Kan vi återskapa tryggheten på våra gator eller är systement dömda?

Bakgrund:

Många [en stor del av svenska folket] i Sverige upplever en ökad otrygghet i form av våldsrelaterade brott som kommit med ökad invandring och därtill dålig integration. Vidare finns en ökad oro för trycket på ekonomin som är starkt sammankopplad till välfärden och de institutioner som finansieras gemensamt för att bibehålla tryggheten. De utanförskapsområden som skapats eller befästs har blivit alltmer likt ett mikrosamhälle som är otryggare än majoritetssamhället. Den nya underklass som skapas (menar jag) står allt längre från en möjlighet att ta sig fram i samhället. Delvis beroende på bidragsberoendet samt språkbarriärer. Viktigt att tillägga här är att även utslagna svenskar hamnar i denna underklass och dess platsspecifika premisser.

Problemformulering:

Rent historisk så har en underklass blivit farlig när den blir tillräckligt stor och tillräckligt medveten om sin position. I och med att allt fler andra och tredje generationens invandrare hamnar i denna grupp inklusive svenskar, kombinerat med att de är män så finns en ökad förståelse om vart man befinner sig. Att bo fel stadsdel kan innebära att du ser dina skolkamrater som har med sig drivet och motivationen flytta till andra delar av av Sverige eller omvärlden medan du blir kvar med mycket liten möjlighet att påverka situationen.

Denna kombination öppnar upp för möjligheten att större grupper av yngre män med våldskapital över etnicitetsgränser som väljer att använda gatan för att på olika sätt ta sig fram. Även om det har funnits segregation i Sverige sedan tidigare så har våldsbrotten ökat i utanförskapsområdena men även i majoritetssamhället. Polisen har mycket svårt att göra annat än att i bästa fall lagföra brott som redan utförts.

Förslag och diskussion:

Under en väldigt kort tid så har jag upplevt konkreta hot för att jag råkat på grupper av unga män som tar sig fram med våld eller hot om våld. I något fall utanför utanförskapsområdena och vid flertalet gånger innanför då jag vägrat ge vika för vart jag får vara och vad jag får säga.

För första gången så har tankar om träning eller beväpning i självförsvar kommit upp som alternativ - en kvalité som jag inte vill odla. Tyvärr hör jag liknande resonemang hos folk runt omkring mig, de som inte kan "köpa" sig ur sin situation. Även om jag kan det så vill jag inte göra det med tanke på att jag lämnar andra, troligtvis majoriteten i dessa områden, åt ett öde jag själv inte skulle vilja bli lämnad till.

Vi kan begränsa invandringen, införa hårdare staff och andra preventiva åtgärder för att minska problemet. Problemet kvarstår dock och riskerar att ytterligare spridas i hela samhället.

Jag föreslår därför följande:

1. Vi som inte vill se denna utveckling måste pressa systemen så som det förväntats av oss. Varje anspelning till hot, glåpord, brott som sker måste anmälas hur litet det än må vara. Att ge lillfingret så tas hela handen har aldrig varit mer aktuellt. Detta måste göras konsekvent, oavsett nationalitet och socialgrupp.

2.Tipsa! Att tipsa om iakttagelser som kan vara brottslighet eller otrygghet. Sådan otrygghet kan vara upprepade mindre händelser som kan utvecklas till en norm. Liksom att tipsa om enskilda händelser som inte står i enlighet med vår konstitution.

3. I de fall det upplevs som rimligt - inte ta den enkla vägen utan att direkt reagera. Vägra knyta näven i fickan. Detta är nog det svåraste då jag tyvärr blev påmind häromdagen när jag frågade om hjälp å en annans människas vägnar hur bedrövligt vårat civilsamhälle är. Då pratar vi majoritetssamhället.

Syftet med att pröva 1 och 2 är att sprida verkligheten såpass mycket att det blir en angelägenhet även för de som inte drabbas. Även av oss som kan ta oss ut och inte blir drabbade. Alltså på institutionell nivå.

Att överbelasta myndigheter kan leda till främst två saker som jag ser det: En kollaps av organisationen eller att man inser att det är av egenintresse att agera på det förtroendet som ges av majoritetssamhället att förhindra och tillämpa de brott som faktiskt existerar.


