För att följa detta fall så ska känslor lämnas åt sidan, problem med det?
Nu låter du precis som en sån där auktoritär dominant anhörig/förälder som jag kan tänka mig att Oskar hade och som tycker att känslor bara är dravel. Känslor är INTE dravel utan ger viktig information och logiska på så sätt att de alltid är reaktionen på något som hänt. Att tvingas undertrycka känslor leder till kaos. Är mer och mer övertygad om att Oskar (och kanske Hanna också) vuxit upp just i sådana familjer där känslor inte fått utrymme utan bara har betraktats som något obehagligt som ska förnekas och inte låtsas om. Och det har de båda fått tugga i sig sen barnsben. Sen upprepar de detta mönster gentemot sina egna barn. Det går genom släktleden.
Ja men - det är ju dina och Kurians bollande inlägg i tråden som nu pekar ut Hanna som drivande. Det är ju därför det finns ”flera inlägg” om detta på senare tid.
Dessutom finns det enormt många tidigare inlägg från andra som ordentligt förfärat sig över och pekat ut OH som mördare.
En-miljon-flugor-kan-inte-ha-fel påståenden ger ju inte mer underbyggda fakta kring detta.
Polisens uppgifter pekar inte ut någon.
Framkommen personlighet hos fadern, övrigt agerande inom hans yrke och kring barnens skolverksamhet samt ren statistik ger möjligen tyngd åt att han skulle kunna varit drivande. Därtill har han med närmast säkerställd sannolikhet varit i stånd att strypa/kväva sin hustru.
Så kom igen nu lämna resonerande argument kring varför H skulle haft O i sitt våld och tvingat fram dessa mord och suicid? Du framhåller ju att detta är sant - så varför?
Ja, polisen var väldigt tydlig med att båda var överens och gjorde detta i samförstånd så det borde inte vara någon tvekan.
Trots detta fortsätter flera att uttrycka sitt hat och enbart peka ut O. Hanna kanske ångrade sig men O var bestämd och följde planen en. några.
Det finns inget som säger att O var drivande båda var skyldiga
Nu låter du precis som en sån där auktoritär dominant anhörig/förälder som jag kan tänka mig att Oskar hade och som tycker att känslor bara är dravel. Känslor är INTE dravel utan ger viktig information och logiska på så sätt att de alltid är reaktionen på något som hänt. Att tvingas undertrycka känslor leder till kaos. Är mer och mer övertygad om att Oskar (och kanske Hanna också) vuxit upp just i sådana familjer där känslor inte fått utrymme utan bara har betraktats som något obehagligt som ska förnekas och inte låtsas om. Och det har de båda fått tugga i sig sen barnsben. Sen upprepar de detta mönster gentemot sina egna barn. Det går genom släktleden.[/QUOTkej.Jag är uppvuxen i den bästa miljön starka kalla känslor,man måste ha båda.
Du tror och jag tror inte detsamma, att göra något som o gjorde talar om en styrkefull man. Det vänder sig i magen när msn inser vad han gjort.
Avslutningsvis hängde han sig som om den metoden är den värsta.
"Jag är uppvuxen i den bästa miljön starka kalla känslor,man måste ha båda.Du tror och jag tror inte detsamma, att göra något som o gjorde talar om en styrkefull man. Det vänder sig i magen när msn inser vad han gjort.
Avslutningsvis hängde han sig som om den metoden är den värsta."
Det låter hårt och tecken på hård disciplin.
__________________
Senast redigerad av kindness 2018-12-16 kl. 17:12.
Anledning: ta bort
Många av oss har fortfarande svårt att hämta sig efter beskedet att flickorna mördades på ett sådant bestialiskt sätt.
Jag kan inte utesluta att det finns fler makabra detaljer i denna tragedi som polisen valde att inte delge allmänheten och, uppriktigt sagt, jag tror inte jag vill veta.
Möjligen är dessa detaljer såpass besvärande för anhöriga på båda sidor att de kände sig tvungna att ingå kompromiss och kvitta det ena mot det andra..
Kanske det att O var den som verkställde morden och H genom sina handlingar på ett eller annan sätt bidrog till familjens undergång.
