Jag blir nästan lite sugen på att likna livet, eller medvetandet, vid en dimension, precis som att vissa kallar tiden för någon typ av dimension jämte dom mer uppenbara rumsliga sådana.
Eller hur kan det bli?
Universum - uppdelning av rum och materia - utveckling - samspel
Existens - uppdelning - interaktion - utbytande av information
Liv - uppdelning - interaktion - utbytande av information - livets i viss mån slutna förnimmelse av sitt interagerande med sin omgivning
Men ett medvetande, eller flöde av information, som en mer separat del av livet är ju inte slutet, då det förnimmer sig själv i förhållande till sin omgivning. Utbytande av information.
Universum har genom livet blivit medvetet om sig självt.
...
Spånar mest. Nyfikenhet och lekfullhet är bra ledord.
Att förbli ett barn och ställa sig dom enklaste frågorna är nog så viktigt som att allt är relativt. Många av våra begrepp kan bli just till lika mycket hinder som hjälpmedel när vi funderar över tillvaron.