Ökat antal skilsmässor en konsekvens av feminism

Du menar…vad kan vara bra med att faktiskt VARA med familjen för familjesammanhållningen?…nä just…så klart är det bättre att INTE vara med familjen, då håller den ju ihop fan så mycket bättre.
Om alla i familjen gjorde likadant, höll sig så långt bort som möjligt, så uj uj vilken prima fin sammanhållning familjen skulle få hörredu.


Jämställdhet = lika möjligheter och rättigheter, juridiskt och socialt, end of story.

varför måste du alltid flaxa in dig i hörn och sen sitta och fäkta med allt vad du hittar i detta hörn, fast du borde inse det meningslösa i detta? hmm?

Jag sa inte att det var ett felbeteende, bara att det inte är säkert att det fungerar familjesammanhållande. Mycket torde bero på att män och kvinnor har svårigheter att kommunicera om dessa saker och att man tar för mycket för givet.


Jämställdhet kan istället sammanfattas med "equal but different", emedan mäns och kvinnors förutsättningar skiljer sig åt på vissa punkter, och givetvis också fäders och mödrars.

Du borde oftare förstå att Din syn på sakernas tillstånd inte är den enda, och inte alltid den rätta.

Snälla nån. Vad kallar man ett dylikt resonemang, du måste själv ha någon form av term för denna typ av retorik.

Om det inte finns olika varianter av jämställdhet finns det I såna fall olika sätt att representera jämställdhet eller måste allt delas 50/50 högt som lågt?

Du menar vissa män har väldigt svårt kommunicera annat än att gammalt sunk….och uthärdar inte när kvinnor vill ha det på annat sätt, lite mer modernt, rättvist och på jämlika villkor, utan tar för givet att det "självfallet"!! måste vara på deras sätt och inget annat, hmm?

Ta ansvar för familjen är självfallet att se till att man är med dem, och tar hand om saker som gynnar barn, familj och sammanhållning. Denna del gör kvinnor fortsatt mer än män + att de även tar ekonomiskt ansvar för familjen, både i form av att "offra" sin egen ekonomi och att lönearbeta för den. Att anklaga gruppen kvinnor för att vara mindre ansvarsfulla gällande barn och familj är helt upp åt väggarna vansinnigt. Hoppas jag du fattar. Den dag män tar 60% så kan vi kanske börja prata, men det gör ni alltså inte.

Den "synen" är den allmängiltliga definitionen av jämställdhet.

Börjar misstänka att din farsa nog var en gås

Monsieur singe…

Vänligen ta dig en fundering på skillanden mellan 50/50 på GRUPPNIVÅ och 50/50 för alla individer.
Vi pratar grupp här och inget annat.

Män tar nästan 55% av ansvaret, då de hemarbetar+jobbar 10 timmar per dygn mot 8 1/2 timmar från kvinnor.

Så vi närmar oss momentet då vi kan börja "prata".

Du har fortfarande inte kommenterat hur det kommer sig att kvinnor som heltidsarbetar+tar störst ansvar hemma får mindre psykisk ohälsa än kvinnan som heltidsarbetar+har partner som delar jämlikt hemma?

En utav de märkligaste faktan som finns därute, så pass att till och med jag blev tagen i sängen. Kvinnan verkar ha en enorm biologisk behov att få ta hand om sin lya och speciellt då ta hand om sina barn, du verkar vilja bekämpa denna absoluta behov som finns i kvinnors liv för att uppoffra i jämställdhetens altare. Sedan så kommer du och påstår att det är Strix som vill offra kvinnors, barns och mäns lycka i "kärnfamiljens altare", det låter snarare som du är översittaren som vill komma och tvinga kvinnor att ge ifrån sig av föräldrarledighet, tvinga ut de i heltidsjobb och pressa de och papporna att göra saker som de inte tycker om att göra.

Sverige är troligen landet med mest jämlikhet i världen när det gäller hemarbetet och kanske landet där kvinnor har störst psykisk ohälsa. Något stämmer inte i denna bild.

