Dödligt våld i Sverige 2017

Sedan årsskiftet har 22 personer skjutits i Malmö. Sex personer har dött och 16 skadats, med allt från lindriga till livslånga skador. Under hela förra året sköts 31 personer i staden, enligt siffror från Malmöpolisen.

Trots att skottskador inte är något nytt har de blivit mycket vanligare på sjukhuset de senaste åren. När sjukhuset nu tar emot skottskadade idag görs det med större vana.

– Medvetenheten om de skottskadade har ökat i och med att det har gått från ett fåtal till en regelbundenhet, säger Mikael Ekelund, överläkare och driftsansvarig för akutkirurgin på sjukhuset i Malmö.

Murder rates would be up to five times higher than they are but for medical developments over the past 40 years.

According to new research, doctors are saving the lives of thousands of victims of attack who four decades ago would have died and become murder statistics.

Abstract

Several theories have been offered to explain the recent declines in violent crime rates in the United States. We hypothesize that technological innovations, which improved information transmission and shortened the response time between an aggravated assault incident and treatment, reduced the cost of saving lives and caused much of the decline in homicide rates in recent decades. Using difference-in-differences and event studies, we show that improvements in emergency services (9-1-1) caused significant decreases in homicide rates. Various falsification tests support these findings.

Förbättrad akutsjukvård ingen huvudförklaring till minskningen
Ibland anförs i debatten att minskningen av det dödliga våldet sedan 1990-talet i första hand skulle bero på att akutsjukvården utvecklats och därmed räddar allt fler liv vid allvarliga våldsskador. Medicinska framsteg, en förbättrad logistik i sjukvården och snabbare insatser genom bland annat mobiltelefonernas genomslag antas helt enkelt avsevärt ha minskat risken för dödsfall vid våldshändelser. Det i sin tur skulle då ha kunnat påverka statistiken och kanske till och med hållit tillbaka en ökning av det död*liga våld som annars skulle ha skett. De försök som gjorts inom forskningen att testa denna hypotes har dock inte indikerat annat än att förbättrad akutvård haft mycket marginella effekter på det dödliga våldets nivåer i Sverige de senaste decennierna (Granath 2007, Brå 2011a). De studier som hittat effekter av en förbättrad akutsjukvård i fråga om nivåerna av fullbordat dödligt våld avser i stället betydligt längre tidsperioder (Harris m.fl. 2002) eller jämförelser mellan länder i tredje världen och länder i västvärlden (Chon 2002).

Det kanske främsta argumentet mot att minskningarna av dödligt våld i Sverige på 1990- och 00-talet skulle bero på att sjukvården räddar fler är dock att även antalet patienter (ej avlidna) inskrivna i slutensjukvård för våldskador minskat över tid (se figur B4). Liksom när det gäller det dödliga våldet visar dessa siffror minskningar i storleksordningen 20–25 procent, både mellan 1990- och 00-talet och även under 00-talet. Om den nedåtgående trenden för dödligt våld skulle bero på förbättringar i den kvalificerade sjukvården är det inte rimligt att också antalet patienter vårdade för våldskador minskar. Samtidigt bör det påpekas att snabba kvalificerade läkarinsatser i de individuella fallen kan ha mycket stor betydelse för att rädda liv vid allvarliga våldsskador.

Det är alltså fullt rimligt att vissa enskilda händelser som i början av 1990-talet tragiskt nog slutade med dödsfall kanske inte gör det fullt lika ofta på 2010-talet.

https://www.bra.se/download/18.31d7fffa1504bbffea086b7a/1449670735846/2015_24_Det+d%C3%B6dliga+v%C3%A5ldet.pdf

Personligen tycker jag dödligt våld är ett dåligt mått på ökad brottslighet eller osäkerhet. Det räcker med att konstatera att vi har ett kraftigt ökande gängvåld och att fler personer dör till följd av detta. Det inkluderar också "oskyldiga".