Citat:
Ursprungligen postat av
Frank.Einstein
Nu tror inte jag heller att det var så det gick till med intygen, men kan man drista sig till att ta sina barn av daga, kan man nog tusan förfalska ett intyg.
/.../
Jag har svårt att se att skammen över ett förfalskat intyg skulle vara tillräckliga bevekelsegrunder för att en far skulle ta livet av hela sin familj. Det hade räckt med att flytta till en ny kommun och börja om på nytt, något som familjen tidigare visat att de inte var främmande för.
Jag delar uppfattningen om att barnen inte var införstådda med att de skulle tas ur daga och att giftet gavs till dem i lönndom. Däremot börjar jag alltmer luta åt att Hanna var den drivande, även om Oskar är att betrakta som (nästan?) lika skyldig.
Citat:
Ursprungligen postat av Frank.Einstein
Nu tror inte jag heller att det var så det gick till med intygen, men kan man drista sig till att ta sina barn av daga, kan man nog tusan förfalska ett intyg.
Ja, möjligen
efter att barnen tagits av daga; dessförinnan tyder en intygsförfalskning i föreliggande fall endast på att man velat uppnå något som på ett eller annat sätt varit positivt för det enskilda barnet eller för familjen som helhet, och då lämnar man inte en blotta som samtidigt riskerar få klara följdverkningar för familjen, och detta i all synnerhet inte som det finns så många läkare som i princip skriver ut vad som helst. Skolan fick också i det här fallet vänta på intyget eftersom barnet skulle undersökas och utredas.
Betr. M:s undervisning tror jag det handlar om att föräldrarna under sommaren såg (eller tyckte sig se) att M började få samma symptom som A, och eftersom höstterminen närmade sig med stormsteg var det naturligtvis angeläget att hemundervisning kom till stånd snarast möjligt. - Utredning pågick och skolan hann få ett intyg innan beslut fattades. Vid mötet som föregick intyget bör föräldrarna ha redogjort för det aktuella läget inkl. sjukhus, läkare mm.
För att kunna presentera en mer sammanhållen hypotes betr. händelseförloppet erfordras fler uppgifter betr. HB, men man kan dock med hjälp av uteslutningsmetoden skönja eller sluta sig till vissa saker: Det var OH som i huvudsak ombesörjde kontakterna med skolan, det var OH som under mellandagarna tog med sig M ut och handlade på ICA, det var OH som lånade en borrmaskin av grannen för att fixa praktiska ting, det var OH som tränade fotboll med A, det var OH som tillsammans med skolsköterskan talade med A:s klasskamrater om A:s sjukdom, osv. - OH var i kraft av sin starka personlighet och - när det verkligen gällde - dominanta natur familjens ansikte utåt, eller familjens överhuvud, om man så vill.
Det sägs att OH riggat upp kameror i hemmet och i övrigt kontrollerat sin familj. - Ja, men det mesta kan ha fyllt ungefär samma funktion som det pianolärarinnan ojat sig över: att barn ska lära sig att inte prata i munnen på vuxna, eller att barn inte ska fläka ut sig på nätet, att barn ska vara väluppfostrade och lära sig vett och etikett, rättas om de gör fel, inte öppna dörren om de inte vet vem som kommer, osv. - Var sedan barnen också sjuka plus att HB kan ha haft MRSA (och cancer) ställde detta också krav på att jaga både bakteriefällor inkl. vara ytterst noga med handhygienen.
I takt med döttrarnas fortskridande sjukdom ökade OH:s normalt sett rel. måttliga kontrollbehov. Han blev också livrädd för att göra fel så att det skulle kunna orsaka att döttrarna/hustrun blev sämre. Ett exempel är att han (av bara farten) tog av sig skorna innan han gick in i ett skitigt garage; ett annat att han i hög grad ogillade att döttrarna klappade främmande hundar.
Vissa människor klarar bara av ett liv som går som på räls; de förmår inte anpassa sig efter omständigheterna; eller hantera en inre kompassnål som dallrar eller svänger alltför mycket. - En tillvaro som ofta byter skepnad bryter successivt ned en sådan persons försvarsförmåga och omdöme och personen finner varken tid eller möjlighet att ställa om sig efter nya krav och förutsättningar. Personens agerande kommer ibland därför att bli både oförutsägbart och irrationellt; rentav tokigt.
