Hur ska jag skriva min underskrift?

*Lånar tråden lite*

Om man har mellannamn får man skriva underskriften om man nu heter Karl Andersson Karlsson till
Eller är det obligatoriskt att skriva förnamnet (+ hela mellannamnet) + efternamnet?

man får väl skriva under nästan precis hur som helst. Det väl inte nödvändigt att man ska kunna läsa ut det? På raden under så brukar man ju få texta sitt namn.

Jag gör de första bokstäverna i för och efternamn tydliga, medan slutet mest blir allmänt "krafs". Säg att jag heter Anders Eriksson, Då är A:et tydligt, n och d ganska tydliga och resten oläsligt, likadant med efternamnet.

Nej, namnet behöver inte ens vara läsligt, huvudsaken är att den ser ung likadan ut varje gång (stilen, hur den är skriven osv).

Så jag kan alltså ha samma namnunderskrift innan och efter jag varit gift? Trots att jag bytt efternamn?

Jag brukar ha skapligt tydliga begynnelsebokstäver, sen drar jag mest av nån harang i allmänhet.

Teoretiskt ja, men dom flesta byter till nya namnet, stilen brukar förbli densamma.

Min ser ut som ett S som efterföljs av en vågig linje och en vågig linje för efternamnet.
Skäms lite när jag skriver den, men den är konsekvent ^^

ungefär såhär fast lite plattare...
http://thelongblinks.com/wp-content/uploads/2010/07/DSCF0076.jpg

Lättast är att låta bokstävernas berg och dalar flyta samman, ungefär som i ett hjärtas sinuskurva. Är man högerhänt underlättar det att luta texten åt höger, och omvänt.

Min är typ X--x--- Xx---|--- X|----- (X = läslig bokstav, | = "topp" från en hög bokstav, - = oläslig krumelurvåg, sen lite prickar på "ungefär" ställen där jag har nåt av ijåäö ).

Tack fram massa papper och en penna sen försöker du skriva dit namn så snabbt som möjligt tills det blir det de blir. Du kommer komma på lite ändringar under alla försöken och då slänger du in dom i nästa försök bara. Tänk på att länka bokstäverna om du vill ha ihop dom. Sen när du e nöjd så övar du på den.

Har en bekant som heter Jan, och hans signatur är något komisk då han har för vana att skriva "böjen" på J:et åt omvänt håll, så det ser ut som ett slarvigt litet "f" och alltså ser ut som han skriver Fan Nilsson istället för Jan Nilsson. Smeknamnet var givet första gången vi i umgängeskretsen såg det.