Dags att dödförklara nyliberalismen

Känns som nyliberalismen är helt död som ideologi. Ingen verkar vilja ha detta system och de få som vill verkar inte ha någon kämparglöd. De har väl som jag resignerat och funnit sig i faktumet att slaget är förlorat.
Nyliberalismen hamnar på sopptippen tillsammans med kommunismen och en del andra ismer.
Vi kommer alla framleva i en grå socialliberalism utan visioner, tråkigt men så är det. Jag har tappat tron.

Sjalv har jag precis borjat hitta till denna ideologin..
Men arligt talat sa tror jag inte heller att det nagonsin kommer bli nagot av nagom ism, forutom populismen, som i stort sett styr varlden idag ihop med kapitalismen.
Vad jag far gora ar val helt enkelt att anpassa mig och arbeta runt systemet med alla de friheter jag tar men ej har tillatelse att utova..

Peace.

Nä dödsförklara skall man inte göra, men tid lär det ta. Största hoppet är
free state project lyckas det så kommer de visa att minimal myndighetsutövande är det absolut bästa för att skapa ett bra liv för människorna.

Jag tror att libertarianismen skulle kunna locka många människor i Sverige allt som behövs är att ett antal mycket karesmatiska och kunniga perssoner statar ett parti och lyckas få ihop en regäl partikassa så man kan lägga tiotals miljoner på en valrörelse/informations kampanj.

Köpa ett hundra tal helsidor under en period i alla större dagstidningar där man förklarar liberalismen och ger exempel på att provata företag kan gara ALLT staten gör både billigare, bättre och effektivare.

En liknade kampanj skulle troligen generera spaltkilometer med artiklar i tidingarna och partiet skulle bli inbjudna till debatter i tv, radio etc.

De jobbar ju på ett sånt parti på liberaldebatt.com, bara springa dit och hjälpa dem med namnundeskrifter.

Jag tycker precis att det håller på att ljusna för första gången typ nånsin!

Moderaterna har definitivt bekänt färg som konservativa socialister, liksom för länge sen Folkpartiet, så de stöter bort flera procentenheter halvliberaler och öppnar för en ny kompromisslös start som Liberala Partiet.

Internet har gett utrymme och spridning åt liberala tanker, åtminstone till de som är intresserade och aktivt söker. Det finns en rad svenska bloggare som ligger åt det liberala hållet. En del av dem syns t.o.m. på SvD's ledarsidor regelbundet. DN's ledarsidor har också blivit "högerextremistiska" för att använda PK-språk, och argumenterar systematiskt för extremt mycket mer liberalism än vad någon politiker vågar säga att han står för.

Men det är sant att navelskåderiet och filosofihistoriestudierna måste ge vika för handling. Det krävs en rejäl propagandakampanj, helst med egen 24-timmars satellit-TV med musikvideos och de senaste filmerna varvade med käcka propagandainslag.

Att vi idag lever i stater som nästan till hundra procent ideologiskt styrs av socialliberalismen, även om det inte är alltid uttalat i partibeteckningen, borde ge en tankeställare.
Varför har socialliberalismen vunnit striden? Att skylla på att folk inte förstår sitt eget bästa och hade bara folk varit mer upplysta (läs: folk är dumma i huvudet) är ingen bra förklaring.
Likaså att partierna bara vill få fler röster. Det flyttar ju bara frågan längre bak i ledet: varför befinner sig de flesta väljarna i mitten?
Kan inte det obehagliga svaret vara: folk vill inte leva i en nyliberal stat av samma anledning att folk inte vill leva i en socialistisk stat?

Tilläggas är att jag själv inte är socialliberal utan nyliberal men har börjat tvivla på att det kommer kunna bli något av denna ideologi.

En liten parentes i sammanhanget: Varför använda prefixet 'ny' i samband med liberal ideologi? Min egen liberalism är baserad på tänkare som John Locke och John Stuart Mill och dessa tvenne herrar är döda sedan länge. Min ideologi är gammal, inte ny. Inte ens om jag vore en anhängare av Robert Nozicks eller Ayn Rands tankegods skulle jag behöva kalla mig nyliberal.

Undvik alltså nyliberal, det begreppet är fånigt eftersom det bör kunna ersättas med antingen postliberal eller neoliberal utan att semantisk förvirring uppstår. Men det kan det inte, och är därmed att betrakta som innehållsmässigt svagt. Den enda referens som finns är ju socialisterna och deras begagnande av begreppet som skällsord och epitet.

Nyliberal är vedertaget som politiks beteckning i Sverige för att åtskilja från liberalerna (Folkpartiet) som oftast förknippas med socialliberalismen.
John Stuart Mill anses vara just fadern till socialliberalismen och för att markera skillnaden till denna form av liberalism så använder jag det vedertagna begreppet. Visst, vi kan kalla det klassiskt liberalism men jag tror inte så många vet vad det betyder medan de flesta vet vad nyliberalismen står för.

