Svensk imperativ

Nu när många invandrare försöker sig på att prata svenska märker jag ibland mer eller mindre strukturella fel som ofta uppkommer. Ett av dessa är hur imperativformen används. Tycker det blir lite kul när man hör:
Lägga då!
Skriva då !

Detta avslöjar direkt att vederbörande inte är etnisk svensk.

Jag undrar om det egentligen finns några regler för när man ska och inte ska använda A-avslutning i uppmaningsordet?

Hoppa, kasta, simma, spela !
Ät, skriv, lägg, bygg, sov !

Eller är detta ett exempel på något man bara kan lära sig genom att ha pratat svenska länge?

Hoppar, kastar, simmar, spelar
äter, skriver, lägger, bygger, sover

Man lägger märke till ett mönster, nämligen att alla de verb som slutar med "er" i presens blir utan a-ändelser i imperativ.

Ja, dra på trissor! Det stämmer ju! Bra där! Så verkar det vara.
Jag kan inte ens komma på ett endaste undantag heller...

Nej, därför att imperativ är verbets utgångsform. Alltid den kortaste verbformen. Ändelseschema:

åk
åk-er
åk-te
åk-it

stanna
stanna-r
stanna-de
stanna-t

Jag vill gärna puffa lite för de gamla fina imperativformerna "gack" och "statt ". För "gå" och "stå", om det nu inte var uppenbart för alla. Unge man, statt upp och gack åstad och plocka ner Karl XII:s bibel från bokhyllan!

Jag tror inte att de formerna har använts på allvar sedan 1700-talet som senast.

Nej, men man behöver ju inte vara allvarlig jämt. Lät skämten flöda, liksom det röda vinet med pimpinella. Lite schibbolet rensar magen.

Nja, just imperativ kan man nog lära sig ganska snabbt vid en genomläsning av en grammatik. Men det finns mycket annat som är mindre regelstyrt och tar tid att lära sig - korrekt preposition (i skolan, vid/på universitet etc), koll på n/t-genus och pluralformerna samt bruk av stelnade kasusformer (till sängs, till bords) kan jag tänka mig är svårare.

Att undvika dubbel imperativ brukar för övrigt många med svenska som modersmål ha problem med - i DN idag finns rubriken "Sluta lär tjejer att vara rädda".

Det kan jag nog tänka mig att de har - i olika dialektmiljöer. För trettifem år sedan fanns det gotländska skräppåsar som det stod Hald Gotland raint! på, och hald är ju en parallellform till gack och statt, som är fullt levande i flat gotländska.

Visst, det har du nog rätt i. Dialekter har en förmåga att bevara ålderdomliga språkdrag. Jag kom ju också på att formen "gack" används i Vilhelm Mobergs "Utvandrarna", som utspelar sig i mitten av 1800-talet i Småland.

*Bokahyllone.

Vad menar du med 'utgångsform'? Grundformen för ett verb är väl normalt infinitiv ('åka')?