Äter snorgubbar, har det gjort mig svårt sjuk ?

Hej !
Jag har sedan barnsben gillat att äta snorgubbar. (jag är nu 44)
När jag var riktigt liten så var mina stealthförmågor lite dåliga och min mamma kom ofta på mig och bannade mig när jag stod där och petade.
Nu som vuxen ser jag alltid till att ingen ser mig, ofta äter jag på toaletten eller i hissen efter att jag tryckt på nödstoppet. Dock får jag ofta näsblod eftersom min mellanvägg i näsan verkar vara väldigt skör och tunn och det räcker med att jag inte klippt naglarna på några veckor för att det ska bli näsblod och blodiga snorgubba som smakar järn.
När man rökt mycket under en period så är gubbarna nästan kolsvarta och tillochmed de delar av fingrarna som varit inne i näsan blir svarta, något att tänka på för er som röker !

Min stora oro är nu att jag har fått fel på sköldkörten så kallad Hypertyreos och jag går och grämer mig att det kanske är på grund av att jag äter snorgubbar som jag har fått denna sjukdom. Jag kommer att få äta medicinen Levaxin i hela livet

Ni som har medicinsk kunskap kan gärna svara på om jag måste sluta äta gubbar och om jag rent av kanske kommer att bli svårt sjuk och måste läggas in och kopplas till en järnlunga och massa skit.

Alla föroreningar och bakterier som jag fått i mig via snorgubbarna har nu gjort så att min ämnesomsättning förstörts och jag har fått torr hy och är trött och frusen

Sista utvägen: för ämnen som saknar eget forum --> Medicin och hälsa
/Moderator

Enligt forskare finns det hälsofördelar med att peta sig i näsan, och även att äta snor. Att äta de torra snorkråkorna är ett väldigt bra sätt att stärka kroppens immunförsvar säger den australiensiske lungspecialisten Friedrich Bischinger. Eftersom ordet "forskare" nämns så vet man att det är sant.

Ofarligt, bara ofräscht.
Det är inte bara ytterst i näsan det finns snor, utan även längre bak i näsgången och det rinner ner snor och slem i halsen vare sig man vill eller inte.