Citat:
Ursprungligen postat av
ABC.
Så om multiversum-teorin skulle stämma... så skulle det alltså finnas universa där civilisation uppstår och där forskare försöker lista ut detta... men att hela deras universum försvinner nästa sekund? Eller var det bara retoriskt nonsens från hans sida för att påvisa någon poäng? Jag förstår att många universa i så fall skulle uppstå och sedan försvinna, men uppstå och existera i 13 miljarder år och sedan random försvinna? Det skulle jag vilja veta... Visserligen är jag helt med på noterna att många universa lär dö på grund av för stark mörk energi (big rip) eller för stark gravitation (big crunch), men det känns knappast lika random som hans "en sfär av hetta kommer i ljusets hastighet och dödar oss i nästa pikosekund" (min parafras)... låter inte direkt som en "big crunch" tycker jag, eller det kanske var det som han menade?
Spontant känns det som att även om det han säger är 100 % korrekt, varför kan inte vi vara den lyckliga minoriteten? Och kanske vi kommer att försvinna om 5 timmar? Eller 20 år? Eller 2 miljarder år?
Tack på förhand.
Jag tror att David Deutsch är inne på ungefär samma resonemang som du. Han menar att det är orimligt att komma fram till att vår värld troligen är en sådan som försvinner om bråkdelen av en sekund.
Citat:
Ursprungligen postat av
BaalZeBub
Deutsch kritik här har nyckelordet 'just', med betydelser som 'knappt' och 'bara'. Förklaringen duger ju bara till att säga att vi kan fråga för att vi 'only just exist'. Men faktum är att vi när vi observerar vårt universum gör mycket mer än så. Vi förefaller inte vara en tillfällighet som är borta nästa nanosekund! Alltså är svaret "if we weren't here we wouldn't be asking" extremt otillräckligt
Problemet med att förstå resonemanget tror jag beror på hur Deutsch använder ordet 'just'. Han är dessutom så rutinerad i sitt eget språkbruk att han använder det till ordlekar.
Jag försöker ta det igen.
OM vi använder 'för att vi kan ställa frågan' som svar på 'varför finns vi här'
SÅ finns det ett mycket stort antal världar, eller platser, där vi kan ställa frågan
DE FLESTA av dessa platser är sådana som hamnat precis på gränsen till att kunna ställa frågan
medan de platser där vi inte bara är precis på gränsen till att kunna det, utan som är stabila världar med pålitliga naturlagar och nästa katastrof inte drabbar oss om en sekund ÄR MYCKET FÄRRE
Alltså: 1 en nästan oändligt stor grupp världar där vi inte kan finnas
2 en stor grupp världar där vi är precis över gränsen till att kunna finnas
3 en mycket liten grupp möjliga världar där vi kan existera stabilt.
Deutsch gillar, precis som du, inte 'förklaringen' att vi skulle befinna oss i 2. Han pekar på att det kanske finns naturlagar eller ytterligare principer som gör att vi troligen befinner oss i 3.
Jämför med diskussionen om en Boltzmannhjärna. Det är inte samma ämne, men liknande resonemang kommer in.
https://en.wikipedia.org/wiki/Boltzmann_brain
"In an infinite universe, the number of self-aware brains that spontaneously and randomly form out of the chaos, complete with memories of a life like ours, should vastly outnumber the brains evolved from an inconceivably rare local fluctuation the size of the observable Universe."