Hur som helst: stackars barn och stackars, stackars anhöriga! Mitt djupa medlidande till bägge släkter. Avtryck av denna tragedi kommer att skugga deras historia i mer än en generation.
Hoppas att de finner frid, tids nog.
Många av oss har fortfarande svårt att hämta sig efter beskedet att flickorna mördades på ett sådant bestialiskt sätt.
Jag kan inte utesluta att det finns fler makabra detaljer i denna tragedi som polisen valde att inte delge allmänheten och, uppriktigt sagt, jag tror inte jag vill veta.
Möjligen är dessa detaljer såpass besvärande för anhöriga på båda sidor att de kände sig tvungna att ingå kompromiss och kvitta det ena mot det andra..
Kanske det att O var den som verkställde morden och H genom sina handlingar på ett eller annan sätt bidrog till familjens undergång.
Hur som helst: stackars barn och stackars, stackars anhöriga! Mitt djupa medlidande till bägge släkter. Avtryck av denna tragedi kommer att skugga deras historia i mer än en generation.
Hoppas att de finner frid, tids nog.
Ja, det kan finnas sådant som vi inte fått ta del av och aldrig heller får veta.
Jag håller med dig om att det verkar tungt för de anhöriga att leva med denna mörka händelse - som i många sammanhang kommer att hanteras som en familjehemlighet. Det måste väl bli så att de anhöriga ofta ser sig tvingade att ljuga om sin släktillhörighet, eller i varje fall låter bli att berätta någonting alls om sin härkomst. De vill så klart inte att alla människor de möter ska få kännedom om släktskapet med den beryktade familjen i Bjärred. Särskilt jobbigt för barn i släkten, tänker jag.
Det finns en man som både är duktig på sitt arbete och är en älskad och uppskattad medarbetare på sitt jobb med massvis av kunskap. Denne man är öppen om sina svårigheter, delade med sig till sina arbetskamrater. Av sin svåra kamp.
Det finns en kvinna som knappt finns. Det har skrivits att hon varit duktig och hjälpsam på sitt arbete och uppskattad, i media. Denna kvinna är snudd på anonym, som om hon har någonting att dölja. Undviker att hamna i fokus. Kvinnan är deprimerad och mår oerhört dåligt.
Det finns postare som kände till familjen som nämnt i tråden att kvinnan var drivande. Den som sådde fröet.
Samma postare har även nämnt att flickorna mådde bättre när kvinnan inte var närvarande. Flickorna mådde bättre när de bara var med mannen eller när mannen var ledig och hemma. Flickorna blev sjuka när deras moder var med dem. En kvinna som fött dem borde skydda sina barn och vara rädda om dem. De borde vara en kvinnas allt.
Denna kvinna mår mycket dåligt, lever i ett mörker, samtidigt som kvinnan längtar efter sin man som är populär och framåt. Denna kvinna får en idé om hur hon ska få sin familj att bli mer sammansvetsade, att de ska vara hemma mer, bli lyckliga. Kvinnan smyger ner något i sina två barns föda och därmed är trötthet och andra(?) symtom i rullning. Munchhausen by proxy är väl vanligt bland kvinnor.
En flicka blir sämre och sämre, hennes far gör allt för att hitta bot. Åker till Tyskland för behandlingar och söker typ överallt. Fadern åker på skolmöten och håller den kontakten. Gör allt för sitt barn. Till sist får de en diagnos från en skånsk läkare på ett större sjukhus i Sverige. Sedan blir flickans lillasyster sjuk. Ett snabbt förlopp. Då hon också snabbt får hemundervisning. Plus samma diagnos som sin syster.
Någonstans på vägen blir det fel. Kvinnan drar med mannen si sina sjuka tankar om ett bättre liv efter döden.
Sen vet vi alla vad som händer. Båda är lika skyldiga.
Är det inte märkligt att det inte finns någon som försvarar kvinnan?
Är det inte märkligt att mannen försvaras av både vänner och arbetskamrater?
Tänk er att...
det kanske ligger någonting i det här.
