Hur vet tågpersonalen om en person är nypåstigen?

För länge sedan hörde jag en intervju med en "konduktör" (eller vad det heter nuförtiden) som nämnde att de hade ett trick om tåget var fullpackat med folk för att se om någon var nypåstigen, så att de kunde kolla biljetten. Konduktören ville givetvis inte avslöja vilket detta trick var. Frågeställningen är given: Hur kan man se på en person om denne är nypåstigen eller ej?

Jag har funderat men bara kommit på de uppenbara sakerna. Ytterkläderna på, om man är rödblommig i ansiktet om det är kallt ute eller om man sitter i en icke avslappnad position. Någon som vet med bestämdhet vilka trick tågpersonalen kan ha för sig?

Kan dom kanske pricka av sätena dom redan kollat eller är det för omständigt?
Kanske finns nån sensor i sätet som känner om någon sitter där, som i bilen när det piper om man inte sitter fast.
Jag har väldigt svårt att dessa trick inte involverar teknikprylar, men det kanske finns nån smart jävel som kommit på något

De kollar nog mest på hur man beter sig. Har några gånger suttit med musik i lurarna, "zonat ut" dvs. kopplar ur hjärnan mer eller mindre och konduktören bara gått förbi.

Håller man på att fippla med att få fram hörlurar, kollar mot konduktören när den kommer eller verkar andfådd visar det ju att man antagligen nyligen stigt på.

Beror nog mycket på vilket tåg man åker också. På SJ 1kl. prickar dom vanligtvis av vilka säten folk sitter i och vart dom ska.

På t.ex. Roslagsbanan slipper du nog allt visering i rusningstid om du inte tar initiativ till att dra fram biljetten. Är det bara ett 10-tal pers i varje vagn så kan konduktörerna nog hålla rätt så bra koll på vilka dom inte känner igen när dom går genom vagnarna hela tiden.

Åker Roslagsbanan dagligen. Konduktören frågar endast efter reskassa.

Har man någon annan slags biljett så behöver man alltså inte visa.

Jag har ingen alls. Åkt gratis senaste året.

Har dom blivit lata?

http://www.dn.se/sthlm/blippstolpar-pa-tvarbanan-ger-sl-vinst/

Om man låtsas sova är min erfarenhet att man bara blir störd första gången de går runt.

När jag är trött brukar jag ignorera konduktören. Har aldrig blivit ombedd att visa.
Annat var det förr när konduktörsndet var en hederssak.

De tittar helt enkelt, förmodligen blir man rätt bra på att se det efter några veckor.

I min ungdom var jag expert på att inte se nypåstigen ut, och åkte nästan varje vecka långa sträckor med tåg utan biljett. Satte mig, tog av jacka och ibland skor, tog upp en tidning/bok och i med lurarna. Därefter var det bara att se lite lagom uttråkad ut när konduktören kom, så blev jag ignorerad - en enda gång blev jag tillfrågad om jag hade biljett, och fick ett inbetalningskort!

Numera har jag ju råd att betala för mig, men jag tror inte att det är svårare att fulåka idag än det var då.

Sätt dig ensam och lägg upp massa godispapper och en halv läskflaska så ser det ut som du setat en stund

De har naturligtvis ingen jävla aning, och det måste svida rejält att gå runt och upprepa "reskassa, reskassa", som en spårens zigenare. Och om man nu har reskassa är det ju skitlätt att låtsas som om man inte har det och därmed spara pengar.

Inget knep med det, ungefär som snut, dörrvakt eller befäl i lumpen. Dessutom är det långtifrån 100%-igt. Fegisar som åkt dit berättar vitt och brett om det. Det har en avskräckande effekt. Själv kör jag en annan pryl på SL och den funkar än så länge.