Snart 20 år sedan 90-talet tog slut - Reflektioner?

Tror inte att liknande filmer som t.ex American Pie eller Fucking Åmål hade gått hem hos dagens ungdomar, även om den lesbiska romansen i Fucking Åmål säkert hade bliivit hyllad.

Det var bättre förr.

Saknar verkligen 90 talet. Mänsklighetens höjdpunkt innan internet utvecklades till detta monster som har förslavat och förstört mänskliga relationer. Tiden innan skärmarna tog över.

Vidare, musiken var bättre tv spelen bättre allt bättre

MTV, Rederiet, Tre Kronor, gymnasiet började bli "obligatoriskt"- svårt för ungdomar att få jobb direkt efter högstadiet, jag tror att man hade väst, eller att tjejer skulle ha det för att det var så fint. Kanske kavaj också? Visst var det snyggt med permanentat hår eller....? Jag vill minnas(när jag tänker på Rederiet) så kunde väl både killar(Felix) och tjejer(Jeanette) ha page och det skulle vara så fint så. Karlar hade väl märkliga färger på sina kostymer. Vad skulle man ha för parfym- någon som minns? Vad åt man? Hur var det med öppettider och tillgänglighet på pubar och sånt? Någon påstod till mig, men det KAN ha varit på 80-talet att man inte fick gå ut och ta en öl bara, utan alla måste äta något? Varför det var vanligt att folk delade på en vårrulle för att få dricka öl...? Fast hmmm.... Det kanske bara var på Chinarestauranger men å andra sidan så kanske det inte var så vanligt med pubar och "uteställen".

Jag kom på att på tv-tittade yngre på "Björnes magasin" och fjortisar kollade på "Beverly hils". Simpsons så klart. Jag tror att det var på 90-talet som man sade "rå-bra" och "rå-stort". När Sverige vann brons i fotbolls-VM så var det en "kanonsommar" och hela Sverige firade och badade i fontäner och blev jätteroliga. Sen bröt Brolin benet och Ravelli blev för gammal och Dahlins fru/flickvän försökte lansera en barnbok om en liten färgad pojke som hette Martin men det var ingen som ville läsa den. Ja, Robinson kom och en deltagare tog väl livet av sig för att den blev så ledsen av att ha blivit utröstad först? Det var hemskt att det skulle röstas ut folk och sen eller i samma veva kom Big Brother och Baren och.... Dokusåpor var något nytt och spännande och skandal.

Jag tror att glasögonmodet ändrades tvärt från att folk skulle ha stora glasögon till små och runda....

Fyfan vad trafik det är men folktomt på många gator och torg. När jag var liten på 90-talet kändes det mer balanserat.

Alla "vanliga" såpor av typen Rederiet, Tre kronor, Vita lögner, Vänner & fiender m.fl. slutade sändas strax efter millenieskiftet och dokusåporna tog över helt. Uppskattade inte det alls och undrar varför man inte försökt sig på att göra nya sådana normala såpor efter det (Andra avenyn som enda undantaget). Baren var väl den enda som var lite kul att titta på, då man kunde relatera till det som aktiv krogbesökare i den åldern. Men Robinson, Big brother, Farmen och allt annat skräp..

Man måste ju betala skådespelare och författare för att göra dokusåpor. Det är billigare att bara filma lite vanligt folk. Dessutom har folk sett igenom såpoperor i Sverige och vill ha något de tror är genuint. Det låter kanske lite konstigt, men på den tiden när Vita Lögner gick trodde de som tittade på sådant skräp att det reflekterade verkligheten. Nu tror de att Farmen visar verkligheten. Nästa sak blir att influensers tar över helt, vilket redan börjat genom att exempelvis Dr. Phil nedgraderats till skräp-TV. Efter ett tag kommer de sannolikt även se igenom influensers och inse att det mesta dem gör är bara för att få fler tittare.

För att ha såpoperor måste man ha den typen av publik som du ser i detta inslag: https://www.youtube.com/watch?v=NX8Un4nneXg

Utan de som investerar en massa tid i dessa såpoperor och ännu inte sett igenom vilket skräp det är så kan de inte vara ekonomiskt lönsamma.

Ja, det har gått enormt snabbt för internet att utvecklas till att ett fåtal stora företag tillhandahåller allt. För några år sedan postade jag en tråd angående hur Google kontrollerar nästan hela kedjan för folks internetanvändande, och då fick jag bara höra hur det jag skrev var trams, men nu helt plötsligt när det är försent så ska folk börja tänka på detta.

Om man ser till filmer och ungdomsmode tycker jag filmen Sökarna skildrar det väldigt bra. Även om mycket var bra med 90-talet så vet jag inte om klädmodet var någon höjdare direkt.

https://www.youtube.com/watch?v=_bgmAnRSEos

Ja, det är en rätt märklig förändring. När man såg på t.ex. Rederiet så kunde man tro på vad man såg, ja, även om det var fiktiv, saga och inga frågetecken kring att det var det så var det som man såg hur det var. Att Viggo var verkligen en psykopat och en elak djävel även om han sedan omvandlades så fort han såg Elin och blev nästan rörande snäll. Men man visste i alla fall att han var en skurk.

Medan med dokusåpor så skall man plötsligt inte tro på vad man ser för då heter det att "Men det är ju vinklat.." eller "Men tror du inte att det är vinklat..?". Att ordet "vinklat" måste väl ha gått från knappt använt alls till att det genast förekommer när folk diskuterar dokusåpor. Det är ju konstigt egentligen för det borde väl vara tvärtom? Att när man skall titta på "verkligheten" så borde det vara sant det man ser men nej, allt är alltid minsann "vinklat", åtminstone när folk visar sig vara osympatiska och/eller dumma i huvudet.

Jag tycker att det känns som att musik hade mycket mer plats i media i största allmänhet under 90-talet.
Exempelvis så hade filmer oftast en signaturmelodi, som typ "Jurassic Park", "Forrest Gump", "The Lion King" osv, och TV-spel verkade ha mycket mer minnesvärda melodier som var en stor del av helhetsupplevelsen.
Numera så känns det som att filmer bara kör igång direkt utan några som helst signaturmelodier någonstans, och TV-spel verkar mest bara vara tysta.