Spelare som gjorde episka comebacker

Det ploppar upp trådar som handlar om spelare som försvann. Men nu tänkte jag att vi pratar om spelare som försvann och sedan kom tillbaka.

Fernando Torres: Han var ju tveklöst en av världens bästa spelare och ett stort affishnamn sina tidiga år i Atletico och Liverpool. Gick sedan till Chelsea där han försvann helt och hållet, efter ett par misslyckade säsonger blev det dags för Milan där det gick helt åt helvete. Efter 6 månader blev det dags för en comeback till Atletico där han började storspela igen. En CL-final har det blivit sedan comebacken, som han dessvärre förlorade.

Queresma: Alltid varit ansedd som en superbegåvning. Efter en misslyckad sejor i Barcelona blev det Porto där han dominerade. Gick sedan till Inter och tokfloppade, sedan Chelsea och gjorde samma sak, sedan blev det Besiktas där det gick sådär. Kom tillbaka till Porto och storspelade, efter en säsong blev det Besiktas igen. Han var duktig i EM och hade en stor roll i Portugals EM-guld.

Skulle knappast kalla dessa två för episka comebacker.

Maradona skulle jag klassa som en episk comeback.

Blev avstängd i 15 månader för att ha misslyckats med ett drogtest för kokain, kom tillbaka och spelade för Sevilla där han gjorde 5 mål på 26 matcher, Kom med i Argentinas trupp till VM-94 och var grym, för att efter 2 matcher och 1 mål bli avstängd för efedrin-doping.

Ronaldo är väl ett bra exempel annars. Världens bäste under slutet av 90-talet men drog på sig en skada 1999 som höll honom borta så gott som ända till 2002. Sett till hur många brasilianare som i liknande situationer gått ned sig helt, är det därför rätt otroligt att han lyckade bära Brasilien till vm-guldet. I synnerhet med tanke på mystiken kring finalen fyra år tidigare och den press han och hela laget måst varit under.

Vad är definitionen av en comeback? Torres har ju aldrig varit de facto borta, utan bara stundtals dålig. Henke Larsson har ju gjort några hyfsade comebacker i landslagssammanhang, men vet inte om jag skulle kalla dem episka. Lade av efter VM 2002, kom tillbaka till EM 2004, lade av efter VM 2006, kom tillbaka till EM 2008 och lade tillslut av efter VM-missen 2009.

Ja, begreppet comeback måste definieras lite bättre. Är det comeback från skada eller är det comeback till en klubb/ett landslag man lämnat?

I det sistnämnda exemplet skulle jag vilja få in Kennedys comeback till Bajen. Bästa spelaren när Bajen gick upp 2014 och därmed lämnade fem års totalångest i Superettan. Har trots sin höga ålder och trots "frestelsen" att slå sig till ro så har han fortsatt att leverera och visa kvalité varje säsong. Så mycket föredöme man kan bli i princip.

Är Kennedys comeback episk kan du ju ta alla hemvändare som gått hem och hållit en fortsatt internationell nivå i allsvenskan.

Har inte han varit dålig stora delar av den här säsongen?

Exempelvis?

Rosenberg?
Hysén första vändan?
Goitom?
Anders Svensson?

För att nämna några stycken.

Blev sjuk till premiären och fick aldrig chansen från start förrän några omgångar in, och då på en kant där han inte alls håller lika hög klass. Har aldrig varit direkt dålig men samtidigt inte lika bra som han varit senaste omgångarna

Goitom och Hysén kom inte tillbaka till sina gamla klubbar. Under Rosenbergs första vända i Allsvenskan slog han igenom och var som bäst i HBK. Anders Svensson passar in såklart då han är typ den bästa svenska mittfältaren vi haft de senaste 10 åren, Ljungberg undantaget såklart.

Mina kriterier var att man kom tillbaka till sin gamla klubb, menade ej återkomster till ligor. Givetvis finns det namn som är bättre än Kennedy, men det var honom jag först tänkte på. Menade inte att han var den enda.

Han var en rotationsspelare i Chelsea och var för det mesta usel när han fick spela, ibland kunde han dock stå för en del hyggliga insatser. Blev bara något år senare en nyckelspelare i Atletico som numera är ett av världens bästa lag. Det är en enorm comeback imo.