SOS Barnbyar har beslutat att begrava allt uppbyggt förtroendekapital och inleda verksamhet i Sverige.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6610236
Citat:
SOS barnbyar öppnar idag sin allra första operativa verksamhet i Sverige. Det är ett ungdomscenter i Hammarkullen i Göteborg som ska stötta ensamkommande ungdomar.
Hur många års drift av barnhem där det finns riktiga barn i drabbade områden motsvarar detta projekt? Kostar inte bluffungdommarna redan tillräckligt i Sverige?
Det fullkomligt orimliga i agerandet bekräftas av självaste generalsekreteraren, även om poängen flyger henne totalt förbi:
Citat:
– Det är 28 miljoner barn på flykt i världen idag och barnen är här nu och här kan vi göra en skillnad. Vi vill hjälpa de barnen säger Catharina Gerhke, generalsekreterare för SOS Barnbyar
Alla dessa 28 miljoner riktiga barn kan inte komma till Sverige. Vi måste hjälpa där det verkligen hjälper, utan att hota vårt eget välfärdssamhälle.
Observera ordvalet "Barn", inte ens SR använder det ordet i rubriksättningen.
SOS Barnbyar har med sina kändiskampanjer givit i alla fall mig illusionen av att verkligen hjälpa utsatta barn.
Jag undrar verkligen vad som är det verkliga motivet till detta beslut? Är det nån mellanchef som vill bli VD för anläggningen? Nån anhörig som kommer få fina leverantörsavtal?
Hur är det med läkare utan gränser? Kan man fortfarande idka välgörenhet på riktigt via dem?