Hej!
Jag började arbeta extra när jag var 15 år. Fick jobb på en enklare restaurangverksamhet.
Där jobbade även ett flertal jämngamla med mig alltså ca 15-17 år.
Jag jobbade extra på helger och kvällar när jag kunde.
Jag idrottade samtidigt och ibland var det svårt att få ihop allt men det gick bra nåt år kanske innan jag slutade arbetet då jag inte hann med allt jag skulle men fick jobb i en butik som säljare istället strax därpå, 16 år gammal.
Jobbade även på en stor verkstad (skrotade mest runt), röjde sly och delade reklam i tonåren.
Jag jobbade för jag ville ha pengar att röra mig med och kunna köpa bensin till moppen, öl eller nya levisjeans typ. Ni vet, tonåring.
Flera av mina jämgamla hade också extrajobb av olika slag och dom flesta sommarjobbade på nåt ställe en släkting ordnat.
Det här är i mitten av 90-talet.
Men nu när jag pratar med arbetskamrater verkar ingen av deras ungdomar i högstadieålder arbeta.
En har en dotter som bor hemma, är 22 år och får välja att laga mat eller plocka i/ur diskmaskinen 1 gång/veckan och jobbade 3 dagar i somras sen 'orkade' hon inte mer. Sämre än jag var som 15-åring
När jag är i butiker och liknande ser jag inga högstadieungdomar som arbetar (av vad jag kan bedöma). Visst kanske det hårdnat på arbetsmarknaden men..
Jag lärde mig mycket under den här tiden. Att komma i tid, att göra mitt bästa, att man är beroende av andra på en arbetsplats och att allt blir bättre om man hjälps åt. Redan då hatade jag såna som spred dålig stämning och försökte få till konflikter på jobbet.
Har ni liknande upplevelser? Jobbade ni när ni var i högstadieåldern och stämmer min iakttagelse att ungdomar i den åldern inte längre jobbar extra?
Jag började arbeta extra när jag var 15 år. Fick jobb på en enklare restaurangverksamhet.
Där jobbade även ett flertal jämngamla med mig alltså ca 15-17 år.
Jag jobbade extra på helger och kvällar när jag kunde.
Jag idrottade samtidigt och ibland var det svårt att få ihop allt men det gick bra nåt år kanske innan jag slutade arbetet då jag inte hann med allt jag skulle men fick jobb i en butik som säljare istället strax därpå, 16 år gammal.
Jobbade även på en stor verkstad (skrotade mest runt), röjde sly och delade reklam i tonåren.
Jag jobbade för jag ville ha pengar att röra mig med och kunna köpa bensin till moppen, öl eller nya levisjeans typ. Ni vet, tonåring.
Flera av mina jämgamla hade också extrajobb av olika slag och dom flesta sommarjobbade på nåt ställe en släkting ordnat.
Det här är i mitten av 90-talet.
Men nu när jag pratar med arbetskamrater verkar ingen av deras ungdomar i högstadieålder arbeta.
En har en dotter som bor hemma, är 22 år och får välja att laga mat eller plocka i/ur diskmaskinen 1 gång/veckan och jobbade 3 dagar i somras sen 'orkade' hon inte mer. Sämre än jag var som 15-åring
När jag är i butiker och liknande ser jag inga högstadieungdomar som arbetar (av vad jag kan bedöma). Visst kanske det hårdnat på arbetsmarknaden men..
Jag lärde mig mycket under den här tiden. Att komma i tid, att göra mitt bästa, att man är beroende av andra på en arbetsplats och att allt blir bättre om man hjälps åt. Redan då hatade jag såna som spred dålig stämning och försökte få till konflikter på jobbet.
Har ni liknande upplevelser? Jobbade ni när ni var i högstadieåldern och stämmer min iakttagelse att ungdomar i den åldern inte längre jobbar extra?