Decimalsystemet och samband mellan olika fysikaliska storheter
Den flamlänske matematikern Simon Stevin förutspådde och föreslog
1585 (i De Thiende, 'the art of tenths') att alla beräkningar borde göras
i det decimala talsystemet. Han skrev att det bara var en tidsfråga innan
alla beräkningar gjordes decimalt. Detta sätt att räkna, som i dag är
allmänt accepterat, får även följder för måttsystem som vi använder
till vardags och inom vetenskap.
MKS, MKSA och SI
Metersystemet infördes först under franska revolutionen ca 1790.
En tidig definition av en meter var en 10 000 000-del av avståndet
mellan nordpolen och ekvatorn.
Samtidigt infördes kilogram som mått för massa, som vikten av
1 dm^3 av vatten.
Sekunden har haft olika definitioner, t.ex. 1 dygn/(24*60*60).
Ampere är också en av de fyra grundenheterna i MKSA.
Celcius och Kelvin relaterar till vattens "trippelpunkt", 0°C, 273,16°K.
Några härledda enheter
newton – kraft (N = kg·m·s^−2)
joule – energi (Nm = kg·m^2·s−^2)
watt – effekt (J/s = kg·m^2·s−^3)
volt – spänning, elektrisk potentialskillnad (W/A = kg·m^2·s−^3·A−^1)
Alla enheter, grundenheterna och de härledda enheterna kallas SI-enheter.
Decimala talsystemet och SI-enheter
Jag hoppas att detta visar hur det decimala talsystemet, grundenheterna
och SI-systemet hänger ihop.
Nu återstår bara att se när USA, Myanmar och Liberia ska inse metersystemets
fördelar…
https://en.wikipedia.org/wiki/Metric_system
–