Hur säker är en ny bil mot blixtnedslag?

På Aftonbladet kan man för några dagar sedan läsa följande:

"Bilen inte bäst när åskan går.
Bilen är fortfarande det bästa alternativet i skydd mot blixten om du inte kan vara inomhus, men det är en myt att fordonet är en perfekt åskledare.
– Plåten är på tok för tunn för det, säger brandingenjören Erik Egardt.
När åskan går beskrivs bilen oftast som ett mycket säkert ställe att befinna sig i vid blixtnedslag. Bilen ska fungera som en Faradays bur, ett utrymme avskärmat från elektromagnetiska fält genom ett elektriskt ledande hölje.
– Att bilen är en perfekt Faradays bur är en myt. Om man vill ha plåt som uppfångare vill man alltid ha plåt som är tjockare än en millimeter och det är aldrig en bilplåt, säger Erik Egardt, brandingenjör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Men finns det inga andra alternativ när du är utomhus är det säkrare inne i bilen än under exempelvis ett träd.
– Marken i sig kan vara farlig. Om blixten slår ner nära dig kan spänningsskillnader göra att du skadar dig.
Det absolut bästa är att ta sig inomhus. Däremot är det inte säkert att vistas i en husvagn vid blixtnedslag.
– I en husvagn finns det mycket isoleringsmaterial som kan antändas. Sover man i husvagnen bör man ha en brandvarnare så att man väcks vid en eventuell brand, säger Erik Egardt."

Så vilken tjocklek behöver plåten ha för att det ska vara säkert?

Över en millimeter står det ju i texten du citerar.

Hur mycket tjockare? Det står "över en mm" men talar inte om hur mycket tjockare plåten behöver vara. Jag skulle vilja ha en siffra och jag tycker att det är lite i överkant att säga över en mm. Hur laddningar rör sig eller fördelas över en metallyta beskrivs av skinneffekten.

Vad är det för jävla skitland vi lever i. Det finns snart ingen som vet vad de talar om. Det skulle vara bra om man verifierar sina påståenden innan man förvirrar folk. Bilen är en säker plats när det åskar.


I länken nedan gör man ett experiment där man simulerar en blixt som slår ned i en relativt ny VW. I bilen sitter en människa, och det går alldeles utmärkt.
https://www.youtube.com/watch?v=ve6XGKZxYxA

Michael Faraday, visade att en elektrisk ström alltid följer utsidan av en metallbur, och att det inte går någon ström inne i själva buren. En blixt är en elektrisk urladdning, och om den träffar en bil, löper strömmen på bilens utsida utan att skada passagerarna. Man ska dock inte inte sitta i en cabriolet eller i en bil av plast.

Brandingenjören Erik Egardt borde få sparken, vilken pajas, och hur kan Aftonbladet komma med så dåligt underbyggd fakta?

Nedan ser man att buren kan bestå av ett nät med luftspalter
https://www.youtube.com/watch?v=FvtfE-ha8dE

Hypotesen för varför en bil med vanlig plåtkaross inte skulle erbjuda full säkerhet pga. den tunna plåten måste vara att tunn plåt ger hög resistans och med blixtens enorma strömstyrka så (varierar inom ett stort intervall) skulle den kunna bränna hål i plåten och sedan skulle urladdningen fortsätta genom kupén. Tja, även om det ger en för frekvensen perfekt Faradays bur även med jättetunn plåt så finns det säkert en gräns, plåttjocklek kontra strömstyrka där blixten helt enkelt förstör buren och fortsätter som att där inte fanns någon bur.

Jag har dock aldrig hört att någon skadats av blixtnedslag i bil med plåttak så det verkar som att det i praktiken räcker med mindre än 1 mm.

Det som står i TS:s citat, "Bilen ska fungera som en Faradays bur, ett utrymme avskärmat från elektromagnetiska fält genom ett elektriskt ledande hölje." är inte allmängiltigt sant. Den där "bureffekte" är ju våglängdsberoende och för högre frekvens/kortare våglängd, t ex mobiltelefoni så är fönstren så stora att fälten/strålningen kommer igenom.

Jag har hört om något fall där man verkligen ville garantera att inga EM-signaler kunde komma in eller ut, och det ändå blev en för stor lucka i Faraday-buren pga springan som blev i dörren bara pga målade dörrkamrar. Fast när jag tänker på det kan man ju aldrig få helt tätt mot alla frekvenser. T ex gammastrålning från radioaktivt sönderfall har ju så kort våglängd att det lätt tar sig mellan elektroner och atomkärnor i alla material, om inte detta är väldigt tjockt.

Så vilka våglängder är då egentligen relevanta i ett blixtnedslag?

"The electric current within a typical negative CG lightning discharge rises very quickly to its peak value in 1–10 microseconds, then decays more slowly over 50–200 microseconds." säger Wikipedia i alla fall (stämmer med ett par andra källor som jag hittade).

Elektronerna leds på utsidan av metallplåten eller förs och främst mellan ytan och skinndjupet. Skinndjupet blir mindre med högre frekvens men beror även på materialets ledningsförmåga. (Men det gäller bara frekvenser upp till ultraviolett. För högre frekvenser bryter teorin ihop.) En blixt är mer en oscillerande plasma (som varar under en kort tid) och som sänder ut elektromagnetisk strålning med olika frekvenser. Eftersom vi kan se en blixt så måste en del av våglängdsområdet vara i det optiska fönstret (400 till 700 nm).

Gäller detsamma strömmen i vägguttaget eftersom glödlampor som strömmen passerar sänder ut ljus?

Att en glödlampa (av äldre model) lyser beror på resistansen i glödtråden och strömmen som går igenom den. Det har inget med frekvensen i vägguttaget.

När strömmen går genom glödtråden bildas värme som gör att den börjar "lysa".

Det var det som var min poäng. Detsamma gäller blixten där det synliga ljuset inte säger något om frekvenser i den elektriska urladdningen.

När en exciterad elektron faller tillbaka till sitt grundtillstånd avges fotoner eller elektromagnetisk strålning "ljus". Den strålningen har en viss frekvens som bestäms av energin som avges i och med att energiövergången. Hur mycket elektronerna i materialet exciteras beror bland annat på strömstyrkan och materialets egenskaper (till exempel resistivitet). Excitationerna uppkommer genom att elektronerna krockar med varandra eller med atomerna i materialet. Hur ofta de krockar beror på elektronernas hastighet (eller medelhastighet) samt den genomsnittliga sträcka en partikel färdas mellan kollisioner. Detta har inget med frekvensen i vägguttaget att göra.