Sammanfoga olika synsätt

Jag tror stenhårt på människans fria val, när det gäller i stort sett allting. Har märkt mer och mer hur folk kan välja inte bara hur de agerar utan hur de ska tänka/känna osv.
Problemet är att jag även är en anhängare av evolutionsbiologiska principer för hur människor agerar. Jag tror att väldigt mycket kan förklaras evolutionärt, ungefär som att "det bara är så".
Om man tar som exempel en misshandel som sker på gatan utanför mitt hus; fria val-jag vill säga att den som slår kunde ha valt att inte göra så, och kunde ha valt att inte reagera med ilska och agressiva emotioner när han blev provocerad, medan evolutions-jag tycker att det är förklarligt ur misshandlarens perspektiv. Han var predisponerad för aggression, hade druckit sprit osv. Kanske ett dåligt exempel men jag hoppas ni förstår.
Jag vet inte vad ni tycker, men dessa två synsätt är väl ändå ganska inkonsistenta? Kan jag hålla på båda eller måste jag tänka om?

Skulle det möjligtvis finnas ett annat plan var en person har övervunnit sin bundenhet till endera ett rationellt tänkande eller en känslomässigt tillvaro? Och hur skulle ett sådant plan vara eller te sig? För att undvika missförstånd, jag syftar givetvis på Nietzsches tystad och Platons vansinne, men det finns inget som säger att det är en uttömmande beskrivning. Man brukar ju hävda motsatsen, men det är fult och fel.

Vet inte om jag begripit dig rätt. Dock ser jag ingen krock mellan de tvenne tankealternativ du ger. Du kan hålla på båda tycker jag.

Ett exempel: människan är född med en förmåga att lära sig av omgivningen. Debatten om arv kontra miljö är alltså ofta baserad på en felaktigt ställd fråga. Man kan möjligen debattera vilket som dominerar, arvet eller miljön, men inget annat.

Jag gissar att miljön blir alltmer dominant ju mer komplex och informationsrik den är. Men detta utesluter knappast de basala instinker vi har gemensamma med simplare varelser såsom exempelvis kräldjur. Att i en trängd situation slåss för sitt liv är en av dessa instinkter, det törs jag hävda utan att skämmas.

Ett intressantare perspektiv är det omvända: Kan det vi lär oss av miljön ärvas? Kommer homo sapiens futura att födas med civiliserade instinkter?

Där har du nog lite för stor tilltro till medvetandets förmåga att styra och ställa över vår "fysik".

Vi föds inte som oskrivna blad. Vi föds inte heller helt utan möjlighet att påverka vårt "öde".

Båda principerna gäller ju. Det handlar bara om att du måste bestämma dig för vilken du anser vara den högsta. Har människar förmåga att ställa sig över de evolutionsbiologiska principerna, eller har hon det inte? Har hon det inte, så har du ställt de evolutionsbiologiska principerna över den fria viljan, och har hon det, så har du beslutat att människan kan sätta sig över biologin och medvetet göra ett annat val.
mvh
Terrieterrie

Håller du inte med om att vissa människor har närmare till sina "naturliga anlag" och sina kroppsliga impulser än andra? Att vissa lever ut sina känslor medan andra håller tillbaka och reflekterar över sina beslut?

jo, det håller jag med om! Vi alla föds och uppfostras med anlag och erfarenheter som formar oss som människor. Det jag personligen tycker är att till syvende och sist så står vi alla ändå inför valet:Ska jag bryta mot lagen, eller ska jag inte? Och där, i den situationen, är det ditt eget personliga val som avgör. Själv är jag uppväxt under betingelser som skulle kunna ursäkta i stort sätt vilket associalt beteende som helst ... men jag har ändå valt att leva ett liv inom de sociala referensramarna. Jag säger inte att det ena är mer värt än det andra..... bara att de förutsättningar vi föds med inte är allenarådande när det kommer till vilka val vi gör i livet!
mvh
Tt

Men om man, på grund av omständigheterna inte har en reell chans att välja då? Alltså om man exempelvis vore uppfostrad i 1200-talets frankrike. Hur stor chans vore det då att man fick en med moderna mått mätt sund människosyn? Vår biologi har ju helt klart en del att säga till om, och våra val oxå (antar jag) men omständigheterna ger ju inte alltsid oss (vår fria vilja alltså) chans att uttrycka sig... Fattar du hur jag menar? Jag tycker sånt här är kanonsvårt.

tja, först och främst tänkte jag ju på oss som lever i en demokrati och alltså kan välja våra haldingar och vårt synsätt på ett annat sätt. Men jag tycker ändå att det ligger något i existentialisternas synsätt att oavsett vilken situation vi befinner oss i, så har vi vår fria vilja att förhålla oss på olika sätt till denna situation. Sartre menade t ex att även en fängslad människa är i grunden fri.

Men visst ... en människas fria val påverkas naturligtvis av vilka alternativ hon överhuvud taget är medveten om! Om du växer upp i ett samhälle där alla sk kättare avrättas obönhörligt, och du förstår att dessa människor är jättefarliga och måste dödas för allas frälsnings skull, så är det givetvis svårt att anse att detta är fel. Jag antar att en människas fria val alltid måste ställas i relation till vilka alternativ hon överhuvudtaget känner till!
mvh
TT

Människan är en underlig varelse, vars beteende präglas av dess fysiska och psykiska paradoxala dynamik. Att människans fria vilja, dvs. den enskilde individens förmåga att kunna påverka ens eget öde, uppenbarligen uppfattas som dynamiskt. Men det hela är en illusion, en ren lögn, där sanningen uppenbarar sig i dess motoriska framträdande.