En tråd för att berätta hur ni fastnade på opiater/opioider

Jag fastnade på opiater när jag gick fjärde året på gymnasium. Tack vare opiaterna kunde jag få högsta betyg och kom in på Uppsala Uni. Tack gode god för opiater!

Bra historia, hur gick de sen ? Var de länge sedan ? Finns de nån som fixat att hålla ett opiat/oid bruk en längre tid utan missbruk ? Jag har en sjuhellvettes vilja och har varit småsugen att testa men vågar inte pga allt snack om att det är omöjligt att inte fastna. Så finns det någon som lyckats t.ex helgknarka på opis ?

Det är absolut möjligt. Kört opiater 1-4 helger i månaden. Men förstår alla som sitter i.

För mig började det väl på samma sätt som för många andra i guess..

Någon polare som prövat och föreslog att man skulle köra någon kväll (tramadol), vilket var väldigt trevligt så man fortsatte. Sen prövade man starkare opiater/opioider och efter ett par år hade man prövat de flesta utom Heroin.

Vill tillägga att jag inte är beroende, utan snarare köper på mig en mindre mängd då och då och kör en vecka, sen kör jag uppehåll, just för att jag hatar AT och inte vill bli hooked.

Det fungerar rätt bra än så länge.. Vissa dagar har jag lite cravings, på samma sätt som jag kan vara sugen på att röka gås. Dock ingen fysisk abstinens.. Men som trådskaparen säger; när man väl vet hur nice de är så slutar man inte sakna det.. Precis på samma sätt som man alltid kommer sakna att röka en liten gås när man promenerar efter stranden i något fjärran land.. Suget efter känslan finns alltid där..

Vill även tillägga att jag oftast "bängar" på det och inte använder det som "livsdoping", liksom.. Jag tar så jag blir märkbart påverkat (Jag själv känner mig påverkad) men ändå i sådana mängder att jag kan bete mig och människor i min närhet inte skulle lägga märke till det om de inte var för mina pupiller.

Har inga problem av att träna, jobba, vara social etc i vanliga fall så ser de inte som att jag medicinerar, utan snarare unnar mig något riktigt gott en kortare period här eller där..

Håller med, jag kör också opiater i kortare perioder och det har fungerat bra i många år..

Ibland med flera månaders uppehåll och ibland två av fyra veckor per månad.

Oftast Sub eller Tram.

Sub är så sjukt billigt och långvarigt om man håller sig på en kontrollerad nivå och inte spårar iväg på det... Ruset av tram gillar jag bättre men svårare att få tag på i STHLM och dyrare.. en 8mg Sub kan räcka 10 dagar för mig medans jag kan käka upp Tram för 200kr på 1-2 dagar.

Pupillerna oförändrade på tramadol? Tagit 700mg nu ikväll/natt och mina ser helt vanliga ut. Samma för polarna jag är med, dom har också tagit tram ikväll.

Det där är individuellt. Tram stimulerar fler receptorer än enbart Opoiodernas. Så du behöver inte få små pupiller från just det, dem stimulerar ju tex Serotonin som skulle få pupillerna att bli större så om dom är oförändrade spelar ingen roll så länge ruset fungerar.

Har testat tram, sub, opium och oxy. Alltid haft respekt till de där och aldrig fastnat. Blir inte ofta att jag tar det. Vet att tråden handlar om hur man fastnade men kanske kan vara bra med lite andra perspektiv också.

Går jag ut och joggar får jag "runners high". Kroppens egna endorfiner, skön känsla och mycket bättre.

Blev ett med mig själv på opiater. Kort och gott fick jag stark sinnesro, förmåga att låta hjärna och själ vila. Inte förrän min första dos opiater förstod jag hur kaotiskt det är ställt inom mig och att jag faktiskt inte mår bra, opiater fixar allt det där. Skulle säga att jag använder opiater 2-4 gånger i månaden som självmedicinering för kronisk tomhet och generell nedstämdhet. Den absolut skönaste opiaten för mig var oxycontin. Bara vetskapen om att jag på helger kan unna mig det ända som får mig att må bra och hela rutinen med hur jag lägger upp kvällen, musik, film, dryck, tända ljus, filtar och att få ha 12+ timmar i en dvala av vakendrömmar och en känsla så skön att jag många gånger dregglar gör mig redo och laddar batterierna för ännu en vecka i verkligheten som jag inte alls tycker om. Aldrig varit fysiskt hooked men psykiskt av så många skäl är jag det. Att livet innan opiater inte riktigt uppskattats skapar ingen oro för mitt bruk av narkotika. Är kemisk glädje det ändå jag kan ha så får det vara så, inget att göra åt saken. Min absoluta dröm hade varit ekonomiskt oberoende, ett skafferi fyllt av olika opiater samt få vara ifred - helvete vilke lycka det hade varit.

mvh

Jag kom i kontakt med Tramadol 2013. Mellan åren 2013-2017 var tramadol aldrig någonsin ett problem för mig. Åt det typ 1 gång varannan eller var tredje månad under en fem års period, kanske även mer sällan.

Våren 2018 köpte jag en karta tram som jag gjort flera gånger innan. En dag gick jag till jobbet och upptäckte hur sjukt soft det var att jobba på det, timmarna bara flög iväg. Trots att jag ätit tramadol innan flera gånger och känt av dess sköna rus så var det en annan sak att jobba på det. Jag var mer effektiv, energisk, timmarna bara rann iväg osv. Det ledde till att jag för första gången på 5(!) år åt tramadol 2 dagar i streck, sedan blev det 3 osv. Och där nånstans skapades för första gången ett missbruk/beroende. Men t.om i mitt missbruk/beroende var jag ändå ganska bra på att hålla tramadolet i schack. Mina absolut längsta race på tram har varit typ 6 veckor, 2 veckor, 10 dagar osv..sådär brukade mina race på tramadol se ut.

I dag rör jag inte det längre efter många jobbiga utsättningssymptom/avtändningar eller vad man nu vill kalla det för.

Kommer ihåg första gången jag prövade en opiat/opioid. Tramadol, tog 200mg. Det var så underbart så jag gick en promenad på 2 mil och rökte jointar samtidigt. Har aldrig sovit så gott sedan i hela mitt liv. Efter det så var jag nyfiken på ALLA opiater/opioider och undrade om man kunde må ÄNNU bättre.

Idag 10 år senare har jag prövat alla opiater/opioider som i stort sett finns i Sverige och det enda jag inte haft avtändning av är Metadon sån tur är.

Idag är jag inte beroende av någon opiat men tycker Buprenorfin numera är den enda opioiden värd att ens köpa, räcker med 2mg för mig för ett skönt motiverande rus som håller i sig hela dagen och jag får tag på en fransk båt för 150 kronor.

Har aldrig satt en nål och kommer aldrig göra. Har sprutfobi som heter duga, sist jag skulle ens försöka ta blodprov så svimmade jag av, men denna fobi är jag ganska så tacksam över för det tror jag har räddat mitt liv.