Raketer fungerar inte utanför jordens atmosfär

J-T är verifierad fysik, javisst.
Men Newtons rörelselagar och raketekvationen är också verifierad fysik OCH DET ÄR DE SOM ÄR TILLÄMPLIGA PÅ RAKETER. J-T:s experiment har inget med raketdrift att göra.
Det är dessutom fel att säga att raketer drivs med gasexpansionsprincipen. Raketer drivs av att en explosiv förbränning gör att förbränningsgaserna med stor hastighet trycks ut från raketen.

Det är väldigt enkelt och jag har förklarat på alla pedagogiska sätt jag kan kan finna på, och kopplingen mellan fri expansion och raketer är naturligtvis att den experimentellt verifierade processen beskriver vad som händer när en gas expanderar i vakuum.

Molekyler ”skjuts” inte iväg vid en gasexpansion. Molekyler övergår från solid till fri form och rör sig mer p.g.a. av uppvärmning, vilket gör att de vill ta större plats. Och kan gasen inte utvidga sig (expandera fritt) åt ena hållet så gör de det åt andra. Om exempelvis gas expanderar i en raket och bakom den p.g.a. uppvärmning så kommer ett tryck uppstå i främre delen av förbränningskammaren eftersom gasen i raketen då inte kan expandera fritt bakåt. Men om ingen gas/atmosfär finns utanför raketen kan detta inte inträffa. Och egentligen är detta den självklaraste saken i världen. Så här skrev en redaktör på New York Times 1920 (fritt översatt):
http://graphics8.nytimes.com/packages/pdf/arts/1920editorial-full.pdf

Den här artikeln dementerades i samband med månlandningarna 1969. Och det kan man tolka på olika sätt. Min tolkning är att då var medias slöja över verkligheten komplett. Hela världen trodde då på en fysisk omöjlighet tack vare underverken som visades på TV och det gör vi fortfarande.

Ja man väljer ju själv att lita på den man vill. Du tror mer på en tidningsartikel från 1920 än världens samlade raket och rymdforskning under 100 är. Raketforskningen hade ju knappt börjat 1920.

Men så är det med vissa människor. De bara bestämmer sig för en viss världsbild som de till exempel har läst i en religiös skrift. Sedan kan ingenting ändra på det. Du skulle förmodligen inte ens tro på det om någon skulle skicka dig till månen i en raket.

Så din ståndpunkt är mao att det inte sker en explosiv förbränning?
Fast det vet vi ju är fel, när man tuttar på en explosiv blandning så exploderar den.

Verkligen inte. Vad du inte verkar förstå är att en ”explosiv förbränning” är en kemisk process som resulterar i värme och gasexpansion. Det är inte en process där små nanokanoner magiskt skapas som skjuter molekyler med en himla fart åt ena hållet så att raketen flyttas åt det andra hållet. Jag förstår inte hur ni kan se det rimliga i att gasen skulle kunna trycka på sig själv så att massa små reaktioner-motreaktioner uppstår och trögheten i enskilda molekyler på något magiskt sätt samverkar. Det är fantasier som motbevisas experimentellt. Och facit för vad som är sant eller falskt måste väl ändå vara verkligheten?

Fast det är just där du har fel.

En explosiv förbränning är inte en fri expansion, det är en plötslig utlösning av energi.

Vart tar energin vägen? Skapas det inte en tryckvåg vid en explosion? Hur kan avgaserna accellerera om de inte varit utsatta för en kraft?


Det är exakt det vi inte hävdar. Det behövs ingen som trycker på någon annan.

Men du håller med om att bränslet har en vikt/massa?
Har det någon betydelse för vår förflyttning vad vikten/massan består av sålänge vi kan hantera den?
Var tar denna vikten/massan vägen när den förbränns?

Håller du även med om att vi kan behålla trycket i en tub om vi släpper ut gas genom en ventil men samtidigt fyller på lika mycket genom en annan?
Vad händer då med den kraft vi har pga trycket i tuben?
Får vi inte ett kraftöverskott åt det håll vi Inte släpper ut gasen?

Eller har vi inga krafter i en trycktub?
Skulle vi lika gärna tillverka den av papper bara det var kraftigt nog att klara vikten/massan av innehållet?

Återgår vi till vår lilla lastbil så är din och min boll den utvidgande gasen och energin i den som du kastar är den som driver oss framåt när den träffar framstammen, resterande krafter tar ut varandra och är i jämvikt.
Att det inte kan expandera fritt har vi sett till genom konstruktionen av utlopp och påfyllning, påfyllningen av bollar att kasta är kontiunerligt lika stor som utsläppet bakåt så trycket bibehålls Men det saknas motkraft till den kraft din boll överför till fronten då min bara försvinner ut.

Jag tror inte jag kan förenkla det mer men återigen, frågor på det?

Det som vare sig du eller din redaktör känner till, är att det inte råder någon fri expansion. Detta förhindras effektivt av the propellant nozzle, som är ett munstycke konstruerat på så vis att gasen accellererar till en oerhört hög hastighet, innan den skjuts ut - lite som ett oerhört stort antal molekylära gevärskulor - och därmed genererar en acceleration av raketen, helt i enlighet med Newtons tredje lag.

Det är alltså själva munstycket och dess sinnrika geometriska form som genererar den motrikade kraften, när gasen först accelereras och därefter, i HÖG hastighet SKJUTS ut från munstycket.

Utan detta munstycke skulle inte raketen fungera.

https://en.wikipedia.org/wiki/Propelling_nozzle#Principles_of_operation

Framförallt frigör den explosiva förbränningen energi. Som används för att driva raketen.

Det är en process som skjuter molekyler med en himla fart åt ena hållet så att raketen flyttas åt andra hållet. Varför du pratar om "nanokanoner" förstår jag inte, de behövs inte.

Gasen trycker på alla sidor i förbränningskammaren. Utom bakåt, eftersom gasen släpps ut den vägen. Ditt snack om att gasen måste trycka på sig själv är nonsens. "Trögheten" finns bara i ditt huvud.
Visa på sådana experiment, tack.

Verkligheten är att raketer fungerar utmärkt i vacuum, finns hur många bevis som helst på det.

Det spelar ingen roll hur pedagogisk du försöker vara. Eftersom det du "lär ut" är fel, så blir resultatet galenskaper i alla fall.
Hur raketer verkligen fungerar har förklarats ett otal gånger i den här tråden. Och det på flera olika sätt, som alla är korrekta.


Det är nästan lite gulligt att du tror mer på en tidningsartikel från 1920 än på världens samlade fysik- och raketexpertis. Journalisten är dessutom uppenbart okunnig när han försöker ge sig på vad en professor på området. Journalisten har storhetsvansinne.

Jag tror på verkligheten och i den ingår verifierad fysik. Det är väl det som är skillnaden. Du tror något alltså är det sant. Jag ser att verkligheten inte stämmer med vad vi alla tror.
Anledningen till att jag tog upp den artikeln var för att visa hur det blivit så här - Att världen tror något som inte är verkligt.

Vad som är sant är inte något majoritetsbeslut. Du kan ju fundera på varför den här redaktören uttryckte sig som han gjorde Inte bara ang.
raketer utan även Einstein.

Jag har ingen anledning att fundera kring en okunnig journalist som skrev något dumt för 98 år sedan.
Men jag vet att sateliiter finns på plats och att raketer har fört dem dit. Jag vet att Newtons rörelselagar stämmer, ingen har motbevisat dem. Jag vet att massa som accelereras åt ett håll ger en reaktionskraft åt andra hållet.
Och jag VET att du har fel, när du TROR att raketer inte fungerar i vakuum.