - jo det var bättre förr (tycker jag)

Det är klart att en hel del har utvecklats till det sämre sen dess, men jag tror man får se upp när man börjar tänka "det var bättre förr" och överväga ifall man inte ser tillbaka på sina minnen med nostalgiglasögon och att den underliggande anledningen till att ens minnen är så positiva är kanske först och främst att man var yngre då. Som sagt det utesluter inte att det faktiskt VAR bättre förr på många plan men jag tror ingen är helt säker från den typ av bias. Men självklart hade jag velat kunna spola tillbaks bandet när det gäller invandringen och hade gärna rest tillbaks i en tidsmaskin till 80-talet om det gick.

Naturligtvis är ett samhälle utan hjärndöd "mångkultur" bättre.

Dagens Sverige är inte värd en tunna skit ens! Den som säger något annat var inte med på 80-talet eller är en hjärntvättad idiot!

Då var man ung å snygg nu gammal å ful.

Njä, jag blev ordentligt myndig på 80-talet, och något "paradis" var det ( i Sverige) absolut inte!
(Men jag gillade 80-talet ändå)..

Ganska okej, ungefär som Sverige är "ganska okej nu"..
DÄREMOT så var det "allmänt krav" på flickor att bada topless ÖVERALLT!
-Detta saknar jag mest!

Edit: -Tjejerna "skämdes" alltså inte för sina kroppar, och det gjorde inte vi killar heller. -En rätt "slapp" attityd gällande nakenhet om man får säga så..
1980-talet var absolut "friare" än vad 2018-talet är!

Sanningen är att det var ganska kasst faktiskt, inte alls något att längta tillbaks till.
Jag är född 1977 så jag vet vad jag snackar om.

Först och främst var Sverige var på den tiden väldigt rött och socialistiskt, - det genomsyrade precis hela samhället!
- företagen flydde landet och Sverige kändes väldigt isolerat från övriga europa.

Dessutom var det förbud, förbud och åter förbud och regleringar på de mest löjliga saker, - en flaska vin för mycket när du kom från danmark och tullen slog till med beslag direkt på dessa skadliga alkoholdrycker!

Dessutom fanns det en tröghet i det svenska samhället, folk var så jävla tröga och långsamma, avundsjuka och osociala.

Sveriges befolkningsökning, invandringen, EU-Medlemskapet, Öresundsbron, rörligheten, liberalismen, globalismen, allt detta förändrade Sverige till ett modernt, internationellt och kapitalistiskt land på kort tid, det går inte att jämföra Sverige 1982 med Sverige 2018.

Den som vill ha tillbaks det gamla Sverige bedrar sig själv.