Ni som jobbar med service, hur i helvete orkar ni ta skit från folk hela dagarna?

Ni som arbetar med ett outbildat yrke inom service (restaurang, café, support, butik, etc.), hur står ni ut att ta emot skit från aggressiva kunder dagarna i ända?

Väldigt ofta när jag besöker tex. en livsmedelsbutik, ett café, mm., ser jag kunder (surkärringar, stressade småbarnsföräldrar, osv) som står och hackar på personalen, kallar dem fula saker, och går på personangrepp bara för att de sköter sitt jobb. Unga människor som jobbar i kassan på tex. ett café har knappast ngn makt att styra organisationen, men ska behöva höra saker i stil med "du jobbar för långsamt, sådana som du borde inte få jobba här", "jag har behövt vänta jättelänge bara för att du inte kan sköta ditt jobb, du är oduglig", etc. Naturligtvis får personalen inte säga ifrån, då blir de uppsagda/får varningar då de har oseriösa kontrakt och "sitter löst".

Jag har även träffat vänner/bekanta som jobbat flera år inom tex. restaurang/support/café och vittnar om att de nästan dagligen blir kallade glåpord, att de blir trakasserade på jobbet, att de har ångest för att gå till sina arbeten pga. de hemska kunderna, etc. Trots att de har helt förjävliga arbetsvillkor går de till sina skitjobb med motiveringen "det finns ju dåliga saker på alla jobb, man får bara bita sig i läppen och inte käfta emot".

Hur i helvete står ni ut att bli kallade förolämpningar av idioter som inte kan bete sig? Hur länge har ni jobbat med sådana jobb (ni som gör/har det)? Tröttnar ni inte, och säger ifrån?

jag stod ut med det för att det är ett jobb och man behöver pengarna. det som fick bägaren att rinna över för mig var efterblivna chefer och arbetskollegor

Ja, i dom fallen är det svårt att förstå att vederbörande jobbade kvar.

När jag jobbade i butik (klädaffär) hände det ytterst sällan att kunder var arga eller upprörda. Visst, en och annan gnällspik fick man ta men det finns olika sätt att bemöta det på. I övrigt var det hur soft som helst. Nästan alla var glada och tacksamma för den service dom fick. Det beror kanske på hur man själv är.

Samma här. Men beroende på vad exakt det var man fick ta emot, så stod jag upp för mig själv i många fall. Sket fullständigt i att "kunden alltid har rätt", eller att man ska vara "förstående". Vissa grejer säger man bara inte till en annan människa. Har man en dålig dag eller är så pass psykiskt störd att det går ut över andra så borde man fan stanna hemma.

Det har mer med vad för serviceyrke att göra. Stressade kunder är såklart mer otrevliga över lag.

Man lär sig. När man är ny på ett jobb med mycket kundkontakter blir det lätt att man tar åt sig av kritiken men med tiden lär man sig att inte bry sig. Att ha ett korrekt bemötande och gärna en vänlig ton tillbaka och inte själv brusa upp. Det är svårt för kunden att fortsätta vara otrevlig när man själv är lugn och sansad.

De otrevliga utgör en kraftig minoritet i förhållande till de som är trevliga. Valet är ganska enkelt - antingen väljer du att lägga all din energi på enstaka idioter som förmodligen lever ett miserabelt liv eller så skrattar du och ler med individerna som är trevliga och roliga.

Som person skulle jag väl säga att jag är oerhört lugn, svår att tända till (frånsett vissa saker) samt försöker jag alltid vara professionell i mitt bemötande samt oerhört trevlig i den mån jag kan, förutom när det är döstressigt på jobbet. De gångerna folk skrev feedback på Facebook, recensioner eller liknande skrev 8/10 att de alltid erhöll ett mycket trevligt och professionellt bemötande. Sen gav chefen mig rätt så fria tyglar hur jag hanterar kunderna då hen hade oerhört stor tillit till mig då chefen har sett hur jag är och kontinuerligt kunnat vara den jag är i majoriteten av arbetstiden.

