Civilingenjör & Lärare [Dubbel examen] - hur fan är det möjligt?

Ämneslärarprogrammet för gymnasiet är 5 år långt, precis som civilingenjör är. Så hur kan Chalmers och KTH tillåtas att ge ut lärarlegitimationer till sina civilingenjörsstudenter när de knappast har läst lika mycket pedagogik och ämneskunskaper som en "riktig" lärare har gjort?

Förmodligen för att de flesta elever har flera sorters lärare de kommer i kontakt i sina liv. Merparten av dessa har lång utbildning inom pedagogik. Vissa har ingen utbildning överhuvudtaget. Sedan finns det de som har mer ämnesspecifika kunskaper. Lärarkåren har tillräckligt många som är spcialiserade på pedagogik.


Vad jag menar är att det förmodligen är ett pragmatiskt besult.

Det är möjligt därför att kraven för respektive examen inte är ömsesidigt uteslutande.

Lärarutbildningarna har krav på huvudämne och biämne. En civilingenjörsutbildning innehåller normalt tillräckligt mycket matematik för att det ska kunna bli biämnet, och kurser inom civilingenjörsutbildningens ämne för att det ska kunna bli huvudämnet. En civilingenjörsutbildning har normalt ett antal poäng som är valbara vilket skapar utrymme för att lägga in kurser som är relevanta för lärarutbildningen. Sedan har man utformat många kurser i CL-programmet så att de blir relevanta både för civilingenjörer och för lärare och därmed kan ingå i bägge examina. Den mest markanta skillnaden om man läser CL jämfört med en annan civilingenjörsutbildning är förekomsten av VFU, men även det har man löst.

Åtminstone förr var det så att lästakten på lärarutbildning/Master var "halvfart" jämfört med teknisk fysik (civilingenjörsutbildning). En 5 veckors kurs som master revs av som en 2.5 veckors kurs på CU. Detta betydde att man, på samma tid, läste in 3 kurser istället för två om man var civilingenjörs utan att tumma på innehållet.

Att påstå att civilingenjörer inte kan matte är skrattretande. Pedagogik bör dock alla läsa, men hur man presenterar en föreläsning har nog mycket med hur man är som människa. Hur många sopor har man inte haft som lärare som både har varit docent och professorer och som inte kan få fram sitt budskap?

Det kan ju iofs bero på att det inte krävs någon som helst pedagogisk träning för att bli docent eller professor i kombination med att många av dessa undervisar för att de måste snarare än för att de vill. När pedagogisk meritering i bästa fall tas i beaktande vid anställningar brukar det snarast handla om en kvantitativ snarare än en kvalitativ bedömning.

Går man CL-programmet så läser man motsvarande den utbildningsvetenskapliga kärnan som lärarstudenter har, om än inte i exakt samma kurser eftersom man på CL har integrerat delar av det i dubbelklassade kurser om jag förstått det rätt.

Det man borde fråga sig är varför en civilingenjör vill bli lärare. Både lön och "status" (som det kallas idag) är ju betydligt högre för en civilingenjör.

Lön och "status" kanske inte är det enda som alla bryr sig om? Det finns många som tycker det är roligt att arbeta med undervisning även om de har kapacitet att jobba med något som i allmänhetens ögon har högre status och ger bättre betalt.

Skrattretande att tro att det är ämneskunskaperna som en civilingenjör skulle brista i. Jag antar att programmet till stor del lägger alla valbara högskolepoäng på pedagogik och liknande.

Japp, dom brukar gå lärarhögskolan

varför är det skrattretande? En ämneslärare har betydligt mer ämneskunskaper än en civilingenjör,

Nu har du fel. En civilingenjör har normalt fler poäng inom sitt profilerande ämne (fysik för teknisk fysik, kemi för kemiteknik etc.) än en ämneslärare har i sitt huvudämne, samt fler poäng i matematik än en ämneslärare har i sitt biämne. Dessutom som regel på en helt annan nivå än de generella kurser som ämneslärare läser.

Däremot har civilingenjörer normalt inte konflikthantering, gruppdynamik, pedagogik, didaktik, utbildningshistoria, lärandeteori etc som lärarna har. Men i CL-programmet lägger man in detta även i civilingenjörsutbildningen.

Nej det där är helt fel. En ingenjör läser inte ens i närheten lika mycket matte som en lärare gör.
Enligt programets kurser så hittar jag endast matematik kurser som ger ett total av 37.5 hp poäng.
Kollar man framsidan av programmet så står det dock att 21% är matematik, vilket av 300 hp ger 63 hp i matematik.

Oavsett vilket som stämmer, 37.5hp-63hp eller någonstanns där emellan är det fortfarande mycket mindre än vad en matematiklärare läser. En matematiklärare läser 90hp rena matematikkurser!! Sedan gör han 30hp i matematikexamensarbeten. Totalt 120hp i matematik. Så skillnaden är faktiskt enorm.