Sveriges tysta Akademiker?

Vart finns intelligenseliten? Borde inte någon ha tjutit varg för längesen?

En total kollaps främjar INGEN. Varför är Sveriges "kompetens" så tysta? De borde rimligtvis larma för samhällsutvecklingen men jag har inte hört ETT SKIT från alla dessa välutbildade akademiker(skattpengarvärde=0).

Detta är en väldigt aktuellt fråga då jag tror att många av oss i vår tysthet förlitar oss på någon annans kompetens till att rädda Sverige.

Arma Sverige, vars rykte snabbt håller på att förvandlas till en bajskorv internationellt.

Haha! En släkting som är ingenjör sa igår vid julglöggen: "Jag tycker det börjar bli så trångt i stan och på vägarna. Kan det inte ske en ekonomisk kollaps snart så att folk inte har råd att köra bil och handla så himla mycket". Han är en skön lirare med distans till saker och ting

Finns ju några stycken men de lyfts ju aldrig fram i gammalmedia. Dessutom vill de inte riskera sina jobb så de flesta håller käften och fegar. Tino Sanandaji som har invandrar-alibi är en av få som till och med släppts fram i SVT.

Visar ju hur jävla vettig utbildning han fick. Tror säkert att den är bra och internationellt gångbar, skrämmande nog. Säg till han att låsa dörren bara så klarar han sig säkert.

Universitet har sedan länge varit rena vänsterhögborgar. Även om landet går åt helvete kommer de aldrig erkänna. I öst kallar man kommunisterna för de "intellektuella".

Varför skulle dom bry sig? Dom berörs ju inte.

Men är det verkligen sa, att en som öppet kritiserar invandringen riskerar jobbet? Är inte det snarare ett bevis för feghet? Om en betydande del av de intellektuella skulle ge uttryck at invandringskritiska asikter, kunde arbetsgivarna knappast sparka alla, eller hur?

Däremot släpps de inte fram i gammelmedia, det är riktigt. Bara Sanandaij, vad jag vet. Men ytterst bottnar tystnaden i en kombination av feghet och kortsiktigt tänkande.

Att tro, att akademikerna inte berörs av massinvandringen, som nagon skrivit, är trams. Den berör alla.

Dom drabbas sist, men till sist drabbas alla. Det är ingen hit att ens tillhöra eliten i ett land som Liberia tex.

Anledningen till tystnaden är att det är socialt och politiskt självmord att kritisera invandringen. Det är jämförbart med att vara icke-kristen i Europa på medeltiden. Man blir inte bränd levande men arbete karriär och mycket annat hotas. Därför håller de tystnaden av karriärsmässiga skäl.

Eller självbevarelsedrift?

Lycka till med att på en kvinnodominerad arbetsplats för akademiker kritisera invandringen eller mångkulturen... I en manlig miljö, t.ex. bland ingenjörer, är det troligen betydligt lättare. De brukar vara mer rationella.

Har många manliga bekanta (akademiker) som är mycket invandringskritiska men kvinnorna (akademiker) röstar på F!, MP eller möjligen S och blir defensiva så fort någon nämner något negativt om invandringen. Går inte att ha en rationell diskussion, blir alltid brunmålning och floskler om allas lika värde. Ingen ide att försöka diskutera i ett sådant klimat. Man övertygar ingen och gör sig bara obekväm på arbetsplatsen och eventuellt ovän med kollegor. Skulle inte kalla det feghet så mycket som social kompetens. Däremot behöver man förstås inte bara hålla med eller låta bli att säga ifrån om någon diskuterar utifrån ett verklighetsfrånvänt perspektiv, men man får både välja sina ord och sina strider.

Som enskild individ har du inget särskilt inflytande bara för att du är akademiker och ingen har lust att bli brunmålad av journalister utan någon egen plattform att ge genmäle från. Vilket är få förunnat. Sedan kan jag tycka att man har ett ansvar att själv försöka förbättra debattklimatet och minska stigmat som förknippas med invandringskritik genom att inte dölja sina åsikter hela tiden, utan visa att de är ok. Det är inte detsamma som att objuden trycka upp dem i ansiktet på folk i tid och otid.

Det som behövs är inte att akademiker på arbetsplatser kritiserar invandringen i fikarummet, utan att journalister, politiker, ekonomer och samhällsvetare betraktar frågan som vilken annan fråga som helst och betraktar den från alla synvinklar. Så objektivt, analytiskt och rationellt som möjligt. Inte som en värdegrundsfråga eller ideologisk fråga. Detta jäkla brunmålande och misstänkliggörande i kombination med rena propagandaartiklar skapar extremister och jag känner flera helt vanliga personer som börjat prata om att beväpna sig eftersom de inte längre litar på samhällets förmåga att erbjuda skydd. Det är inte Avpixlats eller Flashbacks fel, utan alla ljugande och mörkande journalister och politiker som helt bränt sitt förtroendekapital, och därmed samhällstilliten, med sina tal om pensionsräddare, kulturberikare och allas lika värde, samtidigt som man tydligt visat hur mycket lägre man värderar människor som är invandringskritiska jämfört någon annan grupp och mörkar de negativa sidorna. Utmaningar, my ass.

Om en betydande del gjorde det samtidigt. Men det brukar sällan om någonsin hända, speciellt inte i kommunistlandet Sverige. Det brukar vara någon enstaka individ som får utbrott och som sedan blir jagad av vänsterorganisationer, twitterdrev mm.

En akademiker som vågar ha åsikter är Ann Heberlein. Hon skriver på ledarsidorna.se som drivs av Johan Westerholm.

http://ledarsidorna.se/2016/12/ann-heberlein-god-jul-efter-helgerna-fortsatter-arbetet-med-att-forsvara-det-vi-byggt-upp/

Det krävs en speciell typ av blindhet för att missa att samtalsklimatet har ändrats det senaste året. Sen har du helt rätt i att det det knappast märkts något negativt för de flesta akademiker, förr positiva effekter än så länge med stigande bostadspriser och brist på utbildad arbetskraft.