Vad anser FB om detta? Är mina förslag något vi bör tillämpa? Är min beskrivning korrekt? Om inte så vill jag höra vilka alternativ ni har till detta som ni tror skapar bättre förutsättningar för ökad trygghet alt. kritik mot problemformuleringen och vad jag har missat.

vad ska 1 och 2 leda till menar du? du kan våldta, råna och misshandla utan något nämnvärt straff..tipsa om någon som beter sig avvikande skall ge vaddå, 10 minuter på Hilton?

Detta har stöd i forskningen, som visar att normer och tillit i ett samhälle, rentav samarbete i allmänhet, enbart kan upprätthållas genom så kallad altruistisk, eller tredjepartsbestraffning. Att alla "Ove" därute säger ifrån och reagerar. Varje gång, även med viss risk och utan att "Ove" har något själv att vinna på det.

http://www.pnas.org/content/102/19/7047.full

Normbrytande bör dock helst påtalas direkt till normbrytaren, för att ge den tredjepartsbestraffande verkan av normer och tillit. Det kan förstås vara farligt, men nån måste göra det. Annars är det kört.

Däremot tycker jag att överbelastning av myndigheter är en dålig idé, därför att det är mycket svårt att bygga upp samhällsinstitutioner igen efter att de kollapsat.

Att det finns samhällsinstitutioner, om än otillräckligt, skall ses som ett kapital som man inte skall slösa bort, eftersom det blir dyrt att "köpa" nytt. Vilket inses när man ser sig om i världen och historien, hur ovanligt sådana institutioner faktiskt är.

Varför inte en T-shirt med "Je suis Ove" på? Samt "Surgubbar och surkärringar byggde Sverige".

Det flestas uppfattning är att det är för sent. Ser vi ingen vändning inom 2-3 år är det godnatt på riktigt.

Syftet är att göra en normförskjutning Jag tror att det finns ett missnöje hos polisen över den politiska makten över institutionen. Genuint sådant. Trots allt så är man polis så tillhör man inte direkt eliten och rör sig i medelklassen på olika plan. När 30-åriga befäl säger upp sig så är det en tydlig signal till nya poliser om att något inte står rätt till. Till slut kommer även poliser tröttna och jag tror att de betydligt hellre ställer sig på de bekymrade medborgarnas sida än de som vill skapa sina egna lagar över folk som försöker vara hyggliga mot sin omgivning. Straffet som sådant är viktigt men ännu mer att familjen får se sina unga sitta i en rättegång. Det kommer en konsekvens.

Mycket bra och konstruktivt. Meningen är såklart inte att rasera och jag tror det blir tvärtom. Jag tror att en kollektiv "bestraffning" skulle uppmärksammas och jag menar att alternativet är värre. Att en annan norm etableras i form av ängslighet och Carte Blanche för den som utnytjar det.

från mycket nära källor kan jag meddela att MÅNGA poliser är väldigt missnöjda..både med straffen, deras befogenheter och organisation. Plockar dom in skit så är dom ute lagom till dom kommer in med nästa skit...är lite som Evan den allsmäktige eller en random grek...rakar sig på en kinden så hinner det växa ut på andra..och så om igen

ja och det är därför jag lyfter det nu. Många anser att det är försent men många som fortfarande gått i blindo lite högre upp börjar drabbas indirekt när närstående drabbas. Det är fler som drabbas som ligger i gränslandet av gatans parlament, på väg uppåt som de som inte behöver sätta sin fot på gatan är beroende av för sin egen ställning. Det är dessa som ska nås.

vi är många med "nära källor". Jag vet också mycket väl att många resonerar att det är "värt" risken att ta ett år villkorligt...för att man kan eller upplever att man behöver.

...

Normförskjutning får du bara när det är tillräckligt många som får det kännbart mycket sämre då röstar man på de som kan implementera förändringar. Det är därför pedofilen och analfabeten jobbar hårt på att importera fler muslimska våldtäktsmän, vildar och djur för att ha anledning att ta upp fler lån och få fler nya röster. I andra regioner velar man inte runt utan var och är observant och vet när det är dags istället för att hoppas att det blir bättre. de som hade hjärna röstade på Brexit och trump för de visste att det var deras första och bästa chans och det var hög tid.