Säga förlåt när LÅNG tid gått eller gå vidare på annat sätt?

Om man betett sig illa. Varit otrevlig, jävlig och svinig och jobbig under en del av sitt liv varit en sjuk människa helt enkelt. Gjort folk arga och fått dem att avsky en. När detta fortfarande gnager i en efter många många år, 10-15.

Ibland kan det bubbla upp i och med en depression, göra mig förlamad i veckor.
Jag träffar inte dessa personer men dom kan i och med min branch dyka upp i perferin.

Iser att det inte är normalt. Menar man läser ju om mördare och våldtäktsmän som förlåter sig själv. Så uppenbarligen går det. Eller måste man vara psykopat för det?


När är det för sent att be om förlåtelse? Är väll bara veird att adda dessa på tex facebook, skriva brev eller ringa antar jag. Det pratats ofta om att förlåta sig själv, men vad innebär det konkret? Hur bär man sig åt? När jag googlar kommer jag bara till olika forum om otrohet.

aldrig försent att be om förlåtelse

när du stöter på dom i periferin, då tar du dom åt sidan och säger att du behöver prata med dom sen förklarar du att du insett att du varit en jävla idiot och hoppas att dom kan förlåta dig.

ang förlåta dig själv, det är väl en slags kvitto på att du är en bättre människa idag då du pratar om händelser som ligger 10-15 år tillbaka i tiden och inte 10-15 veckor tillbaka i tiden.

Jag har faktiskt bett om ursäkt till två personer som jag varit extremt dum mot tidigare i mitt liv. Båda tog det bra och det uppskattades att jag bad om ursäkt för mitt svinaktiga tidiga jag. Den ena hade jag inte talat med på 10 år och behandlat illa i grundskolan. Den andra hade jag mött några gånger men aldrig riktigt vågat be om ursäkt tills jag tvingade mig själv...Känns mycket bättre för själen....Som en börda lyfts från en.

Säg bara som det är, att det gnager i dig. Har det gått så många år betyder det att du verkligen ångrar dig. Till skillnad från folk som betätt sig grisigt och sen går och förlåter sig skälva utan att ha dåligt samvete. Som du säger, psykopater gör så.

Man mår bättre om man tar tag i sådana händelser. Dina tankar visar ju att du är en hederlig typ som har begått misstag. Det gör vi alla. Förlåt är väl en grej, men om det skall vara allvarligt menat skall man kanske
1. Visa att man förstår vad man gjort
2. Visa på ånger.
3. Förstå hur det skadat
4. genom nytt uppträdande visa att man har förändrat sig.
Om du sen ej får förlåtelse kan vara tungt. men då har du gjort vad du kan idag för att visa på bättring och kanske lättare släppa det.

Ja. Ett förlåt kommer man långt med. Absolut, gör det mellan fyra ögon eller ring.

Smsa inte. Hade inte tagit dig seriöst då..

Håller med andra här, det är aldrig för sent.

Precis detta talar jag mycket med min psykolog om, om skuld och skamkänslor. Dess skillnader är bra att veta om att börja med.

Men har iallafall själv kommit fram till att i de flesta fall är en ursäkt onödig. Att riva upp gamla sår. Och vad tjänar personen jag ska be om ursäkt på det? Eller gör jag det för enba min skull? Om det sistnämnda erfarar jag att istället förlåta sig själv och helt enkelt jobba på att inte bete sig illa mer framöver och skapa mer obehagliga känslor inombords.

Jag håller med om att du bör prata med dessa människor om du stöter på dem. Du kanske inte behöver be om ursäkt till dem personligen om du inte har skadat dem direkt, men en förklaring skadar inte.

Att förlåta sig själv? Vad innebär det? Det innebär att se tillbaka på dig själv och inse att du inte kunde ha agerat annorlunda. Det handlar inte om att fly undan ansvaret för dina handlingar, utan om att acceptera att du befann dig på en medvetandenivå då och inte visste bättre. För om du hade vetat bättre så hade du inte agerat som du gjorde, eller hur? Idag vet du bättre och du kan se tillbaka på ditt gamla beteende som felaktigt. Du har förändrats och kan till och med känna skuldkänslor. Därmed har du lärt dig någonting, utvecklats.

Alla människor begår misstag och gör mer eller mindre dumma/idiotiska saker i någon utsträckning. Nu vet jag ju visserligen inte vad det handlar om, men om det "bara" handlar om att du var en allmänt svinig och otrevlig person och skadade personer genom ditt beteende, dina ord och dina handlingar utan att ha givit någon men för livet, så skadar det inte att förklara. Du behöver inte be om förlåtelse. Det är inte säkert att du kommer att få den. Det är inte säkert att de här människorna vill att du ber dem om förlåtelse (undantaget är om du har skadat dem på ett väldigt direkt sätt genom verbalt och/eller fysiskt våld). Säg: "Det fanns en tid i mitt liv då jag betedde mig illa och sårade många människor i min omgivning. Jag vill bara säga att jag har reflekterat mycket över den tiden och insett att mitt beteende var felaktigt. Jag är en bättre människa nu."

Tack för många fina och tänkvärda svar.
Jag kan inte komma underfund med och det är skammen eller samvetet som äter upp mig. Så möjligen är jag en narcesist som förtjänar att plågas i evighet.

Jag hade några ”fuck off” år ett par år någonstans runt 20-25.

Fyllesvin, obehaglig och otrevlig. Lyssnade inte på någon, var en dålig vän. Självupptagen och tyckte mest synd om mig själv, hånade andra som haft det jobbigt (jag hade alltid haft det värst).

Två gånger i mitt liv har personer bett mig om ursäkt för att de många år tidigare betett sig som svin mot mig. En person hade gjort det vid ett speciellt tillfälle, den andra vid upprepade tillfällen under en längre period. Man hade kunnat säga att det var skitsaker i ungdomen som ingen borde hänga upp sig på så långt i efterhand, men...

Det var underbart. Jag är oerhört glad och tacksam för att de gjorde detta. I båda fallen stötte vi på varandra högst slumpmässigt. Jag var artigt neutral. De tog båda initiativet och tog upp vår historia. De berättade vad de mindes, förklarade hur de resonerade då men att de faktiskt redan på den tiden insett att de gjorde fel. De sa att de ångrade sig, att de tänkt mycket på vad som hänt och bad ärligt och uppriktigt om ursäkt. Inga undanflykter eller bortförklaringar.

Man kan snacka om validering, eller kanske att återfå tron på mänskligheten. Det kanske är svårt att förstå om man inte varit med om detta, men att någon faktisk KOMMIT IHÅG något de gjort för många år sedan och faktisk ser det som en så stor grej att de vill be om ursäkt, det är stort. Det betyder något. Det ändrade mina åsikter om dessa människor totalt och är minnen som jag alltid kommer att bära med mig. Dom hade förstått vad de ställde till med. Genom sina ursäkter visade de mig en enorm respekt, och efter det respekterade jag dem med.