Tack för att jag fick dela med mig av mina tankar om hur jag tror att det var.
Om det är sant att flickorna var så sjuka som föräldrarna påstod att de var, så fanns det såklart förmildrande omständigheter.
Ett påstående med fascistisk underton? Nej, det fanns så klart inga förmildrande omständigheter - tvärtom - det fanns försvårande omständigheter. Flickorna mördades i sitt eget hem, i sina egna sängar, av sina egna föräldrar; föräldrar som har en moralisk och juridisk skyldighet att ge omsorg och beskydda sina barn oavsett de bär på sjukdom lr är friska.
Sjukdom eller inte sjukdom är fullkomligt egalt i sammanhanget - mord är mord - ingenting annat, och minst av allt en s.k familjetragedi. I det här fallet har det varit frågan om en längre tids planering med uppsåtligt dödande. Metoden är dessutom av ovanligt brutal natur och flickorna har fått lida obarmhärtigt lång tid med smärta, fullt medvetna och med den starka dödsångest det innebär att kämpa efter att få luft. Värre kan det faktiskt inte bli.
Citat:
Samt att de tog sitt eget liv också.
Totalt irrelevant; det valet är ju deras eget.
/...../
Citat:
Johanna var ju bara ute efter pengar och sex. Bara egen vinning över hela linjen. Kan inte bli lägre. Plus att hon inte tog sitt eget liv då - det skulle någon som hon aldrig göra.
Att JM inte tog sitt eget liv - kan det appliceras på aktuella fall - och i så fall hur; "förmildrande omständigheter"?
Citat:
Men med detta sagt - vill någon starta en FANSAJT till Johanna Möller, så står det honom eller henne fritt att göra det. Det är frivilligt att läsa där, och vi har yttrandefrihet i Sverige, gudskelov.
Det enda konstruktiva man möjligtvis kan få ut av den här genommörka och sorgliga händelsen, är väl att samla ihop erfarenheter och kunskaper - att dra slutsatser som kan vara till nytta för andra. För Agnes och Moa är allting för sent. Andra barn kanske får bättre hjälp på grund av deras förfärliga öde.
Bara under den här dagen har det skrivits om sådant som borde finnas med i fortsatta diskussioner om barn som riskerar att fara illa: ett exempel är att man bör (ska) säkerställa att barn som får hemundervisning får en samtalskontakt utanför familjen, genom skolans försorg.
Ett annat exempel är att ingen får låta sig vilseledas av föräldrar som är välutbildade, vältaliga och framgångsrika i sina yrken: även barn till sådana föräldrar kan fara illa.
Ja, polisen var väldigt tydlig med att båda var överens och gjorde detta i samförstånd så det borde inte vara någon tvekan.
Trots detta fortsätter flera att uttrycka sitt hat och enbart peka ut O. Hanna kanske ångrade sig men O var bestämd och följde planen en. några.
Det finns inget som säger att O var drivande båda var skyldiga
Ja, det är samförstånd och på bas av de uppgifter som finns går det heller inte veta förloppet.
Enbart för att vara provokativ ska jag vända på det ett dygn heta överfokus som dominerat mellan ett par tomtar och nåt som många tar för givet, att O är den som mördat H.
Av nån anledning smsar paret varandra vid 22-tiden. Dialogen ska inte härröra till morden. Den är till synes normal.
O kommer hem och finner H död i deras dubbelsäng.
H har tagit stora mängder lugnande, dragit en plastpåse över huvudet, tejpat hårt med silvertejp kring halsen. Även tejpat flera varv hårt runt huvudet dess innan, över näsa och mun, fast besluten att inte överleva.
Efter långt övervägande beslutade hon sig,. I all hast.
De hade egentligen tänkt vänta längre, framåt våren men hon orkade inte.
Nu är döttrarna döda. Det finns absolut ingenting att leva för. Därför blir beslutet lättare att ta.
Han finner båda döttrarna döda i sina sängar, fruktansvärd syn. Han tar stora mängder lugnande och hänger sig. Han har heller ingenting kvar att leva för, beslutet går lätt.
Eller var det H som kom hem?
