Artister som försvann

Hurriganes släppte 15 studioalbum och fyra livealbum mellan 1973-2019, varav Last Call: Live in Helsinki väl blev deras sista?

Remu Aaltonen (som tydligen är/var bandets ledarfigur) är 73 bast idag, så det var väl dags att trappa ner antar jag.

Lita Ford. Efter The Runaways gjorde hon en duett med Ozzy men that's it, va?

Hon hade en stor karriär som soloartist större i staterna än här dock

Ardis?

Såg henne, var det vattenfestivalen något år?
Dåvarande flicka var med

https://www.youtube.com/watch?v=9G8GRzGFJSo
She was real deal

Einár

tämligen kryptiskt uttalande. förmodligen pga egna, eller kanske troligare, släktingars religiösa övertygan. Hennes beteende skämde nog ut klanen så någon släkting "gave her an offer she couldnt resist" för att sluta.

Här är några fler musiker/artister som har mördats:

https://en.m.wikipedia.org/wiki/List_of_murdered_musicians

Dock fortfarande etta på Ardis-listan. (Det är ju ändå hon som är Ardis.)

Ingen anning men hon var väldigt kaxig på den tiden så vem vet.
Undrar om det kommer lite nytt material med henne med tiden.

När såg du senast en recension av deras skivor i media? Jag tycker att de var ganska överskattade även om de under en period räknas som ett av finlands populäraste liveband. Jag drar till med artisten Tekla som bland annat turnerade med Michael Wiehe.

En av anledningarna till att filmen om the runaways floppade anses vara att the runaways inte var tillräckligt stora i staterna. Om någonting så var The runaways större i Europa en i deras hemland. Det finns någon i the runaways som slutade med musiken och blev träskulptör eller något som hon passar nog in på topic.

The Dambuilders.

Det fanns en tid när amerikansk så kallad collegerock flög. Dinosaur Jr, Lemonheads, Sebadoh, ifall ni glömt de stora namnen. I deras kölvatten kom ett band med det lite märkliga namnet The Dambuilders. De släppte ett jävligt starkt debutalbum, A Young Person’s Guide, och hype-maskinen gick i spinn. Under några månader var de den hetaste skiten man kunde läsa om i den lite hippare musikpressen. Att de kom från en i alternativrocksammanhang vit fläck som Honolulu gjorde inte storyn sämre. Sen då? Jodå, de släppte några plattor till men jag och de flesta andra tappade dem snart ur sikte. Men de fick sina femton minuter iallafall.