Citat:
Ursprungligen postat av
Ratoz
Det låter på er i tråden här som att barn och familj inte är ett behov. Om 20 % av kvinnorna aldrig skffar barn och 70 % inte skaffar fler barn än vad en vuxen klarar att sköta själv i dagens samhälle så är det väl klart att ett specifikt behov av en annan människa har försvunnit.
Och om den initiala stormande förälskelsen tar barnens plats som primär orsak med rellationen är det klart den bygger på bräcklig grund.
Kärlek blir en upplevelse vi koncumerar, inte en kraft som bygger familjer.
Kort sagt män och kvinnor behöver inte längre varandra vi råkar bara gilla varandr som sexobjekt och statusprylar.
Vilken tur att vi i alla fall är jämställda.
Nej, säger jag. Det är attraktionen till en annan människa (som jag ser det mellan en man och en kvinna) som för samman två till ett. Sexobjekt kan vi konsumera via populärkulturen med porren inberäknad. Vi kan även dejta runt och ha sex till höger och vänster om vi känner för det. Men om det hela hänger på pengautbyte/ökad social status, ja då handlar det inte om den attraktion jag avser. Då blir det mer en fråga om resonemang och avvägning.
Att det "lätt" blir barn utifrån den starka attraktionen mellan tu (man och kvinna) är naturligt. Sex leder ju som vi alla vet ofta till barn. Men det är ofta inte själva
ambitionen mellan de attraherade tu, det är just attraktionen som för oss samman på ett närmast betvingade sätt. Det handlar om en mycket stark kraft, och eftersom vi inte är djur så etablerar vi meningsfull och värdeladdad relation till den vi helt enkelt inte mäktar med att leva utan.
Om vi vore djur däremot, skulle vi para oss till höger och vänster och utan urskiljning, helt omedvetet för att föröka arten. Där går det inte att tala om attraktion, utan det handlar om instinkt. De allra flesta djur (förutom svanar?) etablerar ingen närmare meningsfull relation med sin parningspartner. Människan är inget djur, om så vore så skulle varje kärleksrelation (med stark åtrå) mellan människor som inte avser att bilda familj, fullständigt meningslös.
Det
finns mening med stark attraktion och känslor av kärlek och gemenskap mellan man och kvinna. Men som sagt; enbart sex eller enbart status/pengar är värdsliga ting och nöjer man sig med dessa så är man nog ändå inte menad för någon alldeles speciell.
Jösses, det är ju efter 40 som man börjar begripa vad man uppskattar hos en man/kvinna. Och att börja producera avkommor efter 40 är ingen bra idé, vare sig för kvinnor eller män. Tycker jag. På tal om det, så knasigt det är att de flesta barn produceras emedan föräldrarna varken vet in eller ut eller har någon uppfattning om vad som är viktigt i livet! Eller så
ska barnen produceras under just den omedvetna perioden av människorsliv, annars skulle det kanske aldrig bli några barn?