Substans: Ketamin ca 160-200mg + 1 Ecstacy.
Ålder: 18
Tidigare drogerfarenheter: Det flesta vanliga droger, ladd, amfetamin, MDMA, svamp, lsd osv.
Detta inträffade igår fredagen den 10 november.
Kvällen hade börjat och klockan var runt 18 tiden när jag och mina kompisar öppnade ketamin påsen och vi skulle prova det för första gången. Rätt nervös hade jag varit innan men nu när det var dags så blev det mer och mer spännande och jag var väldigt förväntansfull.
Jag hade ca 160-200 mg ketamin att röra mig med och jag började med en lina vilket jag med hjälp av våg och ögonmått kunde uppskatta till ca 30 mg. Börjar efter sisådär 10-15 min känna av att det inte riktigt är som det ska vara i ett nyktert tillstånd. Det träffar betydligt hårdare för en annan vän som blir lite smårolig och skev. Sedan så börjar jag att dra linor ungefär vad jag skulle uppskatta till 15 minuter mellan varje lina. Jag skiter i vågen och drar lite i taget. Känner hur jag bara blir tyngre och tyngre, flummig, vinglig, humöret höjs avsevärt. Efter sista linan så är jag rätt så jävla kettad, ligger i soffan och pallar ej röra mig. Mina armar och vem väger 50 kg var. Jag har nästan blivit nykter igen när jag slänger i mig en E, notera att jag fick lite småångest direkt när jag hade svalt den pga av att jag inte skulle ta den idag egentligen. Ruset börjar 30 min senare och jag börjar att må riktigt bra. Andetagen sköljer min kropp med eufori. Men i baktanken så ligger det en känsla av att det är inte riktigt som det ska vara, någonting som jag inte kan beskriva med ord är påväg till mig och jag kan inte riktigt fatta det, släpper alla tankar och börjar lyssna på musik.
Nu kommer den delen jag verkligen inte kan förklara med ord utan ni som vet ni vet. Det är bara samvetet där och då som förstår hur det känns.
Jag sätter mig i en fåtölj och känner hur jävla skev jag börjar bli. Polaren ligger bredvid i soffan och jag börjar kolla väldigt mycket på han. Han ser inte ut som min kompis längre utan han är förändrar på något sätt. Där och då så känner jag hur grova hallisar jag får. Jag kan nu inte längre röra mig ur fotöljen, jag kan inte prata. Jag börjar känna ett väldigt obehag till livet. Hallisarna skjuter in mig i en lång tunnel och jag åker där i ungefär 2 timmar. Jag tror nu att jag på riktigt har dött och att jag fått komma till något ställe efter döden. Jag börjar tänka att hela universum är en simulator och att vi alla bara är påhittade, hela universum sitter fast i ett litet chip som är lagrat i en annan värld. Troligtvis där simulatorn kommer ifrån. Jag börjar bli extremt jävla rädd och erkänner för mg själv att nu har jag fan sabbat livet för mig. Nu är jag fast här och jag har kommit på att allting bara är en stor simulation. Jag blir uppgiven totalt och vill nu inte längre leva. Kommer på att jag redan har dött igen och att jag nu är fast, fast i en stor jävla psykos som började när jag föddes.
Det obehagliga som jag precis pratade om varade i ungefär 3 timmar men det kändes som ett dygn. Oerhört jobbigt. Nu idag så har jag fortfarande jävligt skeva tankar om livet och universum.
Jag kommer aldrig att prova ketamin igen.
Ålder: 18
Tidigare drogerfarenheter: Det flesta vanliga droger, ladd, amfetamin, MDMA, svamp, lsd osv.
Detta inträffade igår fredagen den 10 november.
Kvällen hade börjat och klockan var runt 18 tiden när jag och mina kompisar öppnade ketamin påsen och vi skulle prova det för första gången. Rätt nervös hade jag varit innan men nu när det var dags så blev det mer och mer spännande och jag var väldigt förväntansfull.
Jag hade ca 160-200 mg ketamin att röra mig med och jag började med en lina vilket jag med hjälp av våg och ögonmått kunde uppskatta till ca 30 mg. Börjar efter sisådär 10-15 min känna av att det inte riktigt är som det ska vara i ett nyktert tillstånd. Det träffar betydligt hårdare för en annan vän som blir lite smårolig och skev. Sedan så börjar jag att dra linor ungefär vad jag skulle uppskatta till 15 minuter mellan varje lina. Jag skiter i vågen och drar lite i taget. Känner hur jag bara blir tyngre och tyngre, flummig, vinglig, humöret höjs avsevärt. Efter sista linan så är jag rätt så jävla kettad, ligger i soffan och pallar ej röra mig. Mina armar och vem väger 50 kg var. Jag har nästan blivit nykter igen när jag slänger i mig en E, notera att jag fick lite småångest direkt när jag hade svalt den pga av att jag inte skulle ta den idag egentligen. Ruset börjar 30 min senare och jag börjar att må riktigt bra. Andetagen sköljer min kropp med eufori. Men i baktanken så ligger det en känsla av att det är inte riktigt som det ska vara, någonting som jag inte kan beskriva med ord är påväg till mig och jag kan inte riktigt fatta det, släpper alla tankar och börjar lyssna på musik.
Nu kommer den delen jag verkligen inte kan förklara med ord utan ni som vet ni vet. Det är bara samvetet där och då som förstår hur det känns.
Jag sätter mig i en fåtölj och känner hur jävla skev jag börjar bli. Polaren ligger bredvid i soffan och jag börjar kolla väldigt mycket på han. Han ser inte ut som min kompis längre utan han är förändrar på något sätt. Där och då så känner jag hur grova hallisar jag får. Jag kan nu inte längre röra mig ur fotöljen, jag kan inte prata. Jag börjar känna ett väldigt obehag till livet. Hallisarna skjuter in mig i en lång tunnel och jag åker där i ungefär 2 timmar. Jag tror nu att jag på riktigt har dött och att jag fått komma till något ställe efter döden. Jag börjar tänka att hela universum är en simulator och att vi alla bara är påhittade, hela universum sitter fast i ett litet chip som är lagrat i en annan värld. Troligtvis där simulatorn kommer ifrån. Jag börjar bli extremt jävla rädd och erkänner för mg själv att nu har jag fan sabbat livet för mig. Nu är jag fast här och jag har kommit på att allting bara är en stor simulation. Jag blir uppgiven totalt och vill nu inte längre leva. Kommer på att jag redan har dött igen och att jag nu är fast, fast i en stor jävla psykos som började när jag föddes.
Det obehagliga som jag precis pratade om varade i ungefär 3 timmar men det kändes som ett dygn. Oerhört jobbigt. Nu idag så har jag fortfarande jävligt skeva tankar om livet och universum.
Jag kommer aldrig att prova ketamin igen.
__________________
Senast redigerad av keepitclean 2017-11-11 kl. 15:26.
Senast redigerad av keepitclean 2017-11-11 kl. 15:26.
