Freds- och utvecklingsstudier i Uppsala

Trådens bästa inlägg hittills.

U&S tenderar ju att vara bland de mest elitistiska delarna på FB, så varför fylls plötsligt den här tråden med gnäll om att det är svårt att få jobb. Att något är svårt ska väl inte stoppa dig göra något du vill. Att "de flesta" blir handläggare på en trött myndighet ska väl inte heller stoppa dig från att följa din dröm. Är konkurrensen hård får du bara vara beredd att jobba hårdare än alla andra för att nå till FN/UDD/whatever man vill jobba med. Men välj för tusan inte en utbildning du inte är intresserad av för att ett gäng tomtar på ett forum tycker ditt intresse låter flummigt.

Många intressanta tankar i denna tråd med något år på nacken.
För att sammanfatta, skulle ni hålla med om att freds- och utvecklingsstudier inte är särskilt attraktivt när man senare ska söka jobb.
Jag har funderat på om en master vid Copenhagen Business School (international business and politics eller business, language and culture) är bättre alternativ för en med ambitionen att jobba med freds- och utvecklingsarbete. Personligen skulle jag gärna jobba internationellt, exempelvis på Sida, vilket jag vet är arbeten med hög konkurrens. Men en ekonomimaster med inriktning mot utvecklingsarbete måste väl ändå ses som en långt bättre grund att stå på än exempelvis en kandidat i freds- och utvecklingsstudier?

Tacksam för svar i denna gamla tråd!

Vill du ha en bra grund att stå på, ska du helst skaffa dig erfarenhet på fältet i något ODA land. Det är en extremt viktig merit för ditt CV och även ett sätt för dig att testa om du verkligen trivs och orkar jobba med utvecklingsfrågor i praktiken.
Jag menar, det är inte din akademiska kompetens som kommer avgöra om du ska få jobb på Sida. Och generellt sett värderas akademiska meriter inte särskilt högt i Sverige. Kontaktnät och praktisk erfarenhet väger tyngre än en masterexamen från ett välrenommerat universitet, speciellt i den här branschen.

En masterexamen (som dels intresserar mig, dels håller dörrarna öppna för andra branscher) skadar väl inte vid sådana här typer av jobb.
Som du säger är erfarenhet och kontakter viktigt för att få sådana här arbeten, men åtminstone det förstnämnda kanske man kan få under studietiden?
Hur realistiskt är det egentligen att kunna arbeta med internationellt utvecklingssamarbete? Jag är inte lika naiv som de som pluggar polkand eller juristprogrammet med ambitionen att få jobb på FN och rädda världen. Även utan FN som mål - hur realistiskt är det? Finns jobben? För hög konkurrens?

Den frågan är nog svår att svara på. Kolla på SIDAs lediga jobb för att se hur rimligt det verkar vara att få jobb:
https://www.sida.se/Svenska/engagera...-jobb-pa-sida/

Dock brukar det vara så att utbildningar med någorlunda brist på jobb leder till att arbetsgivare höjer sina krav på studenter rejält och sedan utnyttjar studenter/anställda på arbetsplatsen. Den erfarenheten har jag från en annan utbildning och det är långt ifrån roligt. I många fall räcker det inte att bara ta examen med andra ord. Istället krävs det ett närmast perfekt cv.

Men det här med brist på jobb är tyvärr ett problem som sträcker sig även långt in på utbildningar som har ett betydligt högre anseende. En stor del av utbildningsväsendet i Sverige är i obalans. Det utbildas långt fler än det finns jobb i många yrken. I andra yrken är det precis tvärtom.

Det är förvisso inte omöjligt, fast inte sannolikt heller, särskilt i ett litet land med begränsade jobbmöjligheter. Allt beror ju på hur mycket du är beredd att satsa för att nå dit du vill. Jobb på Sida får man vanligtvis inte efter examen, det krävs några års erfarenhet av kvalificerat arbete i de flesta fallen. Har du ett genuint intresse för yrket, fallenhet och anpassningsförmåga så go for it. Ett alternativ är att börja på en liten ideell organisation under studietiden och specialisera sig inom ett specifikt geografiskt/tematiskt område.
Nu jobbar jag inte med utvecklingssamarbete i dagsläget men om jag skulle dra en parallell till min situation...när jag först kom till Sverige var det många som avrådde mig från att söka jobb i min bransch. Min kompetens är inte eftertraktad och som invandrare är mina chanser att lyckas minimala. Det är ju faktiskt osannolikt att få jobb som utländsk statsvetare i Sverige (och det finns nämligen inga invandrare på min arbetsplats), men ändå till slut så fick jag den tjänst jag hade kämpat för. Så varför skulle du, som svensk, misslyckas bara för att arbetsmarknaden är svår?

Ser att freds- och utvecklingsstudier i Uppsala fortsatt har ett högt intag och nu högre än för ekonomer. Programmet verkar i och för sig endast ta en 50 pers, men ändå. Är det naiva personer eller är utbildningen något att ha? Har den gått och blivit bättre?

Det verkar bli mer och mer vanligt med tiden att folk söker till sånt de är intresserade av utan att först kolla hur arbetsmarknaden faktiskt ser ut efter att utbildningen är klar.

Har tyvärr ingen faktiskt statistik som stödjer detta, men det är det intryck jag fått.

Nu med Ryssland och oroligheter i Östeuropa, samt Nato-medlemsskap känns det som att jag har sett många fler annonser för militär/försvar/utrikespolitik-anknutna tjänster. Är därför den här utbildningen kanske på uppsving från att vara en utbildning för drömmare och trust fund babies till att vara ett rimligt alternativ? Klättrat en hel del på högskoleprovet i alla fall senaste åren. Medianlönen 5 år efter examen är dock endast 35 000. Kanske finns fler tjänster mer att det fortfarande är sådan konkurrens att man kan betala anställda med självförverkligande i stället för lön.