Väldigt orolig/nervös över nytt jobb

Hej!

Har efter många år inom en bransch samtidigt som jag bedrivit eget vid sidan av fått en anställning inom det jag vill jobba inom. Det betyder att jag slipper ha två jobb för att få allt att gå runt och jobba med det jag kan och enbart vill göra. Nu borde jag göra glädjeskutt, och skrika av glädje tänker man. I synnerhet med att jag avskydde min anställning, men älskade mitt företag även om man alltid oroade sig för om det kommer in jobb och att balansera familjeliv med anställning och företagande.

Men så blev inte fallet! Är livrädd sen jag skrev på, börjar om cirka 2 månader och har en riktigt stor klump i magen, får panikkänslor bara jag tänker på det. Har ständig ångest och stor rädsla att jag inte ska fatta något hur dom gör saker och ting, inte kunna prestera och sitta där framför skärmen som en idiot. Helt enkelt rädslan att ha sumpat mitt andra jobb, företag, och att dom tycker att jag är den största idioten dom stött på och lyckats anställa. Så då kommer jag sitta utan något kvar i yrkesväg.

Har jag fog för ovanstående? Inte direkt, dom tycker om jobben jag gjort i mitt lilla företag även om dom gör saker på en helt annan nivå då dom är så väldigt många fler och högre budget osv. Dom säger att jag är duktig och kan utvecklas mycket hos dom.

Det gick så långt att jag ringde och sa att jag ångrat mig men dom gjorde allt dom kunde för att ha kvar mig, och dom sa att jag får återkomma om några dagar när jag hunnit fundera lite mer. Inget fel på dom, trevliga varma och sociala av sig (det jag sett i alla fall). Jag ringde tillbaka några dagar senare och sa att saker hade löst sig (kom på en lam ursäkt för att fly från jobbet pga. all oro och rädsla). Faktum är, att om jag inte tar denna chans kommer jag troligtvis sumpa min framtid inom denna bransch (känns det som i alla fall då jag är trött på att jaga jobb i egna företaget).

Vet att ni inte kan lösa mina problem, men kan ni ge mig någon typ av vägledning? Hur ska man tänka, finns det något jag kan göra? Vaknar mitt i natten med panikkänslor över det hela.

Alla råd, tips, hjälp, och vägledning hade uppskattats då jag aldrig mått så dåligt som jag gör nu

Så de där du fått anställning har sett ditt arbete? Därefter har de velat anställda dig?

Då är det inga problem!

Jag är också alltid jättenervös om jag börjar konsulta hos en ny kund. Generellt sett så är alla väldigt förstående för att man inte kan allt, att man inte producerar saker i samma takt som andra.

Ta det lugnt! Det kommer att lösa sig!

Även om du kan allt när du börjar så fråga så mycket som möjligt, fråga gärna även så mycket du kan om företagets rutiner.
Hälsa på alla.

1. De verkar ju väldigt mån om dig och vill verkligen ha dig med i sitt företag. Alltså kommer de göra allt för att du ska trivas och finna dig till rätta. DE vill ha DIG. Det är DU som sitter med trumfen på hand.

2. Ett nytt jobb är alltid ett nytt jobb. Rutiner, lokaler, kollegor osv som man inte känner. Så är det för alla som kommer till nytt job, alltid. (utom möjligtvis för Trump ) Nervositeten kommer släppa innan första dagen är slut. Garanterat.

3. Vad är det ALLRA värsta som kan hända egentligen? Du trivs inte med dem eller de trivs inte med dig och du får återgå till hur du har/haft det nu. No biggie.

4. Läs punkt 1 igen. Det är DE som headhuntat DIG. De kommer kyssa dina skor när du kommer dit. Slappna av. Och stort lycka till.

Hej,
Samma hände mig. Exakt samma med ångestattacker på natten och sinande aptit. Jag drog mig ur två gånger men de ville ha kvar mig ändå. Tredje gången jag drog mig ur så var det slutgiltigt.

I slutändan ångrar man chanserna man inte tog. Det är normalt att vara orolig och alla reagerar olika. Du och jag kanske värre än andra. Men alla är nervösa inför ett jobbyte men man pratar inte om det. Det var något jag fick veta i efterhand.

Ge det en chans, du kommer klara det och du kommer tacka dig själv efter. Jag önskar någon hade sagt samma till mig när jag mådde som allra sämst.

Skicka gärna PM om du behöver prata mer.

Tack för dina ord! Ja precis, dom såg vad jag gjort tidigare och sagt att det är väldigt likt det dom gör och att jag borde funka i deras gäng bra. Men det är där min osäkerhet vaknar till liv, funkar det kommer det nog vara mitt drömjobb och jag kommer älska det, men gör det inte det känns det som att allt kommer gå under för mig.



Ja det säger många, vad är det värsta som kan hända? Antar att det är att jag då sitter hemma, utan det nya jobbet, sagt upp mig från gamla, och driver vidare mitt lilla företag även om jag knappast tjänar några stora pengar i det. Det är väll rädslan att folk ska tycka man är en idiot, misslyckad, och i princip arbetslös för att man sumpat sig själv och sitt liv. Bara tanken är nästan för mycket ärligt talat.


Beklagar att det gick som det gick för dig. Jag är faktiskt glad att dom höll fast vid mig så hårt och vägrade ta ett tack och hejdå utan sa vi hörs om några dagar. Dom var beredda att göra i princip det mesta för att ha kvar mig. Och det känns skönt men samtidigt sätts en press på en att man VERKLIGEN måste vara duktig i deras ögon om dom tror på en så mycket, ännu mer press och ångest.

Jag lovar att ge det en chans, oavsett hur dåligt jag mår före det startar. Tack för ditt erbjudande, värmer att veta att det finns folk som tar sin tid som ni alla gör här, tack tack tack! Känns lättare att få skriva av sig lite faktiskt.

Det är ytterst få personer som tycker att man är en idiot som faktiskt VÅGADE ta steget ut i osäkerheten. De allra, allra flesta tycker att det man gör är modigt och helt rätt beslut. Man gör något som alla innerst inne egentligen vill kunna göra, att få ha gjort det i alla fall en gång i livet, chansa på något du tror på.

Så kör! Tror att du kommer att ångra dig djupt annars. Går det av någon outgrundlig anledning åt pipan då kan du i alla fall säga att du gav dig själv chansen. Det kommer att stärka dig resten av livet.