Arton kvinnor anklagar Jean Claude Arnault för övergrepp. (namn tillagt /mod)

Påstår du nu att de hade sex i Paris. Du är knappast nykter.

Motivet till anmälan är inte för prövning. Åtalspunkterna är det som prövas i ett brottmål.






Gabriella Håkansson i SvD om Hans Ruin:

(...) Författaren Gabriella Håkansson är en av dem som blivit kontaktad av professorn efter att hon framträtt med namn och bild i Dagens Nyheters artikel i höstas där 18 kvinnor anklagade Jean-Claude Arnault för övergrepp.
(...)
Hon säger att professorn under ett telefonsamtal försökte få henne att omtolka vad hon själv uppfattat som ofredande från Jean-Claude Arnaults sida.
– "Vad är en kränkning?" sade han. "Är det att lägga en hand på någons ben?" "Hur ska man veta vad som är skillnaden mellan en kränkning och den slags grov flirt du blivit utsatt för?" Då fick jag hjärtklappning och blev jätteillamående. Antingen förstår han inte vad svensk lag säger om övergrepp, eller så tror han inte på det jag säger.

Enligt Gabriella Håkansson berättade professorn också att han uppmanat Jean-Claude Arnault att erkänna vissa saker, men förneka de grövre övergrepp han anklagades för. Hon upplevde telefonsamtalet som obehagligt och märkligt, inte minst då hon inte kände professorn, men visste att han hade en framträdande position på högskolan.
– Jag tror han var ute efter att skydda sig själv. Men plötsligt kom det in på huden. Jag började undra: hatar hela Södertörn mig nu?
(...)

Jaha, du har givetvis exempel på domar där rätten övervägt frågan kring varför MÄ anmält ett brott?
Såvitt jag vet prövar domstolen åtalet mot JCA och där står det inget om den frågan. Har jag fel i sak?

Så uppfattar jag det inte alls. Han sätter press på henne, men hon försöker ändå öka avståndet och vidta försiktighetsåtgärder. Tyvärr reagerar han på detta med ökad fräckhet. Första incidenten hände när hon själv först gått med på sex. Nästa gång gjorde hon inte det. Andra incidenten hände när hon sovit i hans säng utan att vilja ha sex. Nästa gång försökte hon tacka nej, men han körde med utnötningstaktik och när hon till slut gav efter såg hon till att dels inte vara ensam med honom i lägenheten, dels ha eget rum, dels låsa om sig. Respekterar han detta? Nej, han fortsätter bete sig vidrigt och hittar nya sätt att förödmjuka henne.

Hon har alltså försökt hantera situationen och ta ansvar för att föregående incident inte ska upprepas. Men kreativ regissör som han är så hittar han hela tiden på nya sätt att komma åt henne. Det kan ta ett tag att inse hur genomrutten han är. Hur det inte spelar någon roll vad hon gör.

Faktiskt är det nog många som tycker (innan de har facit i hand) att det är så man gör. Man tar tag i situationen, klarar sig själv genom att vara lite extra försiktig och försäkra sig om att samma sak inte ska upprepas. Det är inte alltid som det ses som rätt att springa till polisen för allt. Förrän nu i efterhand då hennes sätt att hantera situationen hånas. Grejen är att han hittar på nya saker varje gång, och då går det inte gardera sig. Hade hon brutit kontakten kanske han hittat sätt att komma åt henne ändå! För en stalkare som inte kommer åt sitt offer på ett sätt hittar alltid nya vägar. Hon gjorde nog sitt bästa.

Målsägaren uppger själv att Herr Kladd är en mäktig person med stort kontaktnät inom kultursfären. Just inom de kretar där hon vill göra karriär.

Att i den kulturella världen vara gift med en Akademiledarmot som också tillsammans med Herr Kladd äger kulturcentret Forum är ju onekligen en dörröppnare för kulturellt inflytande och makt.

När målsägaren första gången frivilligt ville ha och valde att ha sex med den gifte Kladden, fanns det ju onekligen en risk att hon skulle hamna på kant med Kladdens inflytelserika bedragna hustru.
Den risken var hon ju tydligen beredd att ta.

Dessutom är en handledare en person man under en begränsad tid på ett antal år är beroende av.
Såsmåningom efter disputationen ska man ha jobb, få anslag, publiceras etc. Då är personer som Kladden och ledarmöter i Svenska Akademin nog så viktiga. Under resten av ens yrkesliv.

