Någon som vet var man kan hitta information om hur effektivt skatten används, både i Sverige och gärna i en jämförelse mellan västerländska länder?
Kan tänka mig att regeringar ogärna visar sådana siffror och i så fall undrar jag om någon har tips på vad man ska börja titta efter, t.ex. staters skatteinkomst jämfört med BNP eller liknande?
Jag tror mycket handlar om vad man klassar som 'effektivt' och hur man ser på den saken. Att vi inte får mycket valuta för pengarna kan magkänslan tala om för oss, men om vi skall skriva ner det begripligt så uppstår en rad dynamiska parametrar att ta hänsyn till, är jag rädd.
Det är förstås en rätt subjektiv höger-vänster-fråga vad man menar med effektiv användning, vissa tycker att det är effektivt att skattepengar går till "normkritiska" konstprojekt och andra tycker inte det.
Något man dock kan titta på är t.ex. hur effektiv sjukvården är i olika länder i förhållande till hur mycket skattepengar som spenderas på sjukvård. Då får man en sorts mått på effektivitet, i alla fall på det området.
Det är förstås en rätt subjektiv höger-vänster-fråga vad man menar med effektiv användning, vissa tycker att det är effektivt att skattepengar går till "normkritiska" konstprojekt och andra tycker inte det.
Något man dock kan titta på är t.ex. hur effektiv sjukvården är i olika länder i förhållande till hur mycket skattepengar som spenderas på sjukvård. Då får man en sorts mått på effektivitet, i alla fall på det området.
Tips på vad jag kan titta på inom sjukvården för att avgöra effektivitet? Eller tänker du att man kan titta på hur mycket skattepengar som läggs på sjukvård per person och jämföra med andra länder?
Jag tror mycket handlar om vad man klassar som 'effektivt' och hur man ser på den saken. Att vi inte får mycket valuta för pengarna kan magkänslan tala om för oss, men om vi skall skriva ner det begripligt så uppstår en rad dynamiska parametrar att ta hänsyn till, är jag rädd.
Måste ju ändå gå att få fram någorlunda objektiva kriterier som kan jämföras länder emellan. Till exempel utbildning; det bör gå att få fram hur väl utbildade svenskarna blir med tanke på hur mycket skattepengar som pumpas in.
Måste ju ändå gå att få fram någorlunda objektiva kriterier som kan jämföras länder emellan. Till exempel utbildning; det bör gå att få fram hur väl utbildade svenskarna blir med tanke på hur mycket skattepengar som pumpas in.
Njae, jag ser fortfarande inte en direkt koppling mellan pengar och skolresultat. Har man en elefant kan man inte lära denna att klättra i träd oavsett hur mycket pengar man lägger på projektet...
Vad jag menar med det får ni klura ut själva
Man skulle dock kunna mäta mängden poliser i förhållande till befolkningsmängd, antal lärare i förhållande till mängden elever samt doktorer i förhållande till antalet sjuka. Sedan drar man slutsatser utifrån mängden uppklarade brott, skolresultat (här får man nog försöka sortera ut och ta hänsyn till mängden elefanter samt definiera vem som är svensk i sammanhanget) samt rådande vårdsituation ställt i förhållande till respektive lands skattetryck. Först då börjar vi landa i någorlunda objektiva förhållanden.
Man skulle dock kunna mäta mängden poliser i förhållande till befolkningsmängd, antal lärare i förhållande till mängden elever samt doktorer i förhållande till antalet sjuka. Sedan drar man slutsatser utifrån mängden uppklarade brott, skolresultat (här får man nog försöka sortera ut och ta hänsyn till mängden elefanter samt definiera vem som är svensk i sammanhanget) samt rådande vårdsituation ställt i förhållande till respektive lands skattetryck. Först då börjar vi landa i någorlunda objektiva förhållanden.
Typ så, tänker jag mig.
Tack, jag ska börja med detta så återrapporterar jag här så får vi se om det går att utläsa något. Angående dina elefanter, det borde ju framgå i jämförelsen av skatt till skolan och skolresultat om det nu finns så många elefanter som kräver lärartid men levererar inga resultat.
Tack, jag ska börja med detta så återrapporterar jag här så får vi se om det går att utläsa något. Angående dina elefanter, det borde ju framgå i jämförelsen av skatt till skolan och skolresultat om det nu finns så många elefanter som kräver lärartid men levererar inga resultat.
Det skall bli mycket intressant att se vad du kommer fram till! Kör hårt!
Okej, jag forskade lite igår och idag under förmiddagen. Synd att man inte kan infoga tabeller snyggt i inlägg här så jag får försöka beskriva det i ord.
Jag jämförde resultat från PISA (som tittar på studenter som är kring 15 år) från 2000 till 2012 med statistik från Eurostat om hur mycket EU länderna spenderar på utbildning upp till grundskolenivå. Tyvärr innehåller dessa siffror mer än bara skattepengar men det får räcka som indikator.
Jag jämförde några nordiska länder och Polen och Tyskland eftersom jag inte kunde hitta PISA resultat i excel, utan var tvungen att skriva över siffror för hand från pdf men om man vill kan man själv gå in på deras hemsida och göra analysen för fler länder.
Om man tittar på ett antal länders PISA resultat i matte, så såg det ut såhär år 2000:
Polen 470
Tyskland 486
Danmark 526
Norge 490
Island 519
Sverige 510
Om man tittar på 2012 rapporten, också matte, såg det ut såhär:
Polen 518 -> +10%
Tyskland 514 -> +6%
Danmark 500 -> -5%
Norge 489 -> 0%
Island 493 -> -5%
Sverige 478 -> -6%
Sen tittade jag på hur mycket pengar som spenderats och detta redovisas i form av PPS. Det är en sorts normalisering mellan länderna.
The purchasing power standard, abbreviated as PPS, is an artificial currency unit. Theoretically, one PPS can buy the same amount of goods and services in each country. However, price differences across borders mean that different amounts of national currency units are needed for the same goods and services depending on the country. PPS are derived by dividing any economic aggregate of a country in national currency by its respective purchasing power parities.
PPS is the technical term used by Eurostat for the common currency in which national accounts aggregates are expressed when adjusted for price level differences using PPPs. Thus, PPPs can be interpreted as the exchange rate of the PPS against the euro.
Det är svårare att tolka ökningen i utgifter som ju kan bero på inflation, stor förbättring av lärarnas lön osv. Men på denna grova nivå såg det ut så här, där första siffran anger PPS/student för år 2011 (hittade inte siffror från 2012) medan andra siffran anger ökningen i utgifter sen 2000:
Polen_____4 541___134%
Tyskland__5 701____60%
Danmark__7 096____17%
Norge ____9 372____57%
Island____7 777____52%
Sverige___7 744____36%
Min slutsats är, baserat på dessa siffror, att utbildningen i Sverige inte är särskilt effektiv. Eftersom PPS är jämförbar mellan länder, innebär det att det är mer än 40% billigare att utbilda barnen i Polen än i Sverige och mer än 25% billigare att göra det i Tyskland.
TROTS den relativt billiga utbildningen i Polen kommer barnen att vara betydligt bättre på matte än i Sverige. Faktum är att barn i Polen närmar sig de asiatiska länderna vad gäller PISA resultat.
Jag googlade snabbt för att se om Polen verkligen är så bra som siffrorna antyder och det verkar stämma, se denna artikel. http://www.cleveland.com/opinion/index.ssf/2014/04/what_poland_and_finland_can_te.html