1997 gjordes utredning om integration - detta sa man då

Integration

• En process som leder till att skilda enheter förenas. I studier av internationell migration används integration för att beskriva de sociala processer som leder till att olika minoriteter slussas in och tar del av samhället. Integrationen kan gälla arbets- och bostadsmarknaden eller socialt, kulturellt och politiskt. Källa: NE

1996 Invandringspolitiken delas upp i migration och integration. Göran Persson utser Sveriges första integrationsminister Leif Blomberg.

1998 Integrationsverket inrättas. Storstadssatsningen mot segregation i socialt utsatta bostadsområden sjösätts.

2002 Folkpartiet blåser liv i integrationsdebatten med kravet på språktest för medborgarskap.

2006 Alliansen tar makten.

2007 Integrationsverket avvecklas. Migrationsverket, Ungdomsstyrelsen och SCB tar över uppgifterna.

2010 Sverigedemokraterna för in invandringskritiken i riksdagen. Etableringsreformen träder i kraft.

2013 S säger i princip ja till att avskaffa integrationspolitiken.

2014 Statsminister Fredrik Reinfeldt uppmanar svenska folket att öppna sina hjärtan för flyktingkrisen. Maktskifte. Stefan Löfven presenterar sin regering utan integrationsminister.

2015 Närmare 163. 000 personer söker asyl i Sverige. Mot slutet av året skärps den svenska flyktingpolitiken och hamnar på EU:s miniminivå.

Myndigheten skall också ha ansvar för att nyanlända invandrare får stöd för sin integration i det svenska samhället. Vidare skall myndigheten följa och ut värdera samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets etniska och kulturella mångfald. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering inordnas i myndighetens organisation, men med en självständig ställning.

I år är det 20 år sedan den svenska integrationspolitiken skapades. Sedan dess tävlar partierna om att avskaffa den.

Göran Persson hette han, mannen som vårvintern 1996 utsågs till ny socialdemokratisk partiledare och statsminister. En av nyheterna i hans första regering var att invandrarministerposten försvann. I stället utsågs en migrationsminister, Pierre Schori, och en integrationsminister, den tidigare invandrarministern Leif Blomberg.

1998 sjösattes den stora storstadssatsningen, som var ett åtgärdspaket riktat mot socialt utsatta förorter. Leif Blomberg avled hastigt samma år, och därefter kom integrationsfrågorna att bollas runt mellan olika statsråd i regeringen Persson: Lars Engqvist, Ulrica Messing, Mona Sahlin, Jens Orback …
I valrörelsen 2002 lanserade dåvarande Folkpartiet tanken på språktest för invandrare. Det var ett led i en ny och tuffare politik med omfattande krav på motprestationer för den som ville ta del av den svenska välfärdsstaten. Mauricio Rojas, med rötter i Chile, blev så småningom partiets talesperson i integrationsfrågor.

– Socialdemokraterna agerade som om migration och integration inte hade med varandra att göra, och det blev förödande i längden. Jag föreslog verkningsfulla integrationsåtgärder, så att vi kunde hålla en generös flykting- och invandringspolitik vid liv, berättar Rojas i ett mejl från Chile, där han numera ofta vistas.

Integrationen av nyanlända blir en stridsfråga i det kommande valet. Regeringen vill undvika det borgerliga receptet med enkla låglönejobb genom att utbilda bort arbetslösheten. Därför är det alarmerande för etableringsminister Ylva Johansson (S) att bara några få procent av de sämst utbildade går vidare till studier.

Ny statistik från Arbetsförmedlingen visar att antalet arbetslösa nu blir fler, högkonjunkturen till trots. Regeringen får dagligen kritik för att göra för lite. Moderaterna har utfärdat ett vallöfte om att halvera klyftan mellan inrikes och utrikes födda. Förra året var arbetslösheten enligt SCB 3 procent för inrikes födda och 20 procent för utrikes födda.

DN:s granskning av de senaste siffrorna från Arbetsförmedlingen visar att allt fler kommuner sällar sig till kategorin med mycket stora problem. Jämfört med för april för ett år sedan är det ytterligare tolv kommuner där arbetslösheten bland utrikes födda överstiger 30 procent, en ökning från 111 till 123.

DN:s granskning av statistiken visar också att arbetslösheten bland utrikes födda har stigit i 219 av landets 290 kommuner jämfört med för ett år sedan. Relativt sett är ökningen störst i Vansbro, nästan en fördubbling från 17 till 33 procent.

En färsk studie från institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet visar att åldern vid invandringstillfället kommer att ha stor betydelse för kommunernas möjlighet att få de utrikes födda i arbete. Enligt studien är det 45 procent av dem som kom hit när de var 45–49 år gamla som aldrig har kommit in på den svenska arbetsmarknaden. För dem som kom efter 50 är det ännu svårare, då är det 60 procent som inte kommer i jobb.

Polisens underrättelseavdelning klassar nu 23 områden i Sverige som ”särskilt utsatta”, mot 15 för knappt två år sedan, kan DN avslöja.

Rikspolischef Dan Eliasson har hittills inte velat offentliggöra listan.

– Det här är jättekänsligt. Utvecklingen går åt fel håll, säger en av DN:s källor.

