Klassiskt talar man om MICE
Money - ren girighet hos avhopparen/informatören. "10 miljoner dollar i utbyte mot ..."
Ideology - avhopparen/informatören kan av ideologiska skäl komma att samarbeta. "Eftersom vi båda är sanna kommunister ..."
Coercion - utpressning och/eller tvång. "Vi kommer informera din fru om att du är otrogen/homosexuell/whatever om du inte ..." eller rentav "Vill du se din dotter igen så ..."
Ego - spela på avhopparen/informatörens ego. "Du är den ende som kan förhindra krisen, genom att ..."
Vad jag har hört/läst om spioneri under kalla kriget bestod en mycket stor del av att en missnöjd agent på ena sidan hörde av sig till andra sidan och sålde ut statshemligheterna. CIAs Aldrich Aimes fick minst 11 GRU-agenter avrättade (några lyckades fly) i utbyte mot lite över 4 miljoner dollar - och dessa GRU-agenter verkar själva ha varit motiverade av pengar för sitt samarbete med CIA.
I de fall man aktivt försöker luska ut vilken strategi som vore lämpligast torde det påminna mycket om grävande journalistik: kontrollera vad personen gjort och sagt historiskt, vilka föreningar personen är med i, intressanta personliga kopplingar, ekonomi, intressen, familjesituation och så vidare. Agenter med dessa uppdrag är duktiga psykologer och vana vid att göra små, diskreta framstötar för att se vad som får målet att reagera och hur.
En svensk inifrån-skildring av agentrekrytering är boken "Lösenord: Buss 311. 5 år som dubbelagent i Stockholm" av Per Arne Skansen. Aschberg skriver lite om boken här:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/robertaschberg/article12074283.ab