Finanskollapsen närmar sig – ska man vara orolig?
Om man googlar t.ex. ”finance crisis 2016” så dyker mängder av artiklar och videor upp som hävdar att det drar ihop sig till kollaps. Finns det överhuvudtaget någon som på allvar tror att finans- och valutasystemet kan räddas?
Bank- och finanskriser förefaller sprida sig runt klotet; Gekland, Italien, Venzeuela, Ukraina, Ryssland, Brasilien, Kina etc.
Centralbankerna synes allt mer desperata för att hålla hjulen rullande; negativa räntor, stödköp av statspapper etc.
Stater har dragit på sig skuldberg som blir omöjliga att minska (skulle de börja amortera så dräneras marknaden på kapital).
I USA närmar sig valet mellan demokraternas kandidat ”mer av samma” och republikanernas ”riv”, oavsett utgången kommer ungefär halva väljarkåren känna sig förlorad.
Många militärer tror att vapenmakt är lösningen men det går inte att bomba bort skuldkrisen ty bankerna vill inte se hur deras fordringar går upp i rök. Staten och kapitalet är tätt sammanslingrade, faller den ena så faller också den andra.
Än så länge verkar etablissemanget nonchalera allvaret i situationen eller så förstår dom men inser att i samma stund som de erkänner problemet rasar allt. Det råder ingen tvekan om att man väldigt länge satsat allt på ”Plan A” dvs systemet ska räddas men vet någon hur ”Plan B” ser ut?
Om man googlar t.ex. ”finance crisis 2016” så dyker mängder av artiklar och videor upp som hävdar att det drar ihop sig till kollaps. Finns det överhuvudtaget någon som på allvar tror att finans- och valutasystemet kan räddas?
Bank- och finanskriser förefaller sprida sig runt klotet; Gekland, Italien, Venzeuela, Ukraina, Ryssland, Brasilien, Kina etc.
Centralbankerna synes allt mer desperata för att hålla hjulen rullande; negativa räntor, stödköp av statspapper etc.
Stater har dragit på sig skuldberg som blir omöjliga att minska (skulle de börja amortera så dräneras marknaden på kapital).
I USA närmar sig valet mellan demokraternas kandidat ”mer av samma” och republikanernas ”riv”, oavsett utgången kommer ungefär halva väljarkåren känna sig förlorad.
Många militärer tror att vapenmakt är lösningen men det går inte att bomba bort skuldkrisen ty bankerna vill inte se hur deras fordringar går upp i rök. Staten och kapitalet är tätt sammanslingrade, faller den ena så faller också den andra.
Än så länge verkar etablissemanget nonchalera allvaret i situationen eller så förstår dom men inser att i samma stund som de erkänner problemet rasar allt. Det råder ingen tvekan om att man väldigt länge satsat allt på ”Plan A” dvs systemet ska räddas men vet någon hur ”Plan B” ser ut?
