22-årige Patrik Linfeldt från Malmö försvunnen i Hallsberg (2017-05-22)

Frågan är vad P samtalade med mamman om, knappast om tåget var städat och fint eller om konduktören var snygg. Varför så angeläget att talas vid före och efter tågbytet?

Någonstans anar jag att samtalets ämne kan ha med P:s beslutsamhet att stiga av i Hallsberg att göra.

Har han hotat med att ta sitt liv eller att gå upp i rök, varför väntade anhöriga i Malmö i flera timmar på att P skulle dyka upp på Malmö C?

Vi har inte fått höra hela storyn, men anhöriga vet sannolikt varför P var deprimerad. Fullt förståeligt om anhöriga ville ha kontinuerlig kontakt under resans gång för att hålla koll på sinnesstämning och annat.

P ville hem till familjen i Malmö sägs det. Frågan är om han verkligen ville det eller om det var familjen som ville att han skulle komma hem. Något i den här soppan antyder att P inte ville hem, frågan är varför, där finns sannolikt svaret på vad som har hänt och varför.

Om han ville hem så skulle han hållt sig vid stationen och försökt få hjälp, bland annat med en telefon så att han kunde meddela sina anhöriga.

Ingenting talar för att han ville hem mer än anhörigas berättelse.

Enligt det första inlägget på "Missing People" och pappans Facebooksida var Patrik både deprimerad och förvirrad vilket gjorde, att han var i behov av hjälp!

"MPS" :"Har han setts i Sannahed med säkerhet? Läste om det på en flyers. När var det i så fall?"

Varför hämtade ingen killen? Låta en deprimerad och förvirrad ta tåget med mobilkontakt… inte bra… föräldrarna måste känna skuld nu… Han borde ha blivit omhändertagen redan i Falun. De har kanske kämpat med och för honom länge.

Att han säger att han är deppig eller mår dåligt är inte alltid samma sak som riktig deppr , ndrar vad som gjorde att han kände sig nere kärleksproblem eller nåt ? vad jag menade tidigare i tråden med att han kan ha mött någon . mött och pratat med sen följt med hem , kan ju lika gärna vara någon han mötte på den stationen han klev av .Kanske anförtrott sitt dilemma , var det något som hindrade honom från att ta ett tåg tillbaka , pengar tex hade han pengar att köpa ny biljett , och nån som vet ifall det var svårt lång väntetid att vända ?

Vittnen säger att han verkade normal, hur passar det med svår stress och panikångest?

Har läst att majoriteten av alla som"försvinner"gör det medvetet, flyttar iväg eller nåt vill helt enkelt klippa med allt och alla