Hur stort var motståndet mot invandringen under 80-, och 90-talet?

Det var under den här tiden som skinskallarna tyvärr gjorde bort dagens SD för all framtid. SD som statsbärande parti är en utopi.

Tittar man historiskt så fanns det inte en chans i helvetet på
att invandrare skulle platsa i t ex mc-gäng - men med ökad
kriminalitet i mc-gängen o superkriminella invandrare har
de tagit sig in även i dessa ursprungliga razzeorganisationer-
så visst har tiderna förändrats

På den tiden var invandringskritiken rasistisk i ordets egentliga mening. Idag är invandringskritiken mer realistisk.

Jag minns motståndet redan på 1960 talet mot "svartskallarna" även om de var få så var det många som inte vill ha dem här. Man kan alltså säga att invandringsmotståndare och nationalister blivit överkörda i 50 år!!
I början fanns inga skinnskallar utan väldigt många vanliga människor som ogillade invällande juggar, hälften var klan och gangsterpack. Därefter kom Chilenarpack, tjuvar och kommunister.

Flyende Ungrare fanns inget motstånd mot. Inte heller enstaka Tjecker. Däremot smög sig en del skumma Östtyskar in i landet men de blev säkert utsläppta av regimen som infiltratörer.

Motståndet ökade på 1970 talet och under 1990 talet var säkert motståndet lika starkt som i dag med det fanns inget parti att rösta på. Då spydde man varje gång man gick till valurnan och lade sin röst på dem man såg som det minsta landsförrädarepartiet.

Svensken måste vara världen trögaste folk som tagit 40 år på sig att bilda ett nationellt inriktat parti som sätter oss själva främst.

Som jag minns det så var invandringsmotståndet på 90-talet, hur ska jag uttrycka det, lite mindre "sofistikerat". Folk verkade vara mer inriktade på att skylla på själva invandrarna som var här, i stället för politiker. Ja, man såg skinheads/nazister gå runt på stan. Deras bomberjackor och grova kängor blev ju även något av ett mainstreammode i landet så småningom.
Du hade ju Ian och Bert, Ultima Thule och så vidare. Det fanns uttalade, synliga nazistgrupperingar i alla stora fotbolls- och hockeyklackar i landet.

Det var ju på det stora hela ett helt annat samhälle. Inget internet, och så vidare. Det var inte alls lika vanligt eller accepterat att människor öppet visade att man var homosexuell, till exempel. Samhället hade nog betydligt fler inslag av verklig rasism på 90-talet än vad fallet är nu.

Nu handlar ju motståndet snarare om den absurda svenska migrationspolitiken.
Invandringsmotståndets utveckling i landet går ju att följa genom SD:s utveckling från 90-talet fram till i dag.

Jag menar nog att Sven-Olle Olssons kritik inte var rasistisk. Hans tal i Sjöbo kommunfullmäktige där han retoriskt frågade om "Tror ni verkligen att människor från våldskulturer plötsligt börjar lösa konflikter fredligt när de kommer till Sverige?" (ungefär ur minnet), avfärdades som rasistiskt då.

Men som sedan har bekräftats, både i ljuset av värderingsforskning (slutsatser dragna ur "World Values Survey", hur värderingar kan ändras och vad som påverkar sådana förändringar), samt ur hjärnforskningen, i vilken mån och hur vuxna människor kan ändra sina värderingar.

Det hat som vällde över Sven-Olle då ser jag som ett försuttet tillfälle till en konstruktiv debatt i migrationsfrågan. Sven-Olles synpunkt i Sjöbo kommunfullmäktige var mycket relevant, och en god utgångspunkt för en diskussion, men han kallades för Svin-Olle och utmålades som obildad bonde.

Folk som ser till personen, mer än till budskapet, är själva obildade idioter.

"Nazistgäng sprang runt"??? Det närmaste "nazistgäng" jag minns var NRP som verkade vara 5 personer som demonstrerade i Växjö en enda gång. Det var när den där tanten svingade handväskan mot en av dem. Klassiker från 1980-talet:

http://1.bp.blogspot.com/-fnSbi1DIZQw/UfeU5P5UPdI/AAAAAAAAEwo/wSKlGjc-9dg/s1600/nrp1985.jpg

När jag och mina polare gick på gymnasiet runt -90 var morsan en gång rädd för att jag skulle fara in till Karl XIIs torg den 30 november för att slåss och heila. Jag??? Jag satt hemma och tittade på tennis på TV istället.

Ny Demokrati kom ju in i riksdagen 1991 när 80-talets högkonjunktur fortfarande fick näring av sig själv och den avreglerade kreditmarknaden och fungerade i högsta välmåga. Inga moln på himlen bland vanliga obildade inklusive mig själv på den tiden. Det svenska folket var dock varse invandringen, den var redan problematisk och miljonprogrammen hade svenskarna börjat att flytta ifrån. Det var lite känsligt att prata om men det var ok att skoja om badminton-spelaren Christine Magnusson som var kolsvart negress.

