Egentligen ingenting. Jag offrar i nuläget ingenting för mitt sparande, utan har helt enkelt låga krav och är nöjd med de saker jag redan äger, känner inget behov av att köpa en massa prylar bara för sakens skull. På grund av detta så får jag ett naturligt sparande varje månad utan att jag ens försöker.
Det jag däremot uppskattar mest med det är tryggheten. Att jag kan köpa vad som helst om jag vill. Att jag sedan inte vill är ett helt annat ämne, men just att jag kan ger en väldig trygghet och allmänt lugn. Jag kan ta semester och segla jorden runt i några år om jag vill och behöver alltså inte jobba för pengarna. För mig vore det en mardröm att inte ha ett sparande och vara beroende av nästa månadslön, då är man verkligen fast i klorna på sitt arbete.
En annan fördel är att när man har råd med saker så vill man helt plötsligt inte ha dem. När jag inte hade några pengar alls kunde jag drömma om att köpa en Rolex för 80 000, idag skulle jag kunna köpa en utan problem men just på grund av detta så är det inte längre lockande. Man vill ofta ha saker just för att man inte kan få dem, och så fort man sedan har råd så inser man att det faktiskt inte var så lockande. Detta tycker jag mig se genomgående hos alla mina vänner. De som inte har mycket pengar tar stora lån och köper nya bilar och dyra saker medan de som jag vet har mycket pengar inte gör nåt av detta.