Så vi pratar alltså om vilken grupp det är mest synd om, binärt ur ett genusperspektiv. Gruppen som är hemma mest med barn innehåller bade män och kvinnor. Gruppen som utför sexuellt våld innehåller bade män och kvinnor, gruppen som dör I förtid och tar livet av sig innehåller bade män och kvinnor men det är alltså "syndast" om gruppen kvinnor

Återigen, här är din jämlikhet i praktiken:

En nybliven moder känner att hon vill vara med barnen men blir tvungen att ge föräldraförsäkring till pappan, och tvungen av ideologin att arbeta mera ute, kanske ta hand om tjugo skrikande ungar i förskola i heltid när hon har sin egen lilla hemma, som hon inte får se växa upp.

Fadern som älskar sitt jobb och som de flesta män blir lite uttråkade av småbarn känner sig tvungen att ta föräldraförsäkring, han sitter hemma och är uttråkad. Familjeekonomin har stora problem då han får ut mindre av sin högre lön som civilingenjör.

Alla känner sig olyckliga och stressade i din jämlika utopi.

Tillåt mig att påminna om Schopenhauer igen: En människa kan göra vad han vill, men han kan inte välja vad han vill göra.

Nej vi har inte pratat om vem det är mest "synd om", i denna tråd diskuteras det mest vilket kön som tar mest ansvar för barn och familj. Uven hävdar med bestämdhet att detta är män och att kvinnor är ansvarslösa och själviska som skiljer sig typ, fast! män är så snälla, uppoffrande, jämställda och tar ut lika eller merparten av allt arbete med att hålla familjen "samman".

Ett "annat sätt" är en sak, men om det alltid betyder "ett sämre sätt" då är det så klart föga attraktivt. Det är litet märkligt att kvinnor ofta har så svårt att förstå det.


Den allmängiltiga feministiska definitionen, måhända.


En stilig uggla som alla i släkten. Vi kommer från en ovanligt stilig ugglesläkt, med väl tilltagen fjäderdräkt. Vi är bildade och kloka också.
https://www.youtube.com/watch?v=CXno1oB7tTY

well om man inte klarar fatta att ett rättvist och jämlikt sätt mellan två parter är ett "bra sätt" så är man en egoistisk gås.


Nej den allmängiltliga…samma definition som jämlikhet för övrigt.




hmmm….märks inte.

Det du upprepade gånger har skrivit är att det är kvinnans ansvar både att välja rätt partner och att hålla förhållandet lyckligt.

Om du anser att kvinnan "bevisligen" är sämre på relationer för att hon oftare tar initiativ till skilsmässa så undrar jag varför du undvikit att svara på frågan jag nu ställer en tredje gång:
"Är det du eller din fru som är sämst på relationer om du ständigt skulle trycka ner henne och inte bryr dig om vad hon säger, och hon till slut begär skilsmässa?"
Så återigen, att den som tar initiativet till skilsmässan har tagit ett mindre ansvar för att hålla förhållandet lyckligt är rent bullshit. De anledningar många kvinnor ger till varför de vill skilja sig, tyder på motsatsen.

Tycker mig ha upprepat min inställning gällande äktenskap och förhållanden ganska många gånger nu, men tar det en gång till då:
Båda personerna i äktenskapet har lika stort ansvar för att hålla förhållandet lyckligt, och det sker inga skilsmässor i lyckliga äktenskap!

Så du menar alltså att om mannen gör en bristfälliga insats i förhållandet, så vilar ansvaret för det på kvinnan?

Motbevisa gärna med fakta om läget på något sätt ändrats så att det inte längre behövs och efterfrågas ett ökat barnafödande eller invandrande för att förhindra att försörjningskvoten ökar för mycket.

Om det fungerade så bra förr, varför tror du det ändrades? Klart det var bättre ur många mäns synvinkel när de inte behövde anstränga sig för att behålla kvinnan, men ett heteroförhållande består av både en man och en kvinna, där båda nuförtiden har möjlighet att vara nöjda. Återigen, det sker inga skilsmässor i lyckliga äktenskap, och det är bådas ansvar att hålla förhållandet lyckligt.