Sen kan man även argumentera huruvida vilka kunder man får också, visst arbetade jag i en butik situerad i ett majoritetssvensk övre medelklass område med relativt många pensionärer så det var i regel aldrig några konstigheter. Men de gångerna de faktiskt kom ohyfsade människor (vill inte kalla dem otrevliga med anledning av att man får inte som man vill bara för att man är otrevlig), efter min erfarenhet ser jag det mer som ohyfs eller rentav har de aldrig erhållit ett serviceyrke själva så de vet inte hur man ska vara ödmjuk.

Iallafall när fallet var att det kommer folk som beter sig oerhört svinigt så ger jag dem de service de efterfrågar och inte mycket mer egentligen, som någon tidigare sa lär man sig stänga av det där på ett vis också men när det kommer till rentav elaka människor som går till personangrepp eller liknande har jag fått dispens av chefen att avvisa dem. Visst kan det kännas elakt men det är en av de få gångerna jag älskade service-yrket - när de får tillbaka av samma mynt att vägra dem service och ge dem en läxa i hyfs. 9/10 av dessa blir lika chockade varje gång av att de inte tror att det händer, vissa gånger kan det eskalera men då kontaktar jag bara väktaren som avvisar dem men de flesta gångerna känner de så stark offentlig skam av att ha blivit tillrättavisade av en yngling i deras ögon möjligtvis samt att det är mycket folk i omlopp så de drar illa kvickt och får köra ytterligare några kilometer för att handla. Bäst av allt är dock att de inte kommer tillbaka och de regelbundna kunderna älskar en.

Jag skulle vilja påstå att jag gillar service yrken, det gäller bara att ha ett genuint intresse för det och kunna etablera god kontakt med människor eller så har jag bara tur med mitt kundnät.

Tack för mig.

Tyvärr så tillhör detta dagens samhälle. Folk tar alltid chansen att få gnälla och tjata, trots
att den drabbade inte kan göra någonting åt saken. Jag brukade svara "det är ingen idé
att skjuta budbäraren". Då brukade de bli skamsna, och förstå det idiotiska. Eller annars
så begriper de inte uttrycket, och ser ut som fågelholkar. Det är jättejobbigt med otrevliga
människor, det är helt obegripligt. Men med tiden så lär man sig att låta det hela rinna av,
men det är väldigt irriterande, och har man en känslig dag så tar man tyvärr med sig det
hem. Dessutom så verkar det vara som så att de som är mest otrevliga tål själva ingen
kritik, så i grund och botten så är de kanske bara osäkra?

Fast detta begriper jag inte. Hur står ni ut att ta emot skit från arga idioter men bemöta detta genom att vara trevlig? Jag skulle ALDRIG kunna stå och fjäska för ngn oresonlig människa som precis kallat mig för glåpord, och säga saker i stil med "åh, snälla, lugna dig, jag gör så gott jag kan". Jag skulle må dåligt varje dag om jag hade en sådan arbetssits och skulle se mig som ett kryp för folk som inte ens kan bete sig.

Förstår såklart att det skiljer sig beroende på vilket typ av servicejobb man har, när jag är i klädbutiker ser jag väldigt sällan att kunderna beter sig illa. Men inom tex. café verkar det vara vardagsmat.

Att sitta i kundtjänsttelefonen hos SL under första dagen med snö i december ska vi väl inte ens tala om...

Instämmer med daaalis. Det finns en gräns helt enkelt, har man gett dålig service får man såklart ta emot dålig feedback, men om jag skulle sitta i kassan och bli kallad "idiot" eller liknande skulle jag såklart ge igen. Jag skulle aldrig kunna lisma för ett svin. Därför undrar jag hur man står ut i ett sådant jobb, främst de som jobbat länge och inte bara under tex. ett sabbatsår i 20-årsåldern. Sedan finns det ju en mängd eftergymnasiala jobb som inte innebär kundkontakt (tex. att jobba på lager), så att säga att man ska stå ut att ta skit för att man måste försörja sig håller inte.