Varför är sidekicks så undervärderade/mediokra i Thaiboxningsarsenalen?

De börjar låna mer och spinning sidekicks från TaeKwondon men deras grundsidekick har en helt annan mekanik än i princip alla övriga spark/slag-kampsporter och är si så där.... Finns det någon specifik anledning till att sidekicks inte har varit tekniker som thaiboxare inriktat sig? Är det för att thailändarna är så korta och vill helst fightas close range, medan kickboxare och TKD-utövare gärna kör på distans?

Nu syftar jag på ordentliga sidekicks som utförda av exempelvis Stephen Thompson i UFC, inte några tama lättkontakt-duttningar.

Gissningsvis har det att göra med att det är en ganska läng rörelse man får göra i jämförelse med exempelvis en vanlig simpel frontspark, av den anledningen är det farligare att göra den om man skulle missa med den eller iaf inte lyckas bringa sin motståndare ur balans, eftersom man då riskerar att bli elakt kontrad med en lowkick eller något ännu hårdare, exempelvis en armbåge.

Det hela handlar väl om att man inte anser det vara värt risken, dessutom kan ju poängsättningen ha med det hela att göra med.

En sak jag noterat i sparring är hur svårt det är att generera en penetrerande effekt mot killar som håller distansen och har mer avvaktande stil. Följaktligen hade det varit intressant att testa mot thaiboxare som ju vill sparra på nära håll (oftast). Thaiguarden är ganska hög så det finns viss träffyta.

Stephen Thompson har iofs aldrig fått smaka på några ordentliga low kicks så det kanske bara funkar mot mma-killar, att stå sidleds på det sättet och mata sidekicks.

Det är ju en helt annan stance mot vad tex Karate har. Tar dessutom en side-kick från Thompson än en low-kick från Barboza sju dagar i veckan.

https://m.youtube.com/watch?v=W588NSLplxw

I den här videon beskrivs det bra. Kan utveckla när jag sitter vid en dator

Karate är ingen homogen stil. Kyokushin har en helt annan stance (och low kicks tillåtna) än vad exempelvis Shotokan har.

Där har du en poäng.

När jag gick över till thaiboxning från tkd för 6 år sen var sidosparkar det första jag fick skala av för det kostade på om man missade den. Den blir automatiskt telegraferad då den utgår från en stance som inte svarar bra mot thaiboxarens. Men jag har däremot funnit en strategi där den funkar för mig idag. Jag kan aningen missa med rundspark eller låtsas missa. Det brukar locka många att ta ett steg mot mig. Därifrån har jag stancen redo o kan skicka iväg den.

Och där är väl hela förklaringen igen- den om stancen.

Vad händer om du intar sidostancen då som wonderboy i UFC?

Sidostance förklaras i regel som en med för svag balans i sidled ur thaiboxningsperspektiv. Men händer o händer.... ställer jag mig så så är det nog oftast för att kontra en front/rundspark och i regel mest om jag är på skojhumör. Försöker hålla mig så "ren" som möjligt. Jag använder en del tkd-tekniker men bara de som är möjliga att mixa ur thaistance. Känns som jag blir mer svårläst då.

Mina sparkar kommer oftast som avslut på kombinationer vilket innebär att jag oftast är för nära motståndaren för en sidospark ändå.

Jag gillar inte wonderboy. För mycket flash och onödigt energislöseri i hans stil. Det är snyggt men omständligt.