Ni som läst mina tidigare trådar vet förmodligen vad jag pluggade tidigare och så vidare. Nu när jag genomsökt mig själv och kommit fram till vad jag borde syssla med och så vidare, har jag slutligen kommit fram till att lärare i matte och maskinteknik antagligen skulle passa mig fint som satan.
Så långt allt väl.
Jag har nu utvärderat olika lärarutbildares gymnasielärarlinjer och insett att dagens gymnasielärare i princip läser mindre djupgående matematik än valfri högskoleingenjör.
Ska det vara så?
Visserligen är det smidigt för mig då jag klarade av högskoleingenjörsmatematiken genom att lyssna på föreläsningarna och lösa inlämningsuppgifter åt hela klassen. Visserligen har jag bara fyror i ingenjörsmatematiken, men det duger.
Tydligen verkar uppläget på matematik a-c-blocket se ut så här på de flesta utbildningarna:
MaA
6 poäng Matematikhistoria
3 poäng Matematiska grunder
6 poäng VFU
5 poäng Mattepedagogik
MaB
10 poäng Analys
5 poäng Diskret Matematik
5 poäng VFU
MaC
5 poäng Flervariabelanalys
5 poäng Optimeringslära
10 poäng Examensarbete
När jag insåg ovanstående, blev jag lite fundersam. Ska inte en gymnasielärare kunna mer?
För jag anser mig inte vara duktig på matematik, men jag måste ju vara som en dröm matematiskt sett relativt en nyutexaminerad gymnasielärare.
Men jag har hittat en annan väg.
Funderar på att göra så här:
Har
A-nivå
10 poäng Analys
5 poäng Diskret Matte
5 poäng Linjär Algebra
Läser nu Geometri 4p på distans
B-nivå
5 poäng Linjär Algebra fördjupning
5 poäng Flervariabel
5 poäng Fourieanalys
5 poäng Statistik
C-nivå
5 poäng Optimeringslära
5 poäng Analysens grunder
10 poäng exjobb
Jag har funderat en del kring detta som sagt, visst börjar jag på lärarlinjen till hösten så behöver jag bara glida igenom. Men läser jag så att jag får en fil.kand. i matematik kan jag helt plötsligt själv undervisa i matematik på grundläggande universitetsnivå.
Vad skulle ni gjort?
Visst känns glidarvägen jäkligt lockande, för då behöver jag inte lyfta ett finger förrän jag läser c-kurserna. Det känns inte rätt, men det är rätt.
Så långt allt väl.
Jag har nu utvärderat olika lärarutbildares gymnasielärarlinjer och insett att dagens gymnasielärare i princip läser mindre djupgående matematik än valfri högskoleingenjör.
Ska det vara så?
Visserligen är det smidigt för mig då jag klarade av högskoleingenjörsmatematiken genom att lyssna på föreläsningarna och lösa inlämningsuppgifter åt hela klassen. Visserligen har jag bara fyror i ingenjörsmatematiken, men det duger.
Tydligen verkar uppläget på matematik a-c-blocket se ut så här på de flesta utbildningarna:
MaA
6 poäng Matematikhistoria
3 poäng Matematiska grunder
6 poäng VFU
5 poäng Mattepedagogik
MaB
10 poäng Analys
5 poäng Diskret Matematik
5 poäng VFU
MaC
5 poäng Flervariabelanalys
5 poäng Optimeringslära
10 poäng Examensarbete
När jag insåg ovanstående, blev jag lite fundersam. Ska inte en gymnasielärare kunna mer?
För jag anser mig inte vara duktig på matematik, men jag måste ju vara som en dröm matematiskt sett relativt en nyutexaminerad gymnasielärare.
Men jag har hittat en annan väg.
Funderar på att göra så här:
Har
A-nivå
10 poäng Analys
5 poäng Diskret Matte
5 poäng Linjär Algebra
Läser nu Geometri 4p på distans
B-nivå
5 poäng Linjär Algebra fördjupning
5 poäng Flervariabel
5 poäng Fourieanalys
5 poäng Statistik
C-nivå
5 poäng Optimeringslära
5 poäng Analysens grunder
10 poäng exjobb
Jag har funderat en del kring detta som sagt, visst börjar jag på lärarlinjen till hösten så behöver jag bara glida igenom. Men läser jag så att jag får en fil.kand. i matematik kan jag helt plötsligt själv undervisa i matematik på grundläggande universitetsnivå.
Vad skulle ni gjort?
Visst känns glidarvägen jäkligt lockande, för då behöver jag inte lyfta ett finger förrän jag läser c-kurserna. Det känns inte rätt, men det är rätt.