Krim.tekniker konstaterar två sjävlmord. Två mord.
Sant det som står i spoilern? Inte ett dugg.
För vi vet inte nåt förlopp, det är sekretessbelagd. Vi kan spekulera men det är meningslöst.
Dead End road. Ordagrant.
Det är ett makabert beslut i samförstånd.
__________________
Senast redigerad av develi 2018-12-16 kl. 18:28.
Andemeningen är tydligen allt från att tänka på vad som skrivs, sluta spekulera, lägga ner skrivandet till att respektera det som hänt.
Gärningen omnämns som att "tippa över", att livet "ställts på sin spets".
Ett mycket enkelt slut i en tight familj till och med.
...sen kommer en liten hint om att en av döttrarna ju faktiskt önskat dö.
Gärningen ska beskrivas för vad den är.
Det är förundersökning Mord på två barn varav enda skillnaden att det inte väcks åtal är att de två mördarna tog livet av sig.
De kan inte ställas till ansvar men är inte utan skuld.
Fu visar att de, via s.k medgärningsmannaskap, har mördat sina döttrar i samförstånd.
Det är inte ett mycket enkelt slut.
Två föräldrar har fullständigt brustit i sitt ansvar gällande föräldraskap som ska innebära att skapa tillit, trygghet, stödja hjälpa.
Ur föräldrabalken samt barnkonventionen:
"Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling."
"Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov (...) blir tillgodosedda. "
Fn:s barnkonvention, vars grundpelare är barnens bästa, beskriver i artikel 6 om barns rättighet att leva. överleva och utvecklas; fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.
Utöver detta behöver knappast fördjupas att varken eutanasi och mord är tillåtet och regleras i BrB.
Att ens nämna att en dotter gett uttryck för att vilja dö är fullständigt absurt.
Är det nån som inbillar sig att det är en förmildrande omständighet vid mord då det återkommer i tråden?
Mördaren eller advokaten om offret:
- Ja men... hon ville ju dö?
För det första är det ett påstående utan substans.
För det andra är det ett uttryck som ett barn, utan speciella betänkligheter, kan säga.
För det tredje kan ett sådant uttryck snarare vara ett tecken på problem inom familjen än livsleda - ett rop på hjälp. Barn är nämligen oerhört lojala mot föräldrar och talar inte klarspråk.
Det kan även vara ett sätt att försöka närma sig en depressiv eller självmordsbenägen förälder, att alliera sig.
Det kan sonika vara: Se mig. Du kanske hör men du lyssnar inte; att ta till kraftuttryck.
Det kan även handla om att en förälder försöker självrättfärdiga ett kommande mord, legalisera handlingen.
Men som sagt. Påståendet om dottern saknar substans och barnen visste ingenting om planerna enligt polis.
Syvende och sist.
Det finns inga förmildrande omständigheter vid dessa mord på två stackars barn. Det var under brutala omständigheter, det var ett svek.
Föräldrarna brast på vartenda område mot sina barn som var i beroendeställning.
De var helt försvarslösa, i skyddslös ställning i mer juridisk terminologi.
De mördade sina barn i sitt eget hem, i sina sängar, där de förväntas vara trygga och snarare försvaras mot ondska, våld och död när de somnar.
ME är inte orsaken till deras död.
De två föräldrar är orsaken varav ME motiverade dem att utföra sin sjuka handling.De ansåg att de inte fick nån livskvalitet pga döttrarnas sjukdom, att livet var inte värt att leva.
De skriver nämligen inte bara om döttrarna i brevet utan även om sig själva.
Det är inte altruism - det är egoism att mörda sina barn, att inbilla sig att ha rätten att bestämma över andras liv.
Det är såna som er som motiverar mig att fortsätta skriva. För barnens skull, vars röster har kvävts av sin mamma och pappa.
Ett sunt och insiktsfullt resonemang! En familjetragedi hade det varit ifall hela familjen hade omkommit i en bilolycka t ex. Här handlar det i klartext om två iskallt utförda mord.
Ja; vad hade diagnos med saken att göra? Var och en som begår mord har sitt eget motiv.
