Hur ska jag kunna förstå matte?

Lite sen in i diskussionen, men som andra redan sagt: se till att förstå allt du gör och hoppa inte över något. Min erfarenhet är att det alldeles för ofta är det du hoppar över som senare moment visar sig bygga på. Underskatta inte heller det omoderna förhållningssättet att memorera saker och ting (allt från multiplikationstabeller, närmevärden för kvadratrötter och dyl., standardvinklar, trig-formler etc). Saker du kan utantill på det sättet gör att det kommer att gå snabbare för dig att ta dig igenom nytt material. Se till att räkna mycket också. Räknevana går inte att fuska sig till om man inte är ordentligt smart och har man räknat för lite brukar det man gör bli fel i skarpa situationer (prov). Reflektera även över vad du gör, det finns skrämmande många studenter till och med på universitetsnivå som kan plöja igenom 20 liknande uppgifter utan att någon gång stanna upp och fundera över varför man gör som man gör och vad svaret/uppgiften egentligen betyder.

Jag misstänker att den inställningen är orsaken till att många ger upp matematik i onödan.

Matte är inget magiskt ämne som man måste vara extra begåvad för att fixa, avancerad matte är en sak men de lägre grundskolekurserna kan de flesta fixa. Försök släppa din rädsla för matte och betrakta det som vilket ämne som helst, de flesta dom kuggar matte gör det pga att de låser sig, inte för att de är för korkade.

Häng inte upp dig på att du måste förstå varenda liten del av det du gör till 100%, jag började förstå matte först på universitetet; fram tills dess lärde jag mig det mest mekaniskt. Tilläggas bör att jag har lätt för matte.

Jag har sett många kuggat matte enbart för att de tror och förväntar sig att de måste ha en djupare förståelse för matte än vad som faktiskt krävs för att klara den och låser sig när de inte når denna förståelse.

Matte är inget intelligenstest och du behöver inte känna dig dum för att du inte kan det redan från start, det är inte många som gör det.

//Tripportreat

Onödigt att hänga upp sig i "logiken" i matte. När du räknar 1+1 använder du logiken eller minnet? Så länge du minns reglerna så kan du klara gymnasiematten.

Jag kan rekommendera Michel Van Biezens videoklipp på YouTube:

https://www.youtube.com/channel/UCiG...p4QyFcX0R60YdQ

Matte är inte något lätt ämne - speciellt inte gymnasiematten - då den ska omfatta ett väldigt brett område, och talen är skapta bara för att få fram ett svar och är således inget man kan relatera till. Själv är/var jag matteanalfabet genom hela skoltiden, och kan fan inte multiplikationstabellen utantill ännu.

Jag klarade matte C (som det hette på 90-talet) med nöd och näppe, och lovade mig själv att inte räkna mer i detta livet. Farsan hjälpte mig en del, och sade att enda gången han haft nytta av derivata och tredjegradsekvationer under hela sitt ingenjörsliv var när han skulle hjälpa mig.

Sen hamnade jag på högskolan och läste matte D och delar av E, och där satte jag alla tentorna på första försöket. Mycket berodde på att läraren var extremt skitbra - han borde blivit matte-minister eller något - och dels på att den matten var anpassad för utbildningen. Man kunde således relatera till svaren; man fattade både vad man gjorde och varför man gjorde det.

Nu blir jag lite filosofisk: Matte är en brädhög. Det roliga är inte högen, utan det man gör med brädorna. Med lite grundläggande kunskap kan man spika ihop en fågelholk, besitter man lite mer finlir och känsla för detaljer kan man fixa ett snyggt soffbord, och är man riktigt snajdig kan man bygga sin egen båt och segla iväg över haven.

Så det finns hopp för alla :-)

Jag tycker att matteböckerna på grundskolan och gymnasiet borde ta upp lite fler tillämpade övningsuppgifter, så att studenterna får se några exempel på vad matte faktiskt är bra till.
Många verkar få för sig att matte är "värdelöst" eftersom deras matteböcker ofta bara ger en drös intetsägande uppgifter som är väldigt lika varandra och inte verkar leda till någonting intressant, men faktum är ju att det är tack vare matematik som vi har kunnat skicka upp satelliter i omloppsbana runt Jorden, bara för att nämna ett av oerhört många användningsområden.

För att återkoppla till brädhögen: Matte i gymnasiet är som att ha teoretisk slöjd.

Det tycker inte jag, det är ju massor av kastade bollar, hoppande grodor, bakterier som växer osv. Åtminstonde i de böcker jag använder. Dessutom hands-on-aktiviteter av typen klippa och klistra, såga träbitar osv.

En sak som jag tycker verkar mystifieras en aning inom grundläggande Aritmetik är det här med så kallad "carrying", alltså att om man exempelvis ska räkna ut 28 + 35 så börjar man med att räkna ut 8 + 5 och "lägger" tiotalssiffran 1 från det svaret ovanpå kolumnen 2 + 3.

Jag tycker att ett mycket enklare tankesätt är att dela upp båda termerna i tiotal och ental, alltså 20 + 8 och 30 + 5, och sen räkna ut tiotalen och entalen var för sig och sen addera ihop de två svaren, alltså (20 + 30) + (8 + 5) = 50 + 13 = 63.
Om man räknar på det sättet istället så behöver man inte hålla på med någon "carrying" överhuvudtaget, och det gör också huvudräkning av större tal mycket lättare.