Varför är musik så tillfredsställande?

Som exempel: vi människor dras till det som skimrar för att det påminner oss om rent och drickbart vatten, men varför är det så njutbart att lyssna till viss musik (och vad som är njutbart kan såklart skilja sig från person till person)? Det måste finnas en djupare, underliggande förklaring till detta! Vad är era tankar kring detta?

Bra fråga

Kopplat till minnen och känslor,det kan framkalla saker inom oss som lyfter oss och får oss att orka med ytterligare en dag,som en drog i princip

Det har med hjärtslag att göra. Känslan av att höra eller känna ett hjärta slå, tilltalar våra innersta känslor och gör oss lyckliga.
Det är ju det enda house- musiken består av, rythm, helt enkelt.

Ger mig en känsla av inre ro. Lyssna på musik ger mig en möjlighet att koppla av.

Precis jag lyssnar bara på musik som går i 88 bpm :-D

Det märkliga är att konst, bildspråk, film, visuella intryck inte påverkar mig särskilt mycket alls. Åtminstone inget av människor skapat. Inget kommer ens i närheten av en solnedgång. I film är det bara handlingen i sig som egentligen ger avtryck. Förutom att jag kanske blir kåt om huvudrollsstjärnan har en byst som är stor nog, och den presenteras på ett fördelaktigt sätt.

Den filmscen som möjligen har påverkat mig är flygscenen från Mitt Afrika, och det är framför allt på grund av musiken. Musiken kan konstrueras och ger omedelbara, enorma känsloupplevelser.

Jag tror det är mer än bara hjärtslag, det är matematiska kopplingar direkt till hjärnan, harmonier och svängningar.

Måste säga att jag själv har svårt för typ House, som nämndes ovan. Det känns mer som en kollektivistiskt handling, här står vi och känner gemenskap i att gunga till rytmen, jag passar in, jag får vara med. Lite som folk som är från min generation, som gillade grupper som Genesis eller Pink Floyd. Det var mest ett sätt att känna att man passade in, att man gillade det gav ett intryck av att man var initierad, med i gänget, en av de som räknades.

Musiken i sin rena form går rakt in i själen, utan att den behöver innebära någonting särskilt. Men nu kan det ju vara så, att det faktiskt är så, att Housemusiken går lika rätt in i hjärnbarken för dem, oavsett vad som händer runt omkring. Gott och väl i så fall. Men musiken, då vi kommer in på de här spåren, får i min mening aldrig vara ett medel.

Intressanta tankar!


Det där med hjärtslag har jag aldrig tänkt på. Kanske rytmen i kombinationen med en sångröst som träffar rätt toner påminner oss om en vänligt sinnad människa eller t.o.m. våra mammor.