Björn Werner kommer bli ny kulturchef på Göteborgs-Posten efter Ingrid Norrman.
http://www.gp.se/n%C3%B6je/kultur/han-blir-gp-s-nya-kulturchef-1.4546565
Några av hans alster på GP:
http://www.gp.se/av/Bj%C3%B6rn%20Werner
Han skriver bland annat sådant här:
Är detta möjligen början till slutet för stollevänsterns politiska agitation från tidningarnas kultursidor? Om man försöker sig på en sådan, för vänstern, omvälvande återgång till att faktiskt skriva om kultur så lär det ta hus i helvete ungefär som när Teodorescu tog över ledarredaktionen. Och vem som vann den kampen ser vi ju idag...
Vad kan vi vänta oss av detta tro?
http://www.gp.se/n%C3%B6je/kultur/han-blir-gp-s-nya-kulturchef-1.4546565
Några av hans alster på GP:
http://www.gp.se/av/Bj%C3%B6rn%20Werner
Han skriver bland annat sådant här:
Citat:
Helt enkelt: Vänstern har tappat greppet om debatten. Den berömda åsiktskorridoren, byggd på av upprörda texter och rasist-shameing har rasat.
Kvar står vänstern på reträtt i frågor de borde ha svar på, som hur Sverige rent praktiskt ska hantera den höga invandring vi i humanismens namn har, och hur vi egentligen ska förhålla sig till brutala IS och hotfulla Ryssland. Genom att banka ner motståndet istället för att formulera svar, bli upprörd istället för att diskutera alternativ till förbud och upprustning och lägga all energi på interna debatter, istället för att försöka komma på hur drömmar om jämställdhet och rättvisa faktiskt ska bli verklighet i Sverige år 2015, känns vänsterdebatten just nu hopplöst last year.
Det är klart det är jobbigt att nu behöva värka fram riktig politik. Smarta, trovärdiga och övertygande svar på alla de frågor som ett öppet debattklimat lyfter till ytan.
Jobbigt. Men nödvändigt. För det är dags att tänka om nu. Om vänsterkanten börjar ta samtalen som står på agendan på allvar kommer de snabbt märka att de behöver mer att komma med än rasist och genusanalyser av myror. De kommer behöva använda både vassa argument och riktiga, kraftfulla och genomförbara politiska förslag som alternativ till populistiska förbud och krigshets.
Alternativet? SD i regeringen 2018. Garanterat.
Kvar står vänstern på reträtt i frågor de borde ha svar på, som hur Sverige rent praktiskt ska hantera den höga invandring vi i humanismens namn har, och hur vi egentligen ska förhålla sig till brutala IS och hotfulla Ryssland. Genom att banka ner motståndet istället för att formulera svar, bli upprörd istället för att diskutera alternativ till förbud och upprustning och lägga all energi på interna debatter, istället för att försöka komma på hur drömmar om jämställdhet och rättvisa faktiskt ska bli verklighet i Sverige år 2015, känns vänsterdebatten just nu hopplöst last year.
Det är klart det är jobbigt att nu behöva värka fram riktig politik. Smarta, trovärdiga och övertygande svar på alla de frågor som ett öppet debattklimat lyfter till ytan.
Jobbigt. Men nödvändigt. För det är dags att tänka om nu. Om vänsterkanten börjar ta samtalen som står på agendan på allvar kommer de snabbt märka att de behöver mer att komma med än rasist och genusanalyser av myror. De kommer behöva använda både vassa argument och riktiga, kraftfulla och genomförbara politiska förslag som alternativ till populistiska förbud och krigshets.
Alternativet? SD i regeringen 2018. Garanterat.
Är detta möjligen början till slutet för stollevänsterns politiska agitation från tidningarnas kultursidor? Om man försöker sig på en sådan, för vänstern, omvälvande återgång till att faktiskt skriva om kultur så lär det ta hus i helvete ungefär som när Teodorescu tog över ledarredaktionen. Och vem som vann den kampen ser vi ju idag...

Vad kan vi vänta oss av detta tro?