MÄ är vid det här laget (inför Paris-resan) mycket väl medveten om att JCA är kapabel till mycket värre handlingar än vad hon någonsin hade kunnat föreställa sig. Så frågan är var gränsen för JCA:s äckel tar slut? Skulle han kunna våldta MÄ inför dotterns ögon? Eller tvinga MÄ till toaletten medan dottern sov?

Det är inte särskilt svårt att öppna en rumsdörr inne i en lägenhet oavsett om den nu skulle vara låst med en nyckel inifrån. Vem säger att JCA inte skulle ha extra kopior av dessa nycklar?

Vidare kan man exempelvis öppna toalettdörrar som låses inifrån mha en skruvmejsel utifrån. Så det faktum att rumsdörren kunde låsas kunde inte tas som en säkerhet för att ”inget hemskt skulle kunna hända”.

Vidare kunde ju JCA ha kunnat droga damerna – eller se till att de drack tills de stupade. MÄ tycks ju ha varit glad i spriten och gratis champagne skulle hon säkert inte ha tackat nej till.

Det finns många faktorer som talar för att denna miljö inte var lämplig för ett barn. Den var inte ens lämplig för en vuxen som inte klarade av att försvara sig.

JCA hade ju inte släpat dit sin son (som ett exempel) så han agerade inte förebild för nästa generations män.

Du har ingen anledning till ad hominens. Vänligen låt bli.

Nej jag har inte heller skrivit något om att de hade sex i Paris. Däremot uppger målsägaren att de hade sex vid tre tillfällen inte alltför lång tid innan Parisresan. Prostitution förknippas ofta med sex.

Rättens interna överväganden och diskussioner redogörs inte för i domslutet.
Bara hur de resonerat sig fram och underbyggt den slutgiltiga domen. Självklart finns alltid övervägande kring varför någon uppger sig vara utsatt för ett brott där det som här inte finnns några andra bevis utan enbart ord mot ord.
Alldeles särskilt när det gått hela sex år utan att målsägaren anmält det hela.

Hon ansåg nog att hon vidtagit tillräckligt med försiktighetsåtgärder. Om hon inte böjt sig för hans tjat kanske han kommit och brutit sig in i hennes lägenhet där hon inte hade skyddet av att fler vuxna fanns i lägenheten. Han kanske hade kommit och slängt in en bomb på hennes arbetsrum på universitetet. Man vet aldrig. Ibland är det farligare att göra alltför mycket motstånd mot efterhängsna stalkaräckel.

Det är ord mot ord här. Man bedömer de inblandades trovärdighet.

Om du efter sex år anmäler att din granne slog dig på käften med knuten näve, är det väl rimligt att man frågar sig vilka bakomliggande skäl du kan ha att göra det. Fr a först nu. Om grannen dessutom blånekar.
Finns det skäl att tro att målsägaren kan ha andra skäl till sin anklagelse såsom räddsla, hämd, konkurensfördelar i vårdnadstvist eller ekonimi, så kan det påverka dennes trovärdighet.

Trädens topic är JCA och åtalet.
Allmänna diskussioner kring juridik tas lämpligen i annat forum. Så vitt jag vet var inte JCA och MÄ grannar. Har du annan information?

Okej. Du fantiserar vidare. På vilket sätt menar du att detta är relevant för topic?

Det är en diskussion kring topik - och ett exempel för att försöka förklara för dig varför man bedömer trovärdighet.
Hade målsägaren här direkt polisanmält hade det kanske funnits teknisk bevisning, skador, utrivna hårtussar och direkt möjlighet att ställa Herr Kladd inför kroppsundersökning och förhör.
Nu finns ingenting. Herr Kladd minns heller nästan ingenting.

Den enda som uppger att hon minns är målsägaren och hennes beskrivning av det som hänt måste värderas ur trovärdighetspespektiv. Verkar hon sanningsenlig? Stämmer delarna i hennes berättelse praktiskt och tidsmässigt överens? Framstår det som självupplevt? Kan man utesluta att hon spelar fullt spel och egentligen vill sätta dit honom av andra skäl?

Fast hon hade ju haft fel förr när det gäller den här mannen som enligt henne inte respekterade överenskommelser eller gränser..

Att frivilligt vistas i närheten av den här sortens äckel som vuxen är en sak. Att utsätta sitt barn för samma äckelmans sällskap är en helt annan sak. Man har ett ansvar som vuxen.