Det är du som påstår att dagens hagelgevär fungerar annorlunda och skulle ge annorlunda resultat. De är samma hagelgevär och samma ammunition som använts i Sverige de senaste hundra åren. Om vetenskapliga undersökningar tidigare kommit fram till dessa orsakar skadeskjutningar gäller dem fortfarande såvida inte fysikens lagar ändrats. Du får uppge källa på att fysikens lagar ändrats om du vill tas seriöst.
Det är du som påstår att dagens hagelgevär fungerar annorlunda och skulle ge annorlunda resultat. De är samma hagelgevär och samma ammunition som använts i Sverige de senaste hundra åren. Om vetenskapliga undersökningar tidigare kommit fram till dessa orsakar skadeskjutningar gäller dem fortfarande såvida inte fysikens lagar ändrats. Du får uppge källa på att fysikens lagar ändrats om du vill tas seriöst.
Ok, du har inga faktiska argument att komma med och övergår därför till att bygga halmgubbar...
Var påstår jag att dagens hagelgevär fungerar annorlunda?
Kom inte och ljug och påstå att jag har skrivit något om hur hagelgevär fungerar i den här tråden eller diskussionen.
Att gåsjakt idag bedrivs på andra sätt än vad det gjordes 1982 är varken en hemlighet eller något som har med fysikens lagar att göra.
Att det enligt jaktförordningen (Jaktförordning (1987:905)) numera är krav på att man vid jakt på gäss ska medföra hund vilken kan apportera eller markera nedskjuten fågel, verkar du inte heller ha fått med dig. Detta lagkrav finns för att man snabbt kunna avfånga eventuellt skadeskjutet vilt så att dessa inte utsätts för onödvändigt lidande.
Citat:
17 § Vid all jakt får hund användas för spårning eller apportering av skadat eller fällt vilt, om hunden står under förarens kontroll. Trots 16 § första stycket lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter, får en hund som står under sådan kontroll också användas för att söka efter vilt för att hindra att viltet kommer till skada, exempelvis vid slåtter, eller för annat viltvårdsändamål.
Vid jakt efter björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.
Vid jakt efter ringduva, gäss eller änder ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras. Vid jakt efter övrig fågel ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras under tiden mellan solens nedgång och en timme före solens uppgång. Skyldigheten att medföra hund gäller inte om jakten sker på snötäckt mark eller från båt i öppet vatten eller vid havskust med hjälp av vettar.
Förordning (2011:188)."
Källa inom parantes i stycket ovan.
Att du dessutom missat att det infördes ett kraftigt utökat blyhagelförbud i Sverige förra året gör inte din trovärdighet större. I praktiken innebär det att gäss inte ens jagas med blyhagel längre.
Att det enligt jaktförordningen (Jaktförordning (1987:905)) numera är krav på att man vid jakt på gäss ska medföra hund vilken kan apportera eller markera nedskjuten fågel, verkar du inte heller ha fått med dig. Detta lagkrav finns för att man snabbt kunna avfånga eventuellt skadeskjutet vilt så att dessa inte utsätts för onödvändigt lidande.
Att du dessutom missat att det infördes ett kraftigt utökat blyhagelförbud i Sverige förra året gör inte din trovärdighet större. I praktiken innebär det att gäss inte ens jagas med blyhagel längre.
Hundar hjälper endast mot fåglar som träffats i vingarna så de hamnar på marken så hunden kan ta dem, om en fågel blir skjuten tex i höften kan den trots skottskadan ändå flyga vidare. Blyförgiftning är en annan sak, de är när man äter bly eller får i de i kroppen utan att bli skjuten. Tex när jägaren dumpar kadaver i skogen och rovdjur äter av det och får i sig fragment från blykulor eller upplöst bly i sårkanalen.
Tråden handlar om skadeskjutning som att man tex får ett ben avskjutet. Har du källa på att man inte blir skadeskjuten av andra metaller än bly?
Tekniken har ändrats sedan dess.
På den tiden var SBS det mest dominerande hagelvapnet och man sköt bara med blyhagel.
Idag är bock och halvautomat de dominerande vapnen vid gåsjakt och man har andra material för hagel.
Naturvårdsverket bryr sig inte om skadade grågäss. En handläggare på Viltanalysenheten förklarade att bara 37 skadade gäss påträffats, och att det inte finns bevis för fler. Naturvårdsverket påstod att dessa skjutits i Ryssland och sedan flugit till Sverige. Handläggarens enda förslag var att slopa begränsningen för hagelgevärsmagasin, så att svenska jägare snabbt kan skjuta många gäss och förkorta deras lidande.
Skjutskickligheten försämras med åldern på grund av sämre syn och kondition. Det är märkligt att det inte krävs regelbundna skjutprov för att förhindra att jägare skadskjuter vilt.
För övrigt visar statistiken på olika mängd skador på gäss beroende på var dessa undersökts. De gäss som "bara" migrerat inom Sverige har en betydligt lägre mängd hagel i sig än de gäss som migrerat ner till Danmark och Tyskland. Att det skulle betyda att svenska jägare är bättre eller sämre än danska och tyska går inte att avgöra. Men det tyder inte heller på att det är "vanligt" eller sker "ofta" att gäss skadeskjutits.
I Sverige finns det cirka 82 000 grågäss, och om 21% är skadeskjutna handlar det om omkring 17 220 gäss. Detta visar att det inte handlar om enstaka fall. Eftersom det är olagligt att skadskjuta vilt, innebär det att tiotusentals jaktbrott har begåtts.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!