Men samhällsklimatet var i stort så djäkla harmoniskt att du anar inte och gatubilden var svensk, svensk, svensk. Tänk dig hela landet med alla dess stadskärnor och inte en enda blatte i munkjacka! Debatten började dock bli tabubelagd redan när NYD höll på att komma in i riksdagen. Jag minns skolvalet där Sverigedemokraterna blev största parti (tror jag) och lärarna fick stora skälvan. Det där skulle diskuteras på samhällskunskapen, kunde inte ostört få passera.

De invandrare runt 1989-90 som folk hade i åtanke bodde bara i några av storstädernas ytterområden eller så bodde de på smärre anläggningar långt uppe i småorter i norr. Glöm somalier, zigenare eller en halv miljon ortodoxa muslimer. Det var mest beskedliga chilenare och turkar som folk tänkte på när de hörde talas om eller pratade lite om "invandrare".

Det var mer polariserat tror jag. Det var på riktigt synd om flyktingbarn från Bosnien som fått se på när serberna avrättat deras föräldrar. Det är inte ett dugg synd om afghanerna som kommer till Sverige för de fina brudarnas skull, ljuger om sina åldrar och gnäller om allt.

I min klass hade vi en bosnier som hette Istvan (typ). Han duschade aldrig och luktade skit. En dag så sa en av tjejerna i klassen till honom så att alla hörde "Fy fan vad illa du luktar Istvan, varför duschar du inte?" Sedan började han duscha och luktade inte skit mer.

Ungrarna visar sig ha mycket hög brottstatistik här - dock har de ungrare jag själv
träffat verkat justa

* ja Olof Palme - skenäktenskapsbrottslingen - ingick skenäktenskap med en tjeckiska

Det fanns motstånd mot invandring på 80-talet, tyvärr blev inte debatten saklig då många av invadringskritikerna kunde kopplas till extrema grupper.

Sedan hände något i mitten på 1990-talet Alexandra Pascalidou blev programledare för Mosaik. Med Mosaik som plattform drev Alexandra Pascalidou en kampanj mot rasism. Problemet var att denna kampanj gick över styr. I princip räckte det med att vara etnisk svensk för att bli betraktad som rasist och icke rumsren.

Alexandra Pascalidou fick svenskarna att skämmas för att de var svenskar, hon fick fria händer att anklaga Sverige och svenskarna för rasism till den grad att ingen längre vågade köpa och chokladboll.

Regeringen Bild hade några år tidigare rivit upp luciabeslutet och öppnat portarna till Sverige, nu vågade ingen svensk protestera för Alexandra Pascalidou och hennes gäng hade talat om för svensken att denna var rasist.

Och så gick det som det gick. Det byggdes upp en gedigen plattform för invandring och när Fredrik Reinfeldt får makten passar han på att förverkliga sin dröm att förstöra Sveriges sociala system med massinvandring. Svensken var fortfarande kuvad av rassist skuld.

Nu är över 70% mot invandring, fast nu är det försent. Sverige är förstört: no-go zoner, bilbränder, skjutningar, rån, våldtäkter.

Det underliga är att nu verkar det vara feminister, hbtq-folk och skrikvänstern som organiserat sig för att fylla Sverige med muslimer som inte alls har samma värderingar.

Sveriges värsta fiender

- Carl-Bildt och Bengt Westerberg som rev upp luciabeslutet
- Alexandra Pascalidou som effektivt krossade all invadringkritik med rasistkortet
- Fredrik Reinfeldt som rev upp svenskarnas hjärta och orsakade den största invandringen i modern tid
- HBTQ-Vänstern typ Hanna Thome, som verkar för illegala invandrare och motarbetar polis

En video som är intressant. Från -89.

https://www.youtube.com/watch?v=20WI8IJGtj0

Alla dessa ghetton, avsvenskningen, ja väldigt besynnerlig utveckling till det nya landet som de nya generationerna föds in i. De senaste 30 åren var katastrofala. Jag har arbetat med invandrare (kurder, somalier, iranier). Visst har det gått vägen men det ändrar ju inte på någonting. Svenskarna är det svaga folket som tappade kontrollen. Så därför en folkvandring in hit som fördärvat landet jämfört med vad det var.

Mitt problem är de enorma kostnaderna och gatubilden. Man vill ju se sitt eget folk på torget. Och så hur svenskarna har fövandlats till att vara, hur de har anpassat sig. Fan hela min familj är inga jag kan lyssna på för då står jag inte ut. Feminismen som den vuxit sig stark, censurerad kultur, begränsad yttrandefrihet och den ekonomiska smällen sedan, har inte ens dragit fram ännu. Tillkommer flosklerna: "en islänning som fötts här är ju svensk" är det senaste som jag fick höra.

Nationellt självmord, ett i röven våldtaget rövkn***at folk

Och har dessa arbetat med invandrare på samma sätt som jag har gjort? Nej självklart inte.