Efter beslut av regeringen tillkallade statsrådet Blomberg i januari 1997 en särskild utredare med uppgift att föreslå inriktning av intro - duktionen för nyanlända invandrare samt en ny myndighetsstruktur på det integrationspolitiska området

Parallellt med detta utredningsarbete har en arbetsgrupp inom Rege-ringskansliet utrett frågan om möjligheterna att införa en särskild in-troduktionsersättning för nyanlända invandrare. Arbetsgruppen redo-visade i juni 1997 sitt arbete i promemorianIntroduktionsersättning

Arbetslösheten har blivit det svåraste hindret för människor att skaffa sig jämbördiga levnadsvillkor. En konsekvens av arbetslösheten är att de som aldrig lyckas få ett reguljärt arbete även ställs utanför det generella trygghetssystemet i form av arbetslöshetsförsäkring och ytterst hänvisas till socialbidrag för sin försörjning. Det finns stora skillnader mellan olika invandrargrupper när det gäller deltagande i arbetslivet. Invandrare från Afrika och Asien samt relativt nyanlända invandrare har i gemen stora svårigheter att få fotfäste på arbetsmarknaden

Skillnaderna mellan utländska och svenska medborgare ökade under 1980-talets högkonjunktur för att förstärkas ytterligare under 1990- talets höga arbetslöshet. Svårast att få arbete har det varit för unga människor och för invandrare som har kommit till Sverige under den senaste tioårsperioden.

Flera omständigheter har bidragit till att försvåra arbetsmarknads - situationen för många invandrare. Dit hör strukturomvandlingen i nä - ringslivet, allmänt ökade kompetenskrav, större krav på kunskaper i svenska språket, men också diskriminering och negativa attityder bland arbetsgivare samt avsaknaden av kontakter och nätverk med betydelse för arbetslivet bland invandrare.

Det finns i dag tecken på att en ny underklass håller på att växa fram. Unga människor med utländskt medborgarskap, i synnerhet om de inte är nordbor, har en högre relativ arbetslöshet än svenska med borgare. Många har svårigheter till följd av kort skolgång, bristande kunskaper i svenska språket och avsaknad av nätverk som kan under lätta inträdet på arbetsmarknaden. Många saknar förebilder och ett ökande antal avbryter sin skolgång. För dem som är uppväxta i in vandrartäta och utsatta bostadsområden kan det vara svårt att tillägna sig ett fullgott svenskt språk. Marginaliseringen av vissa grupper visar en oroväckande tendens att sammanfalla med etniska och sociala skiljelinjer. Den som misslyckas förlorar hoppet om framtiden, känner sig diskriminerad och har svårt att känna samhörighet och tilltro till samhället.

Spännvidden är stor bland såväl invandrade kvinnor som invandrade män vad beträffar utbildning, språkkunskaper och deltagande i arbetskraften.Utomnordiska kvinnor har extremt låg sysselsättningsgrad jämfört med dem som är födda i Norden. Den krympande arbetsmarknaden inom den offentliga sektorn och traditionellt kvinnliga jobb har drabbat invandrade kvinnor särskilt hårt. Många har hamnat i en rundgång med kortare arbetsperioder avbrutna av arbetslöshet och studier. Bland dem som har invandrat det senaste decenniet finns många som aldrig har kommit in på arbetsmarknaden. Detta gäller i synnerhet dem som flyttade till Sverige när de var äldre och som har kort skolgång från hemlandet. Många invandrade kvinnor kommer från kulturer som inte uppmuntrar förvärvsarbete för kvinnor. Detta kan påverka motivationen och ambitionen att utbilda sig och söka sig ut på arbetsmarknaden.

En annan utsatt grupp är medelålders och äldre invandrare. En del flyttade till Sverige som arbetskraftsinvandrare och andra har kommit som flyktingar eller som anhöriga till tidigare invandrade. Under tidig - are perioder med god sysselsättning fick många arbete trots bristande kunskaper i svenska språket, men strukturomvandlingar och rationaliseringar har slagit ut stora grupper från arbetsmarknaden. Bland de äldre som har flyttat till Sverige före pensionsåldern under det senaste decenniet har flertalet misslyckats med att få ett reguljärt arbete.

År 1985 kompletterades de flykting politiska värderingar och ambitioner, som uttrycktes i utlänningslagen, med utökade insatser för mottagande av de skyddsbehövande och deras anhöriga. Även på detta område fick Invandrar-verket betydande uppgifter.Utvecklingen har lett till högre krav på helhetssyn och samverkan.Detta gäller både internationellt och nationellt mellan olika politiska områden. I december 1996 beslutade riksdagen därför om en migrationspolitik, omfattande både flykting-, invandrar-, invandrings- och återvandringsfrågor (prop. 1996/97:25, bet. 1996/97:SfU5, rskr.1996/97:80). Det konstaterades att dessa frågor spänner över ett brettfält av åtgärder, både i Sverige och utomlands. Ett sådant fält utgörs av mottagandet av skyddsbehövande och andra invandrare i Sverige.

En annan större förändring var om - organiseringen av flyktingmottagandet vid mitten av 1980-talet, då det ansvar som tidigare hade legat på Arbetsmarknadsverket fördes över till Statens invandrarverk och kommunerna. Som en följd av den allt mer omfattande asylinvandringen kom så gott som alla landets kom - muner att engageras i flyktingmottagandet, vilket kom att kallas hela- Sverige-strategin. År 1991 infördes även ett nytt statligt ersättnings - system till kommunerna. I propositionen Aktiv flykting- och im - migrationspolitik (prop. 1990/91:195), som drogs tillbaka av den bor - gerliga regeringen år 1991, föreslogs bland annat en klarare skillnad mellan invandrarpolitik med stödåtgärder för nyanlända och en allmän politik utformad efter olika gruppers behov.

TEXTVÄGG

.. på mer lång sikt, i relation till automatisering och framtidens arbetsmarknad, tror jag att idén om en basinkomst har en självklar plats, säger Simon Birnbaum.