Stress/ångest eller cancer

Hej

Har sedan årsskiftet mått dåligt i olika former men är nu mer rädd än någonsin.
Är i en väldigt jobbigt situation i livet och folk runt om kring mig säger att jag inte behöver oroa mig för mina symptom för det med största sannolikhet bara beror på stress och ångest.

Min mor är döende, min far är alkoholist och jag bor på andra sidan landet för tillfället.

Allt började vid årsskiftet när min mage fick totalt haveri, misstänker att det var magkatarr då det hjälpte efter en kur omeprazol. Men efter det har magen fortfarande varit lite konstig, efter en tid började jag få ont i ryggen och min urin förändrades, jag var hundra procent säker på att jag hade fått cancer i njurarna (det är en av sakerna som håller på att ta dö på min mor), men efter ha varit på akuten och fått konstaterat att det inte är något fel med mina njurar så började symptomen gå över.

Nu till mitt nuvarande problem. Jag har sedan en månad tillbaka varit väldigt yr varje dag, det känns som en blandning mellan ett gungande och att man är "lätt i huvudet", samt att den senaste veckan har jag börjat känna mig mer utmattad och trött i armarna och kroppen.
Jag försöker intala mig själv att det är rimligt att det är stress och att det hade varit ett väldigt konstigt sammanträffande att en tumör eller liknande skulle blomstra i hjärnan i samband med alla andra stressymptom jag har haft, men samtidigt går mina tankar hela tiden parallellt att det skulle vara en hjärntumör.

Borde jag kolla upp detta på vårdcentral eller liknande? Många sidor när man googlar säger att yrsel oftast inte är farligt och man bör söka vård om man t ex svimmar eller att kroppsdelar börjar domna bort och det har jag ju inte haft, men känns samtidigt som jag vill ha sinnesro, men antar att man inte bara kan gå och begära att dom ska röntga hjärnan på mig..
Om det nu istället skulle vara stressrelaterat, hur ska jag övervinna mina problem? Jag orkar inte gå så här längre.

Jag har också sedan i höstas haft mängder av fysiska symtom på allt mellan himmel och jord pga stressfull livssituation. Stress och ångest kan skapa symtom på alla sjukdomar. För mig har det blivit bättre när jag gått till läkaren och undersökt mig och blivit friskförklarad. Men symtomen poppar upp såfort jag stressar upp mig och då kommer den där gnagande oron igen som ytterligare förvärrar symtomen.

Jag har aldrig i mitt liv känt mig speciellt stressad (eller så har jag bara varit fruktansvärt bra på att skjuta bort det). När jag tänker på stress får jag en bild av att man skakar, och vill få saker gjort snabbt etc, lite som att det äter upp en hela tiden. Men ju mer jag tänker på min situation så känns det konstigt om jag inte skulle vara stressad.

Jag har bara svårt att förstå att stress skulle påverka min kropp så pass fysiskt som den gör.

Jag var inne på akuten för det kändes som hjärtat skulle sprängas, hade slangar och proppar på bröstet men likförbannat visade alla tester att jag var kärnfrisk i hjärtat iaf. Underskatta inte stress och ångest.

Andra symtom jag hade var: Domningar i kroppen, muskler i bröstkorg och käke var spända vilket resulterade i smärta, hårt bultande hjärta, synstörningar, svårt att andas etc

Jag var också inne på akuten en gång för jag trodde hjärtat skulle lägga av men mitt hjärta fungerar också som det ska enligt läkarna.

Var du någon gång övertygad om att du hade fått någon dödlig sjukdom eller du erkände för dig själv att det var stressrelaterat?

Mina nuvarande symptom är yrsel, illamående på morgonen, utmattning i kroppen, vänsterarmen känns lite svagare ibland, ont i kroppen ibland, trött och har någon slags "overklighetskänsla" då och då.

Jag skulle säga med 100 procent att det har med stress eller ångest att göra! Jag var i liknande situation för några år sedan då jag ständigt gick med yrsel och huvudvärk under en 6 månaders period, tjatade till mig en magnetröntgen då jag trodde att jag hade en hjärntumör och det visade sig att det inte fanns någon tumör utan bara en inbildning ifrån min sida. Yrseln du känner beror på spända muskler i nacken. Jag har fortfarande yrsel och spänningshuvudvärk till och från men har blivit avsevärt mycket bättre sen jag började med träning och psykologisk hjälp. Ska även tillägga att jag har ett syndrom som heter GAD.

Mina tips är att ut och rör på dig, träna och acceptera att du känner som du gör, ta hjälp utav en psykolog och ta en titt på mindfulness!

Lycka till!

I höstas var jag övertygad om att jag var döende, jag förberedde mig mentalt för att jag skulle dö. Det var ingen lek, denna hösten var den värsta tiden i mitt liv.

Det finns ju faktiskt inget som säger att det inte kan vara bådadera, går du omkring och tror att du har cancer så lär du ju bli stressad, och är du stressad kan du få cancer av bara det.

Vet inte riktigt vad jag ska råda dig till?

Men har du kollat blodtryck, levervärden, sköldkörteln osv?

Dom kollade upp mig på allt detta då jag var sjuk som attan, visade kraftigt,kraftigt förhöjda levervärden och blodtrycket genom taket.

Fick åka ambulans mellan varven pga att ett magmunsbråck gick upp och kaskad spyde blod, extrema smärtor höger sida, sura uppstötningar, tuppa av, kunde inte äta osv.

Visade sig sedan ett år senare efter att en läkare fått nog av förklaringarna från andra bla inom psyk att mina symptom berode på bipolär medicinen och hög ångest att jag har ett flertal tumörer i min lever: .

Ett gott råd se till att få hjälp från alla parter.

Har du tur så är det bara ångest, sköldkörtel eller något icke dödligt.

Men se till att du får ordentlig hjälp för att reda ut detta.

Kram och hoppas att dom tar dig på allvar & att det bara är någon skitsak.

Jag vet inte exakt vilka prover dom har tagit eller vad man ser på de prover som dom tar, men har varit inne och tagit prover för både hjärta och njurar och alla tester jag någonsin gjort på blodet, sänka etc har varit bra.

Jag får väl kanske ta och åka till VC någon gång nu efter påsk och försöka tjata till mig en magnetröntgen för att få svar 100%.

Värt att tilläga är att jag har börjat gå till KBT psykolog, men bara varit där 3 gånger de senaste 4 veckorna så känns inte som att det har hjälp någonting hittills.

Jag må låta hård nu, men det är väl känt att stark stress eller ångest kan orsaka psykosomatisk stress så man känner det i kroppen.

Jag kan givetvis inget säga om din mor. Jag hoppas hon blir bättre!

Du skriver att din far är alkoholist. Om han är ett orosmoment i ditt liv tycker jag du bör säga upp bekantskapen. Jag förstår att man älskar sin far under hela sitt liv, men tydligen i ditt fall (och i många andras fall) har alkoholism gjort ens tidigare föräldrar till något dåligt.

Det är svensk sjukvård som har till ansvar att din mamma blir bra efter sin sjukdom. På samma sätt som din pappa som själv behöver sluta dricka.

Jag önskar det bästa för dig, men då gäller det ochså att kunna välja bort saker som tynger ner en psykiskt.

Tro mig när jag säger att det värsta som finns är att leva i en verklighet som man inte känner att man kan förändra.