Citat:
Tack för att du uppskattade mitt inlägg som skojfriskt, det var förutom att vara ett ord jag uppskattar, också korrekt.
Jag hade lön som motsvarade men gick också på pumpen måste jag erkänna.
För att återgå till ämnet så är det väl en trådsanning åtminstone att den gode herrn på fyllan brukat hårt språk till kvinnliga medarbetare. Om minnet är korrekt tror jag det var något i stil med att han ville bryskt idka sodomi. Någon med bättre minne får gärna korrigera mig om jag har fel.
Sen är det som du säger att det funnits en viss jargong på arbetsplatsen där normen varit ganska skev. Många män med Hemingwaykomplex. Kanske åt båda håll men jag får ändå känslan av att äldre fast anställda manliga skribenter varit dom som utnyttjat tillfällena och grisat rejält.
Jag kanske är ute och cyklar rejält men jag har fått för mig att dom som beter sig allra värst är män som ser sig som arbetarklass men i själva verket aldrig inte har någon fysisk förankring däri. Jaja, jag hade ju redan skrivit Hemingwaykomplex så det kanske var självförklarande.
Jag hade lön som motsvarade men gick också på pumpen måste jag erkänna.
För att återgå till ämnet så är det väl en trådsanning åtminstone att den gode herrn på fyllan brukat hårt språk till kvinnliga medarbetare. Om minnet är korrekt tror jag det var något i stil med att han ville bryskt idka sodomi. Någon med bättre minne får gärna korrigera mig om jag har fel.
Sen är det som du säger att det funnits en viss jargong på arbetsplatsen där normen varit ganska skev. Många män med Hemingwaykomplex. Kanske åt båda håll men jag får ändå känslan av att äldre fast anställda manliga skribenter varit dom som utnyttjat tillfällena och grisat rejält.
Jag kanske är ute och cyklar rejält men jag har fått för mig att dom som beter sig allra värst är män som ser sig som arbetarklass men i själva verket aldrig inte har någon fysisk förankring däri. Jaja, jag hade ju redan skrivit Hemingwaykomplex så det kanske var självförklarande.
Hemingwaykomplex var ordet - och jag delar din uppfattning gällande detta; det är nog lite generationsbundet, om än väldigt många sådana som dyrkat hans livsstil och öde, tvivlar dock på att yngre förmågor (90-talister och efterkommande) knyter Ernest så hårt intill sitt bröst idag. Men jag kan ha fel. Dock var väl Ernest själva idealet för hur en man skulle se ut, vara och även skriva väldigt länge. Precis som Jack Kerouac.
Jag har inte fullt ut fått med mig om Cantwells "friår", annat än att hans törst aningens gick över styr. Till hans försvar kan ju sägas att det är tämligen lätt att lägga sig till med sådana vanor i hans yrke - dock trist om man får frispel och antastar kvinnor, om än så bara verbalt.