Och inte minst kan sjukdomar allvarligt bryta ned en persons stryktålighet som då i stället ersätts av villrådighet och vilja att spjärna emot så länge som möjligt.
OH hade under flera års tid skjutsat sin dotter M till en pianolärarinna. Plötsligt upphörde detta och OH försvinner i tre månader (slutet av 2016/början av 2017) varefter han återkommer: 8-9 kg lättare och med svarta ringar under ögonen. Lägg därtill att han mitt i sommaren ska ha använt en liten svart mössa inomhus så får vi starka indicier på att han behandlats för en sjukdom som också kan ha gjort honom deprimerad. - Men han kämpar fortfarande på och pressar sig till det yttersta. Så sent som endast en dryg månad före dådet (24 nov) godkänns hans ansökan om en 10%-ig nedskärning av sin arbetstid: Den nedskärningen satt långt inne, var sent påkommen och ingenting han egentligen önskade; hans identitet satt i mångt och mycket i hans arbete; till 90% är ingen oäven gissning. Samtidigt ansöker han om en professorstjänst; fullt medveten om sakernas tillstånd men med en järnvilja att allt till slut ska... gå hans utstakade väg: Hans tidigare planering hade nu hunnit förvandlas till rent önsketänkande, och någonstans bör han också ha varit medveten om detta.
Hur många vuxna personer har skurit sig så illa med en brödkniv att de tvingats åka in till sjukhuset för att sys? - Hur många män har hanterat en brödkniv så vårdslöst, eller varit så stressade, att de skurit sig svårt i ena handen? - Hur många män vill sedan att allmänheten ska ta del av klantigheten - och varför..?
Ett knivsnitt i ena handen som måste sys kan vara ett tecken på att man inte förmår hantera känslomässig stress, att man har ett självskadebeteende, eller att man är så trött och tankspridd att man knappt vet vad man sysslar med.
Citat:
– Pappa du är lite konstig….
– Eller så är det Momslandet som är lite konstigt…
eller både och…
OH var på ett visst plan medveten om sina brister och kände ett undermedvetet behov av att penetrera dessa - vilket han inte i praktiken mäktade med pga bristfällig förmåga att hantera känslor. Han hade måhända lite fixa idéer som inte rubbades i brådrasket, och han hade förmodligen ett inre tvång att agera helt efter eget huvud; en egenskap som i vissa sammanhang kan betraktas som positiv men ofta riskerar att få negativa konsekvenser.
OH var en man med många goda egenskaper - och med höga krav på att allt skulle fungera på bästa sätt. De största kraven ställde han på sig själv; han sparade inte på krafterna när det gällde att ställa upp för omgivningen, sin hustru, sina barn eller för sin arbetsgivare. Han var också en omvittnat god vän och samtalspartner; sörjd och saknad av många.
Under jul- och nyårshelgen kom han till vägs ände: Han orkade helt enkelt inte mer; en pågående depression resulterade i en psykos som bröt igenom hans mödosamma och under flera års tid tappra försök att få tillvaron tillbaka på rälsen.
Under alltför lång tid hade en krissituation rått i familjen: Sjukdom och elände hade blivit en daglig gäst tillsammans med en massa hemundervisande lärare. Mitt i allt detta skulle två yrkesarbeten skötas varav det ena ställde krav på resor såväl inom- som utomlands. Till följd av alla påfrestningar kan också föräldrarnas hälsa antas ha börjat svikta; inte minst psykiskt. Om sedan också fysisk sjukdom tillkom till en redan kritisk familjesituation kan det facit som finns förklaras med att människan trots allt är människa och ingen maskin.
Slutscenariot kan inbegripa en eller två vuxna personer, och endast den tekniska undersökningen skulle kunna ge svar på frågan om det är ett dubbel- eller trippelmord; huruvida OH på randen till kollaps försökt få HB med på noterna, eller om han i ett förvirringstillstånd förmått inbilla sig själv att hon de facto varit delaktig eftersom hennes ev. sjukdom(ar) gett honom ”skälig grund” att enväldigt fastställa att så varit fallet.
