Om vi fortsätter lite på spåret "uttalanden om herråkarna" så tror Johan Olsson i en intervju med NSD att Hellner kommer ta medalj i OS. Vad nu Olssons ord är värt, inte mycket när det gällde hans egna framträdanden.
Fastnade också för att Olsson sågar landslagets arbete med att utveckla talangerna i landslaget, vilket han väl har rätt i när det gäller insatserna hittills i år, men lite tidigt att göra bokslut. Han drar en parallell till Norge och hävdar att man där lyckas mycket bättre och exemplifierar med Kläbo. Om man fakta-checkar det uttalandet är jag dock övertygad om att man kommer fram till att Norge inte alls har lyckats så mycket bättre, däremot har man ju så oerhört många att ösa ifrån att
någon ur varje årgång alltid blir riktigt bra. Sedan dyker en sådan som Kläbo upp var tionde/tjugonde år.
Bara för att lite snabbt stärka min tes kan man ju kolla på Eirik Svegdrup Augdal, vem tänker kanske ni, ja killen som tog två guld på JVM samma år som Burman tog sitt silver. Inget fel på honom, men hans enda VC-framträdande var i Holmenkollen 2016 och slutade med en 44:e plats. En annan värd att nämna är Ragnhild Hagas lillebror Magne som blev 12:a i Holmenkollen som förstaårssenior, förstå hur vi hade jublat om en svensk lyckades med samma sak. Nu har han inte tävlat på VC-nivå på över två år. Senast tävlade han i norska premiären i Beitostölen och blev där 28:a respektive 63:a i de två loppen. Detta är bara två exempel, finns fler bara från de senaste åren. Sen ska man inte vara alltför kaxig heller, både Augdal och Haga är ju fortfarande unga och kan utvecklas till stjärnor.
Höll ju på att glömma länken:
http://www.nsd.se/sport/legendarens-tips-hellner-tar-os-medalj-nm4724264.aspx
Bakom betalvägg, men jag kunde läsa den igår.