Hur kan Bluetooth vara så känslig för riktning?

Alla Bluetoothlurar och telefoner jag använt får med jämna mellanrum problem med hackigt ljud när man går runt med telefonen i fickan och lurarna på huvudet. trots att signalen bara behöver färdas runt 1 meter.

men lägger man telefonen på ett bord så kan man gå runt och lyssna med perfekt signal på stora avstånd, utan problem på 5 meters avstånd eller ibland upp till 10 meter.

Jag är bara nyfiken på hur det kan va så, vad är det dom orsakar problem när man har telefonen i fickan men inte när man har den på bordet ?
är det placeringen på sändaren i telefonen? eller placeringen på mottagaren i lurarna?
klarar inte signalen att färdas genom tyg?
blockar kroppen signalen?
eller beror problemen på att det finns störningar i omgivningen när man är ute och går på gatan?

Antennen är så jävla liten det är det som ställer till det.

det kan man väl rätt inuitivt inse utan att veta ens veta hur det fungerar tekniskt.

Om du har en boll med viss energi och kastar mot en vägg så avtar bollens energi.

Om signalen måste "studsa" i din byxficka och genom tyget så tappas energin.

så det är sändaren som är problemet?

Hur stor skillnad är det på olika mottagare?

Jo det känns intuitivt som signalen studsar men jag har ingen koll så jag tänkte få svart på vitt hur det ligger till.
Stoppar verkligen tyg signalen markant?
om man testar att lägga några kuddar på telefonen så verkar det inte påverka nämnvärt.

Det kan vara en jävla skillnad den spelar en väldigt stor roll!

Köpte ett dyrt headset från Jabra som jag skulle ha i bilen men lik fan hade dom slängt i någon billig mottagare medans jag har ett par dyra BT hörlurar som funkar som en dröm både hemma och i bilen.

Frekvens och effekt... dessa påverkar...
BT har en OK frekvens (kan penetrera en del)... men låg effekt...

"Dålig" frekvens... men jätte hög effekt kan få signal att "studsa" ut och hitta "dig"... "bra" frekvens kan ta sig igenom vissa materiel med lägre effekt...