Finns ingen anledning, tycker jag, att låta socialisterna ta över ordet som ett skällsord och med undanglidningar ändra beteckningen för att andra gå dessa till mötes. (se på bögarna som tog tillbaka ordet "bög" utan att skämmas).

Jag är nyliberal och skämms inte för det. Prefixet "ny" markerar också att det har utvecklats sedan John Lockes dagar av just tänkare som Nozick, Rand, som du nämner. Dessförinnan var den klassiska liberalismen nästan bortglömd tills den väcktes till liv igen under 70:-talet.

Men frågan var alltså; varför har socialliberalismen segrat framför NYliberalismen? Är det kanske för den är lika orealistisk som kommunismen?

Det beror nog på att vi är i Sverige, inte i Nederländerna. Folk har alltid varit rädda för förändring så om vi ska få någon äkta liberalism till stånd måste vi nog smyga fram den. Folkpartiet måste alltså göra som sossarna alltid gjort och sakta men säkert revidera den egna politiken dvs agera långsiktigt och samtidigt behålla makten. Min gissning är att Folkpartiet internt befinner sig längre till höger än vad de ger sken av externt. De måste dock skynda långsamt för att inte skrämma de svenska, trygghetsfixerade väljarna. Svenskarna har en god bit att färdas innan de nått holländarnas politiska mognad.

För att behålla fokus på det jag skrev om prefixet 'ny': genom att kallas sig för nyliberal bjuder man in den socialistiska retoriken på banan, och det är givetvis olyckligt och kontraproduktivt. Vissa väljare är ju inte smartare än att de sväljer allt som Persson, Ohly och Schyman säger...

Nå. Att jag är lika intresserad av Locke som av Mill beror på de herrarnas betonande av samhällskontraktet. Jag tycker detta är viktigt: att staten blir varse sin uppgift som serviceinstitution för medborgarna, och att samma stat i ett framtida liberalt samhälle VILL reducera sig själv till ett slags ämbetsmannaverk vars politiska inflytande är minimalt. En sorts nattväktarstat light alltså. Det är mitt liberala ideal.

Nyliberalismen är en liten grupp fanatiker vars syfte är ungefär det som ett ungdomsförbund: Att vara radikalare än den riktiga ideologin och ställa jobbiga frågor för att hålla riktiga liberaler på sina ideologiska tår.

Enbart i vänsterns feberförvirrade drömvärld har nyliberalismen någonsin varit vare sig ett hot eller en större rörelse ller nån vid influens.

Dom som vänstern läger sin största aktivitet på att smutskasta som nyliberaler är dom som inte är nyliberala på en fläck, som sydamerika i allmänhet och Pinochet i synnerhet.

Om vi ska sätta vår tilltro till Folkpartiet för att få ett liberalare Sverige är vi illa ute...Jag ser inte mycket liberalt med (fp). Visst, det är lite bättre än på Westerbergs tid och i förhållande till (s) så står man en bit till höger, men liberalt...nja...Vi får nog lägga ner alla sådana tankegångar.

Socialliberalism, alltså den maspolitiska staten där vadsomhelst och nästan allt "blir politik", d.v.s. föremål för konfiskeringar och förbud, har en makttaktisk fördel över liberalismen: mutor! Det är klart att bönder röstar socialistiskt efterom de då lugnt kan fortsätta sin livsstil utan att bry sig om detaljer som lönsamhet. Klart att miljärdärerna stödjer socialister som ger dem praktiskt taget skattebefrielse och dessutom miljarddonationer i form av statliga infrastrukturprojekt och handelshinder.

Om man påstår att folk är för dumma för att fatta hur de bör leva sina egna liv, är en usel förklaring, ja en bortföklraing. Men att anse att ingen alls i hela världen kan ha kompetens nog att styra en masspolitisk stat, det är högst realistiskt. Den masspolitiska staten sysslar med en gigantisk och absurt spretig verksamhet. Energi, vård, transporter, miljö, räntor, utbildning, u-landsbistånd, bostäder, massmedia, lunchrestauranger osv osv osv allt detta och mycket sysslar staten med idag. Vem har kompetens att styra allt detta med sin röst vart fjärde år? Ingen! Ingen är kompetent att rösta för masspolitik i Sverigel.

För att när det gäller nånting som man inte har en aning om, som hur den masspolitiska staten ska styras, så är det en reflex att försöka vara normal, imitera alla andra, att inte avvika. Och det är massmedia och ens bekanta som formar folks uppfattning om var det goda medelvärdet ligger. Särskilt som libraler ju definieras som högerextremister tillsmmans med nazisterna, så känns det ju som något väldigt farligt.