När blir det "lättare"?

Hahaha inte direkt bra reklam för att bli farsa i den här tråden. Jag tycker måndag morgon är förjävlig, och det ska förväntas bli toppnivån?

Nej du!

Äh, de blir rätt roliga sen när de blir äldre.

Går ju att diskutera och filosofera med exempelvis en femåring, en nioåring eller en fjortonåring på ett helt annat sätt än med en grönsak som är sex månader liksom

Lol vad är det för idiotisk kommentar? Antar att du inte har barn själv, så vad gör du här i tråden och svar? Ingen kan föreställa sig hur det är att ha spädbarn innan man haft det. Tror det flesta som haft spädbarn tyckte det var sjukt jobbigt till och från. Och det fattade väl jag med att det skulle bli, men nu var frågan till de som gått igenom det här tidigare, om/när de tyckte det blev lättare.

Har en grabb som blir fyra månader idag. Älskar honom över allt annat men börjar bli riktigt trött=)

Dagarna ser ut som följande:

Byter av med frugan kl 05, som har honom om nätterna. Jag börjar jobba vid 09 och mellan 05 tills dess tar jag hand om grabben, som kanske sover någon timme till under den tiden. Sedan jobbar jag heltid fram till runt 18, sen är det lek/bus etc fram tills grabben somnar vid 21:30, och efter det får jag kasta mig i sängen för att iaf få 6-7 timmar sömn.

Har alltså i princip ingen fritid överhuvudtaget då jag kan göra vad jag vill. Har inte kunnat se en hel film i ett svep på fyra månader.

Saknar verkligen att bara kunna ta det lugnt några timmar, bara ligga i soffan och ha det gött.

När tyckte ni det blev lättare? När barnet kan krypa/gå? När det börjar somna tidigare på kvällen? Vore så skönt om han sov 19-07 eller något liknande, så man inte behövde stressa sig till sömns för att få sina timmar.

Som många skrivit redan, det blir andra faser som tar över... Men jag kan hålla med om att sömnen är väldigt viktig. För vissa mer än andra. Första grabben började sova hela nätter vid runt 7 månader sen blev det lättare tills den förbannade ät-va-fan-du-än-må-hitta-perioden började...sen kom titta-jag-kan-gå-upp-och-ner-800-gånger-i-dessa-satans-trappor-och-du-måste-passa-mig-hela-tiden-ann ars-ramlar-jag-och-slår-ihjäl-mig-perioden som var jäääävligt rolig. Sen kom titta-pappa-jag-kan-springa-super-snabbt (ramlar och slår sig på allt)-perioden. Sen kommer ha-ihjäl-lillebror-för-han-började-perioden. Sen kom jag-bryr-mig-inte-värdelösa-pappa-perioden när man ber fanskapet plocka upp sina bajsiga kallingar från köksgolvet... UNT SO FUCKING WEITER

Har en grabb som blir fyra månader idag. Älskar honom över allt annat men börjar bli riktigt trött=)

Dagarna ser ut som följande:

Byter av med frugan kl 05, som har honom om nätterna. Jag börjar jobba vid 09 och mellan 05 tills dess tar jag hand om grabben, som kanske sover någon timme till under den tiden. Sedan jobbar jag heltid fram till runt 18, sen är det lek/bus etc fram tills grabben somnar vid 21:30, och efter det får jag kasta mig i sängen för att iaf få 6-7 timmar sömn.

Har alltså i princip ingen fritid överhuvudtaget då jag kan göra vad jag vill. Har inte kunnat se en hel film i ett svep på fyra månader.

Saknar verkligen att bara kunna ta det lugnt några timmar, bara ligga i soffan och ha det gött.

När tyckte ni det blev lättare? När barnet kan krypa/gå? När det börjar somna tidigare på kvällen? Vore så skönt om han sov 19-07 eller något liknande, så man inte behövde stressa sig till sömns för att få sina timmar.

Lol vad är det för idiotisk kommentar? Antar att du inte har barn själv, så vad gör du här i tråden och svar? Ingen kan föreställa sig hur det är att ha spädbarn innan man haft det. Tror det flesta som haft spädbarn tyckte det var sjukt jobbigt till och från. Och det fattade väl jag med att det skulle bli, men nu var frågan till de som gått igenom det här tidigare, om/när de tyckte det blev lättare.

Jag har också en son på 4 månader och det är mitt femte barn. Jag är ganska van vid att inte få sova så mycket men eftersom jag är hemma på dagarna så kan jag ju ta igen det, jobbigare när man måste iväg tidigt på morgonen. Jag kan också känna att det är väldigt tufft emellanåt men kommentarer som "det borde ju ha tänkt på innan du skaffade barn" är bara så idiotiska. Mina barn började sova hela nätter vid 8-9 månaders ålder. Kanske har ni någon i er omgivning som kan hjälpa er så att ni får lite avlastning? Man behöver ju få sova också och ta det lugnt mellan varven för att man ska orka vara en bra och närvarande förälder. Det kan ta ett bra tag innan man kommer in i rutiner och hittar ett system som funkar. Man måste få tillåta sig själv att tycka att det är jobbigt, sedan när barnet blir äldre så saknar man istället småbarnstiden.